Äntligen finns Bamse i butikerna!

Som jag berättat tidigare råkade jag ju släppa nyheten om Bamses nummer om källkritik flera veckor för tidigt. Så väntan på februarinumret blev extremt lång. Men nu är den här! Från och med igår kan du köpa tidningen i affären. Detta nummer har tryckts upp i extra stor upplaga men jag tror ändå att man får skynda sig om man vill få tag i ett exemplar.

Om du arbetar inom skolan och vill använda Bamse bör du i första hand försöka få tag i tidningen i butik. Egmont har inte ännu bestämt om de ska skicka ut klassuppsättningar. De har dock planer på att ta fram en lärarhandledning till serien och vill på något sätt göra den tillgänglig. Kanske blir det ett särtryck. Mejla till serieriskolan@egmont.se om ni har frågor runt temat eller vill att redaktionen kontaktar er längre fram om/när materialet finns att tillgå för skolor.

Och om du är i Umeå i eftermiddag kan du komma upp till mitt jobb och mingla med andra Bamsefans och få höra lite om samarbetet.

 

Safer Internet Day 2017

Imorgon 7 februari är det Safer Internet Day över hela världen. I Sverige uppmärksammas den bland annat av Surfa Lugnt som ger ut gratis material för lärare om säkerhet på nätet för unga.

Det är även imorgon som Surfa Lugnt-priset ska delas ut. Vid ett seminarium på Fryshuset ska det avgöras vem som får det prestigefulla priset. Jag har ju tidigare berättat att jag var en av åtta nominerade och nu är jag i final. Så jag är en av tre som har chansen att få Surfa Lugnt-priset 2017. Och oavsett hur det går kommer det att bli en rolig dag. Jag ska nämligen föreläsa på seminariet. Läs mer här.

Seminariet kommer att direktsändas och jag återkommer med info om var man kan följa det.

 

Forskare: ”Helt meningslöst att prata om skärmtid”

Svenska Dagbladet har haft en artikelserie om barn och skärmar som är nåt av det mest alarmistiska jag läst på länge. Det har känts som en backlash av stora mått. Men imorgon kommer det jag hoppas är en rimlig avslutning, nämligen en rätt lång intervju med mig. Den finns redan på nätet men de som läser prasseltidningen får den imorgon, på Safer Internet Day. Passar bra. Hade jag vetat vilket trams de skulle publicera innan hade jag nog tagit i ännu mer men jag säger ändå en hel del viktiga saker. Om jag får säga det själv.

I stället för att förfasa sig och försöka begränsa ”skärmtiden” genom stränga regler, tycker Elza Dunkels att vuxna borde glädjas över de positiva saker som nätet har medfört för barn.

– De som har tjänat allra mest på digitaliseringen är marginaliserade grupper. Unga med olika diagnoser har exempelvis fått en bättre skolgång tack vare tekniska hjälpmedel och ett rikare socialt liv eftersom de lättare kan hitta likasinnade på nätet.

– På grund av ålder och bristande inflytande utgör egentligen alla barn en marginaliserad grupp i samhället. Men tack vare nätet kan de nu lättare skaffa sig information om saker på egen hand eller odla sina egna intressen. Dessa emanciperande processer kan nog vara ganska stressande för vuxna som varit vana vid att sitta på den makten själva. En del av motståndet tror jag handlar om det, säger Elza Dunkels.

Fast jag tycker nog att alla ska läsa hela artikeln.

 

Föräldrars anknytning till sina barn

Trenden med spa-badrum riskerar ge bristande anknytning mellan föräldrar och barn.

Se där en rubrik vi aldrig kommer att behöva läsa. Ändå är den exakt lika logisk som rubriker vi har sett i verkligheten, om att skärmar riskerar ge bristande anknytning mellan föräldrar och barn. Trenden med extremt dyra badrum och kök innebär för de allra flesta familjer att föräldrarna måste jobba mer än de skulle kunnat göra om det kändes ok att behålla sitt trista badrum och otidsenliga kök. Och ökad arbetstid innebär för de allra flesta familjer mindre tid med barnen och alltså föreligger en risk för bristande anknytning mellan föräldrar och barn. Men det sambandet är så självklart att det inte riktigt genererar några bra rubriker.

Ändå ser jag det som att spa-badrumsrubrikerna skulle vara bättre ur ett samhällsperspektiv eftersom de i bästa fall kan innebära att fler börjar ifrågasätta de ständigt ökade kraven på en lyxigare livsstil och i förlängningen kanske fler vuxna skulle hänga mer med barn. För det är mycket allvarligt om det är sant att vuxna ger mindre tid till sina barn. Mycket, mycket allvarligt. Men om det stämmer att vi umgås mindre än nånsin med våra barn, måste vi komma ihåg att den utvecklingen började långt innan vi fick smartphones.

