Regeringen har utfärdat ett kommittédirektiv kallat Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Det är ett utredningsuppdrag för att möta de krav som samtida teknik för med sig. Man skriver att samtida teknik har “medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former.” Man har också identifierat att “strafflagstiftningen på området till viss del ålderdomlig”. Direktivet innebär att utredaren ska “göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar”.

Bred översyn är verkligen ledordet här. Utredaren är tydlig med att frågan är för stor och komplex för att bara handla om juridik. Jag har fått i uppdrag att samla in tankar från forskare från alla tänkbara discipliner. Så jag går ut med det här till alla forskare som finns i mitt flöde och uppmanar er att bidra till att den här utredningen och den förmodade lagändringen ska bli så bra som möjligt.

Det här är alltså en inbjudan till dig som är forskare. Läs igenom frågorna nedan och hör av dig till mig med dina funderingar. Det går självklart bra att höra av sig direkt till utredarna om du inte vill gå omvägen via mig men planen är att jag ska sammanställa och lämna över till dem. Och självklart: sprid gärna till forskare som kan vara intresserade av att bidra!

Specifika frågeställningar om kränkningar på internet och annan elektronisk kommunikation

  • Har ni någon uppfattning om omfattningen av problemet med hot, kränkningar och mobbning via internet(och annan elektronisk kommunikation)? Är det ett växande problem?
  • Skiljer sig hot, mobbning, kränkningar etc. som sker via internet från annan mobbning och dylikt? Hur sammanhänger de? Finns det särskiljande drag?
  • Har ni en bild av vilka typer av kränkningar, hot, förtal etc. som är vanligast förekommande på internet?
  • Finns det ”beteenden” på internet man inte tänker på direkt men som kan innefatta/användas till kränkningar och dylikt?
  • Har det skett några förändringar på senare tid – finns det ”trender” vad gäller sådana beteenden? Kan man förutse förändringar framöver?
  • Har ni uppfattning om vilka kränkningar som uppfattas som allvarligast, mest integritetskränkande etc. för de som drabbas?
  • Känner ni till beteenden/handlingar på internet som upplevs som kränkande men som inte är kriminaliserade eller där det är gränsfall huruvida de är olagliga eller inte?

Specifika frågeställningar gällande årgärder mot kränkningar på internet

  • Finns det brister i lagstiftningen idag? Otydligheter, beteenden som borde vara straffbara etc.?
  • Kan rättsväsendet hantera dessa frågor bättre (polis, åklagare, domstolar)?
  • Vilka andra åtgärder behövs för att motverka kränkningar på internet? Insatser från myndigheter, civilsamhället etc?

Efter Våldtagen på nätet

February 25th, 2015 | Posted by admin in Säkerhet | Ungas rättigheter - (0 Comments)

Nu har Uppdrag granskning precis tagit slut. Ni kan se det i efterhand här. Ni kan också chatta med mig, eller läsa chatten i efterhand.

Den del där jag kommenterar är 6 minuter och 20 sekunder långt så ni förstår att allt jag ville säga inte kom med. Mitt viktigaste mål var att ta så mycket taltid som möjligt och det lyckades jag ju bra med. Det var viktigt att inte tid slösades bort på innehållslöst prat från skräckföreläsaren som var med mig i studion. Men det fanns mycket mer att säga och här är några av de sakerna:

Min viktigaste poäng är att vi inte ska fokusera så mycket på vad barnen ska göra och inte göra. Det som behövs idag är vuxna som tar ansvar för sin relation till barn. På allvar, inte bara på ytan. De nya strömningarna med hårda tag och gränssättning mot unga kommer inte att tillföra något när det gäller barns säkerhet på nätet.

Forskningen är idag enig om att det inte finns några råd vi kan ge barn som garanterar deras säkerhet. Det finns inte heller några tekniska hjälpmedel som ökar barns säkerhet på nätet, oavsett vad marknadsföringen säger. Vi ska inte, som en polis sa i tv efter självmordet i Kumla, se till att våra barn inte lägger ut bilder på nätet. Tvärtom! Att vi ger det rådet är att spela förövarna i händerna. Det är precis det som utgör grunden för en utpressningssituation, som många av de här barnen blir utsatta för. Om det inte finns någon skamlig hemlighet, går det inte att använda den för att tvinga fram andra handlingar. När vuxna skuldbelägger barnen ger vi bränsle till den manipulativa process som ofta föregår vuxnas sexuella exploatering av unga via nätet.

