Nationella proven och människohandel

Idag ska jag prata om it i skolan för bland andra it-minister Anna-Karin Hatt och imorse hittade jag lämpligt nog ett mycket talande exempel på problemet med att utbildningsväsendet är så dåligt på it. Det handlar om Skolverkets miss med nationella proven i engelska för skolår 6. Aftonbladet rapporterar att det i provet ingick att skriva ner en webbadress. På ett papper som jag förstår det, bara för att kolla att de kunde uppfatta vad som sades. Det fanns alltså ingen egentlig it-koppling till uppgiften. Hur som helst blev en del elever nyfikna och knappade in adressen i sin webbläsare efter provet och den visade sig gå till något som Aftonbladet kallar för sexsajt. Skandalen är naturligtvis ett faktum och Skolverkets GD Anna Ekström säger

När provet gjordes så kontrollerade vi att adressen inte gick till någon hemsida.

Nu vill jag genast påpeka att jag inte tror att eleverna har farit illa av detta. Inte heller tror jag att Skolverket eller provmakarna vid Göteborgs universitet är klåpare. Det här handlar om något annat, som går långt förbi alla inblandade i den här historien. Lösningen på det här problemet är inte att upprätta kontrollstationer eller att det blir något Skolverksgate av den här händelsen. Istället handlar det här om en av de viktigaste orsakerna till att it för en så tynande tillvaro i skola och lärarutbildning, något som exempelvis Berner Lindström har visat.

Det finns helt enkelt inga krav på att den som arbetar professionellt med utbildning ska ha kompetens på it-området. Och då pratar jag inte om att alla ska kunna allt. Den tiden är sedan länge förbi, då vi trodde att det gick att behärska it, liksom. Inte heller handlar det om att kunna vissa grunder. Den tiden är också sedan länge förbi. Att försöka lista grunderna och lära ut dem höll vi på med på 90-talet. Och jag vill här passa på att be så mycket om ursäkt för det! Det var ett enormt feltänkande som ledde till ett enormt resursslöseri.

Istället handlar det om att varje pedagog behöver kunna det som hen behöver kunna. Vi kommer alla att kunna olika saker men vi måste ha förmågan att bedöma vilka it-relaterade kunskaper och förmågor vi behöver. Att skaffa sig dem är inte problemet. Alla som arbetar professionellt med lärande har lång utbildning på just utbildning och kan därför identifiera och täppa igen sina egna kunskapsluckor. Om rätt förutsättningar gives, såsom tid och ett fungerande kollegium.

Men om den som ska konstruera en uppgift i ett nationellt prov i engelska inte vet att det inte räcker att kolla att adressen inte leder nånstans, då är det allvarligt. Då har den personen inte kompetens att konstruera uppgiften. 

Jag går inte in närmare på hur den här kompetensutvecklingen ska ske. Det gör jag gärna i något sammanhang men det leder för långt just här och just nu. Men jag måste bara få påpeka vad konstruktörerna skulle ha gjort. Om adressen nu ledde till ingenting den dag de kollade, skulle de naturligtvis ha köpt adressen omedelbart. Och fyllt den med innehåll. Åtminstone med en tom sida men allra helt med en förlängning av provet. Några roliga uppgifter som knyter an till det eleverna just lärt sig genom att göra nationella.

Och en sak till: när det nu gick så här fel kan vi alla lära oss något av det, som läraren Jacob Möllstam påpekade på Twitter imorse. Lärdomen för oss är att lägga in en växel och kräva relevant it-kompetens av alla som arbetar med skola och lärarutbildning. Lärdomen för eleverna kan ju handla om att vi tvingas prata om människohandel och vådan av att skriva in adresser eller klicka på länkar en fått från otillförlitliga källor.

Nu kommer min taxi snart. Mot storstan och Digitaliseringskommissionens seminarium i eftermiddag!

 

This entry was posted in Digital kompetens, Lärande, Skola. Bookmark the permalink.

One Response to Nationella proven och människohandel

  1. Avatar Ingeborg Moestam says:

    Du har så rätt Elsa!

Comments are closed.