Rubrikerna om skärmar och minskad anknytning innebär istället en risk i sig. Risken handlar om onödiga slitningar mellan grupper och individer och skuldbeläggande av redan utsatta grupper och individer. Här sammanfattar jag några argument mot alarmism i förhållande till föräldrar och skärmar.

  1. Det finns inga belägg för att just skärmtittande innebär en större risk i samspelet med barn. Vuxna har alltid gjort andra saker samtidigt som de umgåtts med barn. Det är inte rimligt att kräva av en ammande eller flaskmatande mamma att sitta och leende se sitt barn i ögonen under hela matningen. Det funkar för vissa, medan andra matar så många timmar om dygnet att de blir tokiga om de inte får titta åt sidan. Och om hen då tittar ut i det blå och gör handlingslistor i huvudet eller läser nyheterna på sin telefon spelar naturligtvis ingen roll. Det finns också de som helt enkelt inte ser barnet pga matningsmetod och det har såklart ingen negativ inverkan på relationen med barnet.
  2. Det som spelar roll är t ex hur föräldern i fråga mår, om hen kanske är deprimerad, känner sig ensam och osäker, om familjen lever i utanförskap, hot om utvisning, vräkning, uppsägning. Men då pratar vi om familjer i kris. Dessa familjer måste uppmärksammas av vården och få hjälp omedelbart. Annars riskerar barnet att fara illa. Denna kris kan i extrema fall ta sig uttryck i att föräldrarna bara ägnar sig åt sin skärm och inte åt barnet. Men då pratar vi extrema kriser och självklart ska vården uppmärksamma detta och ge stöd åt familjen.
  3. Och i det sammanhanget kan telefonen vara en livlina för den förälder som riskerar att fara illa av ensamhet, osäkerhet och isolering. Det är en parameter som aldrig syns i några som helst rubriker; att det borde vara en mänsklig rättighet att ha en smartphone, inte minst för nyblivna mammor och pappor.
  4. Den som förfasar sig över föräldrars skärmanvändning har alltså inget på fötterna utan agerar irrationellt och emotionellt. Det är ju nåt som händer vid varje teknikskifte, det finns det tydliga belägg för. Men bara för att nåt alltid händer betyder inte det att vi måste upprepa den historien. Vi är en civilisation. Vi kan tänka själva. Vi kan lära oss nåt av historien och se till att vi inte dras med i paniken kring skärmar.
  5. Förfasandet över föräldrars skärmanvändning riskerar att drabba en oerhört utsatt grupp väldigt hårt; nämligen ensamstående mammor. Och kanske alldeles särskilt unga ensamstående mammor utan stöd från familj och vänner. Precis som debatten om vaginal förlossning och amning hamnar diskussionen om föräldrars skärmanvändning väldigt snabbt i mammaskammande.

Jag vill avslutningsvis påpeka en sak, mest för att mina hatare ska veta att jag tänkt på detta och alltså behöver de inte höra av sig och tala om det för mig. Självklart vet jag att det finns de som i alla tänkbara bemärkelser tittar på sin skärm mer än vad som är nyttigt. Men det är inte upp till mig att avgöra det. Jag vet inte vad andra gör på sina skärmar, precis som ingen annan vet vad jag använder min telefon till. Det som ser ut som onödig skärmtid kan mycket väl vara en konversation som räddar liv. Eller som bara gör livet lite enklare. Den som själv tycker att hen borde trappa ner bör utan tvekan göra det men har inte rätt att projicera sina problem på andra. Svårare än så är det inte.

 

Releasemingel för Bamse

Den 7/2 kommer nästa nummer av Bamsetidningen ut. Ni har säkert inte kunnat undgå att detta nummer handlar om källkritik och att jag varit med som expert.

Det är självklart ett av de roligaste samarbeten har haft och nu är det dags att fira. Kom och fira detta med mig! Vi träffas i Learning Space (Naturvetarhuset, en trappa upp, följ skyltarna med Bamse) på min institution kl 16. Jag bjuder på snacks och dryck. Ca 16.15 berättar jag lite om samarbetet och visar bilder. Jag kommer att ha några ex av tidningen att bläddra i.

Varmt välkommen! Anmäl dig direkt till mig via mail (elza.dunkels @ umu.se) eller sms 0702735323 eller i Facebookeventet.

OBS om du vill vara säker på att få tag i en tidning bör du köpa den redan på utgivningsdagen, tisdag 7/2. Det har tryckts upp en extra stor upplaga men det finns ändå risk att den tar slut.

Panelsamtal om hot och hat på nätet

Den 10 februari arrangerar juridiska institutionen vid Göteborgs universitet ett panelsamtal om hot och hat på nätet där jag deltar i panelen.

Panelsamtalet syftar till att skapa förutsättningar för en konstruktiv dialog om hat och hot på nätet, om olika risker och faror kopplade till fenomenet, hur det påverkar olika grupper i samhället, vad det finns för olika möjligheter att motverka hat och hot på nätet samt hur lagstiftningen fungerar, inte fungerar och skulle kunna fungera.