Det här är allvarliga saker och det blir allt allvarligare. När jag började varna för detta, för 8 år sedan, fanns mest en oro för att unga skulle få det svårare än nödvändigt. Men sen kom forskningsrapporter som gav stöd för det jag sagt och på senare tid har det blivit mer och mer tydligt att för många unga är detta en fråga om liv och död.

Nedan ger jag några korta råd till vuxna och barn. Men det är lite vanskligt att göra såna här sammanställningar. Jag oroar mig lite för att den kommunikation mellan barn och vuxna som jag förordar ska används som ännu ett vapen mot unga. Det får aldrig vara ett krav att berätta allt. Det ska vara ett erbjudande från vuxna, ett gott råd till de unga. Inget annat. Om unga inte vill berätta måste det vara deras val och frånvaron av förtroende får inte användas för att skuldbelägga någon.

Se gärna min webbföreläsning Ungas säkerhet på nätet och ställ frågor till Fråga forskarna – unga online. Eller ställ en fråga till Net Nanny.

Vad ska vuxna göra?

  • Se till att tydligt signalera att du är beredd att lyssna. Moralisera inte. Bit ihop om din första reaktion och sov på saken, hellre än att visa att du blir upprörd.
  • Fundera på, och diskutera med andra, hur annorlunda världen ser ut idag. Det faktum att alla finns på nätet gör till exempel att det inte är lika allvarligt om det finns en olämplig bild där ute. Avdramatisera digitala fotspår snarare än att hota med dem.
  • Lär dina barn att känna efter och följa sina känslor. Tala om att det är ok att svika ett löfte om det inte känns bra att följa det.
  • Ge lite tips på hur man kan ta sig ur en knivig situation utan att såra någon. Förklara att alla kan göra misstag men att inga är så allvarliga att de inte går att rätta till.

Vad ska unga göra?

  • Om du oroar dig, prata med nån. Det är alltid, alltid bättre att berätta än att gå med på att sånt du inte vill.
  • Träna dig själv att känna efter: Vill du göra det som den andra föreslår? Ger er relation dig något eller är det mest bara du som ger? Den typen av frågor behöver alla ställa sig på och utanför nätet.
  • Tänk på att inga misstag är så allvarliga att de inte går att rätta till. Berätta för någon!

Imorgon bör ni alla titta på Uppdrag granskning. Det är en uppföljning på programmet Naken på nätet som sändes för ett år sedan. Jag är med och kommenterar reportaget några minuter på slutet, tillsammans med en skräckföreläsare, som jag också skrivit mer om här och här. Och det var väl den största anledningen till att jag åkte ner till Göteborg för att spela in, att jag inte ville att han skulle få för mycket talutrymme med sina påhittade idéer.

Jag vill också passa på att meddela alla skräckföreläsare att om ni kontaktar mig på något sätt efter detta kommer jag att offentliggöra det ni säger eller skriver. Jag har varit alltför vänlig mot er tidigare, men jag har inte tålamod med er just nu.

 

Så här skriver Svt om morgondagens program:

I en nyöppnad utredning ska Nackapolisen öppna ett USB-minne som de hittat. Det är en rutinåtgärd. Men när dataminnet öppnas förändras allt. Uppdrag granskning kan nu berätta hela historien om en av de största sexbrottshärvorna i sitt slag.

23-årige ”Jesper” har väckt polisens intresse efter en anmälan från en 14-årig flicka i Göteborgstrakten. Hon berättar att han hotat henne för att få henne att skicka nakenbilder på sig själv. När polisen öppnar ”Jespers” USB-minne tickar en lista med mappar fram.
Och varje mapp är döpt till ett flicknamn.

Fredrik Eriksson är polis och var den som först började utreda fallet ”Jesper”.

– Allt eftersom jag kom djupare in i den här utredningen och fick kontakt med målsäganden så kände jag liksom att ”vad fan är det här?”.

När Uppdrag granskning första gången berättade om fallet med ”Jesper” förra året, blev reportrarna uppringda av polisen, som ville att de skulle vänta med att konfrontera den misstänkte gärningsmannen.

Nu kan Uppdrag gransknings reportrar Nicke Nordmark och Hasse Johansson berätta hela historien om våldtäkterna på nätet – som kan ske samtidigt som föräldrarna finns i rummet intill.

Sänds i SVT1 och i SVT Play, onsdag 25 februari kl. 20:00.

Netnanny i Minibladet

December 18th, 2014 | Posted by admin in Press | Publicerat - (Comments Off)

Tidigare i höst var det premiär för en tidning för och om barn – Minibladet – som följer med etablerade vuxentidningar. I dagsläget är det Sydsvenskan och City som har hakat på men fler är på gång. Minibladet finns dels i nätversion, dels kommer vissa artiklar i papperstidningen. Tanken är att barn ska få nyheter och nöjen i tidningen, precis som vuxna och att vuxna ska kunna läsa om barn.

Och till min stora glädje fick Net Nanny frågan om hon ville ha en frågespalt i Minibladet. Läs mina svar och ställ frågor till mig här.

Jag har tyvärr inte sett papperstidningen men fick den här bilden skickad och det ser ju fint ut.

Pappersbilaga, nr 2

Medietanken 2015

December 11th, 2014 | Posted by admin in Digital kompetens | Konferenser | Lärande - (Comments Off)

IMG_7415

Idag tog jag en jobbselfie som ska användas i marknadsföringen av konferensen Medietanken i Vasa 29 januari 2015. Jag är key-notetalare och håller även en föreläsning senare på dagen. Konferensen har faktiskt exakt samma utgångspunkt som vi har med vår bok Interaktiva medier och lärandemiljöer, där vi inte längre argumenterar för att interaktiva medier behövs i skolan, vi bara förutsätter att de har en plats där. Sen diskuterar vi hur.

Medietanken 2015

Medietanken 29.1.2015 i Academill, Vasa är en seminariedag bestående av både föreläsning och workshops/dialogtimmar. Dagen riktar sig till lärare, lärarstuderande, skolledare och andra intresserade. Temat för 2015 är ”In School Mode”. Vi diskuterar inte om vi ska ha interaktiva medier i skolan, utan vi ställer in våra apparater på ”skolläge” och utnyttjar dem i undervisningen.

Programmet och information hittar du på www.dididi.fi/medietanken

Anmälan sker VIA DENNA LÄNK under tiden 28.11.2014-7.1.2015 .

Följ Medietanken på sociala medier för att få all information. Vi använder #medietanken2015.

Facebook: DiDiDi https://www.facebook.com/dididiforalla

Twitter: @projektdididi  https://twitter.com/projektdididi

Youtube: DiDiDi för alla https://www.youtube.com/user/dididiforallavasa/videos

Seminariet ordnas inom ramen för Didaktiska dimensioner i digitalt lärande, www.dididi.fi

Kontakt: kicki.haggblom@abo.fi, 06-324 7141

Välkommen!

Krama en missnöjd!

December 4th, 2014 | Posted by admin in Debatt - (Comments Off)

Den politiska krisen riskerar att utnyttjas av rasisterna, som till och med öppet uttalat att extravalet handlar om invandringsfrågan. Även om SD är rasister (det är ju bara att läsa deras partiprogram) är jag inte övertygad om att alla som röstat på dem är det. Den senaste rapporten om vilka som röstat och varför visar att det är just främlingsfientligheten som lockat väljare. Vilket faktiskt ändå inte betyder att de är rasister. Gränsen mellan missnöjd och främlingsfientlig är bara en fråga om kunskap, tror jag.

Det finns så mycket att vara missnöjd med i Sverige idag. Vi har en enorm grupp som är utförsäkrade. (Vad är det för idéer som ligger bakom fenomenet utförsäkring? Det är en sån galen idé, att det ska finnas en bortre gräns för sjukdom. Att bara tiden går, blir alla friska. Konsekvensen blir att sjuka tvingas jobba och dör i förtid som en konsekvens av detta.) Vi har skrämmande hög arbetslöshet, vi hör ständiga larmrapporter om skolan, vi låter gamla människor ligga i sitt eget kiss hela dagen. Och de senaste decenniernas retorik gör allt det här till individens problem, fast det är så uppenbart att det handlar om frågor som är nationella, internationella och globala. Till och med miljöfrågan ska vi lösa på egen hand genom att köpa ekologiskt, tänka lokalt och sortera våra sopor.

I ett sådant klimat blir det oerhört viktigt för individen att hitta någon att skylla på. Den här individretoriken säger visserligen att det är ditt eget fel; du får väl för fan rycka upp dig när det närmar sig utförsäkring och du får väl klippa dig och skaffa ett jobb om du inte har råd att gå till tandläkaren! I praktiken tror jag att det är för tungt att bära allt detta ansvar på egen hand. Det är inte alla som orkar med skammen att vara en misslyckad medborgare, en som inte bidrar, en som inte kom iväg på en rundresa i Asien mellan plugg och jobb. Och då är det skönt om någon erbjuder en syndabock. Vi har sett det förut. Inget väsentligt skiljer vår politiska situation från den i Tyskland mellan krigen.

Och det leder mig till tanken att många av de som röstar på SD, eller inte röstar alls, är missnöjda på goda grunder. Inte rasister eller främlingsfientliga i bemärkelsen att de hatar folk med annan etnisk bakgrund eller annan kultur än deras egen. Utan missnöjda som huggit chansen att skylla läget på någon annan.