Eftermiddagen inleds med en föreläsning: Criminalising hate crime internationally: towards a restorative approach to combating the globalisa- tion of hatred? av Mark Walters, Reader in Criminal Law and Criminal Justice vid Sussex university, tillika ordförande för International Network for Hate studies.

I panelens sitter Gabriel Byström, journalist och författare som nyligen tilldelades utmärkelsen Torgny Segerstedts frihetspenna, Mina Dennert, journalist och författare, initiativtagare till #jagärhär och Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete, specialiserad inom unga och internet.

Anmälan senast 6/2. Läs mer här (pdf).

 

Utbildningsbehov om unga och nätet

Arbetar du med unga? Kan du tänka dig att svara på en enkät om ert behov av utbildning om unga och nätet? Jag är intresserad av svar från alla tänkbara verksamheter.

Jag håller på att utveckla min utbildningsverksamhet och tänkte inventera utbildningsbehovet lite. Det kanske inte alls ser ut som jag tror. Min uppfattning bygger på de förfrågningar jag får men det kanske finns helt andra behov där ute och det är jag väldigt intresserad av att få veta. Jag är medvetet vag när jag skriver “utbildning i frågor om unga och nätet” för att inte styra de svar jag får. Så tänk gärna väldigt fritt!

Du får gärna vara anonym men om du vill att jag kontaktar dig med erbjudanden om utbildningar kan du lämna dina kontaktuppgifter.

Enkäten finns här och jag är såklart mycket tacksam för varje svar.

Sista dag att svara är måndag 23 januari.

 

Bamse om barn och nätet

I nästa nummer av Bamse, som kommer den 7 februari, kommer en av de två serieavsnitt som jag var med och tog fram under Read Me! Äntligen! Som jag har längtat! Jag har längtat så mycket att jag faktiskt gjorde lite fel i min iver. Jag bad min son ta en bild ur januarinumret, där det står att i nästa nummer kommer Bamse att ta upp källkritik. Jag tänkte att det kanske inte skulle göra nåt om jag bara berättar om nåt som faktiskt redan står i Bamse. Men det skulle jag inte ha gjort! Den bilden ni ser ovan blev min mest virala nånsin och TT hör av sig till Bamse och frågar vad som är på gång eftersom de sett det hela på Twitter. En lördag! Som dessutom var dagen innan januarinumret skulle komma ut i butik, så det uppstod lite förvirring.

Nåja, nu är nyheten ute och den planerade resan till Nyhetsmorgon fick tidigareläggas pga min bild på Instagram… Så imorgon bitti ser ni mig i Nyhetsmorgon. Ni får också se unikt material som Bamse tagit fram särskilt för denna sändning. Missa inte!

 

A Digital Safety Model for Understanding Teenager Internet User’s Concerns

Idag är jag i Tallinn och agerar opponent på Birgy Lorenz avhandling A Digital Safety Model for Understanding Teenager Internet User’s Concerns.

Jag kan ju inte säga nåt om den så här innan allt är klart men ämnet är såklart mycket aktuellt så den bör intressera många forskare världen över. Återkommer med recension.

 

Navigera i den digitala samtiden

Nu finns en pinfärsk antologi om digitalisering för alla oss som funderar på de frågorna Navigera i den digitala samtiden. Karin Nygårds och Terese Raymond är redaktörer och de har samlat ett stort gäng av Sveriges främsta experter på området.

Jag gillar verkligen antologier (det kan vara därför jag har varit med och tagit fram så många…) eftersom de ger en chansen att belysa ämnen från en mängd olika håll. Och i det här fallet finns det så väldigt många olika perspektiv att anlägga. Eller vad sägs om den här innehållsförteckningen?

Inledning – att navigera i den digitala samtiden
Karin Nygårds & Terese Raymond

En kort introduktion till ungas mediebeteende
Katarina Graffman

Att undervisa elever i den digitala samtiden
Jannike Kohinoor

Läsning mitt i bruset – den digitala läsningen i teori och praktik
Frida Monsén & Maria Rasmusson

Att erövra tekniken för att få effekt på lärandet
Hülya Basaran

Bedömning av multimodala elevarbeten – lärares uppfattning om bedömning
Patrik Hernwall, Eva Insulander, Anna Åkerfeldt & Lisa Öhman

Kollektiva lärandemodeller på nätet
Elza Dunkels

Den kritiskt granskande läraren
Sara Mörtsell

Digitalt närvarande lärare
Jacob Möllstam

Juridik för den digitala skolan
Alexandra Sackemark & Mårten Schultz

När digitala hjälpmedel blir skitsystem
Jonas Söderström

Det finns också ett smakprov att läsa innan du bestämmer dig för att detta är en bok du bara måste ha 🙂