Så när det nu blir val igen, borde vi alla krama en missnöjd. Vi borde hjälpas åt att jobba hårt för att få med oss de som röstat på SD till den andra sidan. Inte genom att gå i konflikt och anklaga dem för att vara rasister utan genom att omfamna, förstå, diskutera och förklara.

Du kanske invänder att det har vi testat och se hur det gick. Men jag menar inte att vi ska omfamna SD. De ÄR rasister. Punkt. Men alla deras väljare är nog inte det. Och de kan behöva lite förståelse och kunskap för att förstå sin egen situation i relation till flyktingar och tiggare och andra slagträn i debatten.

Personligen förstår jag alla som är arbetslösa, inte klarar tempot i plugget, är utförsäkrade, inte har råd att gå till tandläkaren, inte har råd att köpa nya glasögon, inte har råd att ta körkort och allt det där som de lurats att tro att invandrarna får gratis.

Om vi alla värvar en som tänker så, som säger att Sverige inte har råd med invandringen, har vi marginaliserat SD så att de inte får någon makt efter extravalet.

Den digitala folkligheten

November 25th, 2014 | Posted by admin in Föreläsningar | Konferenser - (Comments Off)

Idag är jag på Internetdagarna och pratar på spåret Den digitala folkligheten som arrangeras av Deeped Niclas Strandh. Fruktansvärt intressanta människor och teman! Jag pratar i en panel på förmiddagen och håller en kort föreläsning på eftermiddagen: Likekulturen borde flytta in i köttvärlden. Vårt spår filmas inte av Internetdagarna men har vi tur är det någon annan som filmar och då lägger jag såklart ut länk. Update: Här går det att följa dagen http://bambuser.com/v/5101851.

En av de bästa upplevelserna från gårdagen var en keynote från konstnären Sougwen Chung. Lyssna på denna renässansmänniska och du kommer aldrig att se världen på samma sätt igen!

Här soundtracket till de saker jag tänkte hinna ta upp:

Internets möjligheter och risker bland europeiska barn

November 11th, 2014 | Posted by admin in Forskning | Säkerhet - (Comments Off)

Från EU Kids Online III och The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, vid Nordicom, Göteborgs universitet

Internets möjligheter och risker bland europeiska barn

Det stora forskningsprojektet EU Kids Online år 2006-2014 – om möjligheter och risker för barn på internet – summerar resultaten i en slutlig, interaktiv rapport, EU Kids Online – Findings, methods, recommendations, se http://lsedesignunit.com/EUKidsOnline

Under projektets gång har europeiska barns aktiviteter på internet förändrats kraftigt. Till exempel använder de internet allt mer och på allt fler platser i sitt vardagsliv, något som underlättas av mindre, mobila apparater (surfplatta, smartphone osv). Detta innebär också att allt yngre barn är online.

Länderna skiljer sig åt. Sverige ingår i ett likartat kluster tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Norge där barn använder internet mest intensivt i Europa. Omfattande internetanvändning innebär större möjligheter – men också fler risker att utsättas för något som kan vara obehagligt eller skadligt.

Resultaten visar även att barnen i Sverige inte har tillräcklig medie- och informationskunnighet. Dock är barnens föräldrar i dessa länder också aktiva internetanvändare och engagerar sig i allmänhet i att stötta barnens internetupplevelser, t ex genom att tala om dem. Ändå finns en, om än relativt liten, grupp sårbara barn i de här länderna som inte får sådant föräldrastöd.

Policyförslag för Sverige

Sverige saknar nationella direktiv avseende ungas säkerhet på internet. Resultat från EU Kids Online i Sverige visar att medierna är en av föräldrarnas främsta källor om information om internet. Det kan vara ett problem eftersom unga människors internetanvändning ofta framställs på ett sensationellt sätt i medierna.

Många av de intervjuade föräldrarna önskar mer information om internetsäkerhet från skolan. Ett nationellt direktiv gällande ungas säkerhet på internet skulle alltså kunna rikta sig till skolan. Åtminstone den obligatoriska skolan är en mötesplats för alla barn. Man kan också nå i princip alla barns föräldrar via skolan.

På ett övergripande plan är det viktigt att internetsäkerhet fokuserar på ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än på specifika detaljer. Det ökar chansen att barn och vuxna är förberedda på ett fortsatt förändrat medielandskap. En sådan utbildning skulle stötta barnen både offline och online och för tekniska villkor som vi inte kan förutse idag.

Mer information:

Projektet EU Kids Online, som letts av professor Sonia Livingstone och dr Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science i London, har genomförts av ett nätverk av 150 forskare i 33 länder. Under de allra senaste åren har kvalitativa studier i nio länder kompletterat resultaten från den stora enkät som tidigare gjordes med 25,000 barn och deras föräldrar.

På hemsidan www.eukidsonline.net återfinns de ca 50 publicerade europeiska böckerna och rapporterna. Dessutom har byggts upp en särskild databas av mer än 1,500 andra undersökningar om barn och internet i Europa. Projektet har finansierats av EU-kommissionens Safer Internet Programme.

Forskarna i det svenska nätverket:

Cecilia von Feilitzen, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se

Elza Dunkels, docent, Interaktiva medier och lärande, Umeå universitet, elza.dunkels@umu.se

Olle Findahl, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, forskningsledare vid .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), olle.findahl@gmail.com

Ulrika Sjöberg, docent, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, ulrika.sjoberg@mah.se

Karl Dahlstrand, dr, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

Rapporter på svenska:

Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013): Med egna ord. Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet  (30 s)

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011): “Vad nytt om barn och internet i Sverige? Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online”, Nordicom-Information, årg 33, nr 4 (s 71-79)

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011): Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet (46 s)

Näthat – hur hanterar vi det digitala hatet?

November 10th, 2014 | Posted by admin in Debatt | Näthat - (Comments Off)

Mobbning och hat är tyvärr fenomen som allt för få människor slipper undan i livet. När även dessa delar av den dagliga kommunikationen tagit steget ut på nätet så skapar det nya frågor som måste besvaras. Är näthatet en ny form av hat, eller är det bara forumet som förändrats? Hur ska samhället hantera detta problem? Behöver det ens hanteras?

Under sommaren 2013 meddelandes domen i Instagrammålet i Göteborg. 2014 har det lanserats integritetsförsäkringar och digitalskyddsförsäkringar,det har lanserats en utredning med särskilt syfte att stärka lagen kring näthat. Gamergate har tagit sexismen och hatet i spelvärlden fram i rampljuset. Det är ett ämne som oroar många och engagerar fler därtill.

Kom till Fores den 14/11 och lyssna på en expertpanel som ger sina perspektiv på frågan, och delta i konversationen efteråt. Anmäl dig här. Se även Facebookeventet.

Vår panel består av:

Elza Dunkels – Docent och forskare vid Umeå Universitet, som har specialiserat sig på ungas användande av nätet och deras förhållande till faror på internet.

Thomas Myrup Kristensen – Director of Public Policy för Facebook i Norden, Östeuropa och Ryssland.

Frida Blomgren – Konsult hos Ström2, och arbetar med området Digital Integritet där de tillhandahåller lösningar för att minska trakasserier och hot på internet.

Fler panelister tillkommer.

Samtalet modereras av Jacob Dexe, forskningsassistent hos Fores.

Tid: 14 november kl 15.00-16:00 – med efterföljande mingel

Plats: Fores lokaler, Bellmansgatan 10

Anmälan: Formulär eller epost till jacob.dexe@fores.se
Hjärtligt välkommen!

No Hate-dagen 4 november

October 30th, 2014 | Posted by admin in Näthat | Nätkärlek - (Comments Off)

Statens medieråd är svensk nod för det europeiska samarbetet kring No Hate Speach Movement. Här är deras senaste nyhetsbrev:

Sprid nätkärlek på NoHate-dagen 4 november!

Kränkningar och hat på nätet är ett växande problem, särskilt bland unga. Statens medieråd driver kampanjen No Hate Speech Movement för att uppmärksamma och motverka spridning av näthat. Den 4 november arrangeras NoHate-dagen, då vi vill skapa ett digitalt fackeltåg mot näthat och istället kärleksbomba internet.

No Hate Speech Movement

Så här gör du för att delta under NoHate-dagen

Hat och mobbning på nätet blir ett allt större problem. No Hate Speech Movement vill tillsammans med Nyheter24 uppmana till att sprida nätkärlek. Den 4 november manifesterar vi för ett snällare och kärleksfullare internet, och vi vill ha din hjälp! Delta i NoHate-dagen den 4 november och dela med dig av din och andras kärlek. Gör så här:

Pedagogiskt paket kring näthat

Näthat tar varken rast, helg eller höstlov. Skolan har ett stort ansvar, eftersom kränkningarna ofta pågår både under skoltid och på fritiden. Använd NoHate-dagen 4/11 för att diskutera näthat i klassrummet. Vi har tagit fram ett pedagogiskt paket med övningar för att väcka diskussion och medvetenhet kring näthat.

No Hate Speech Movement