Sexveckan

Denna vecka arrangerar RFSU Sexveckan här i Umeå. Jag hade förmånen att få hålla en öppen föreläsning om manshat och toxiska maskuliniteter idag. Under föreläsningen nämnde jag en massa saker som jag länkar till här, så ni som var där slipper söka.

Imorgon håller jag ännu en föreläsning, Porrfilter – skydd för barn eller quick-fix för vuxna? Kom gärna till UB333 12.15 och hör vad forskningen säger om porrfilter!

PS. Det är såvitt jag vet den första föreläsningen om porrfilter i Sverige (alltså om vi med föreläsning menar en genomgång som bygger på kunskap) och det ska RFSU Umeå ha stort tack för. Det är väl en bra anledning att bli medlem?

Netthets – strategier og tilnaerminger

Annakarin Nyberg & Elza Dunkels: Netthets – strategier og tilnaerminger

Idag är jag i Oslo, på skolledarkonferensen Skolen i digital utvikling. Därför tänkte jag passa på att påminna om att Annakarin Nybergs och min bok om näthat och passar därför på att påminna om att den finns för fri nedladdning även på norska: Netthets – strategier og tilnaerminger.

Nominerad till Årets nätängel

Mitt i skrivandet av förra inlägget fick jag beskedet att jag är en av fyra som har chansen att få priset Årets nätängel! Allmänheten har fått nominera och sedan har en jury valt ut fyra som får gå på gala 18/11 och nervöst sitta peta i maten, slitas mellan “nä, de andra är så himla bra, nån annan får det” och “fast det kan ändå bli jag, jag är ändå i final”. Och jag är en av de lyckliga! Det är ett väldigt fint gäng jag får partaja med, oavsett vem av oss som vinner.

Så här skriver juryn om mig:
Elza Dunkels har jobbat med frågor som rör näthat och allmänt vett och etikett på nätet längre än de flesta av oss faktiskt varit uppkopplade. En sann pionjär på området som alltid lutar sig mot forskning och fakta i allt som rör nätkultur i stort. Med sitt fokus på ungdomar och nätet har hon en central roll i att forma ett bättre internet för alla.

Nyheter 24 gjorde en intervju med mig:

Grattis! Hur känns det att vara en av de nominerade?

“Det är helt fantastiskt! Jag har inte hunnit smälta det ännu, jag är mest bara glad och förvirrad. Jag? Nominerad till Årets Nätängel? Sen är jag en sån där tönt som inte gillar att tävla, så jag tycker att jag är vinnare redan nu. En nominering, att vara en av fyra finalister, det är ett förstapris om ni frågar mig!”

Varför tycker du att det är viktigt att sprida #mernätkärlek?

“Hatet på nätet gör så mycket skada. Det äter sig in i människors mående och i alla de demokratiska rum och processer som vi har kämpat oss till. Kvinnor har fått rösträtt, men nu tystas kvinnor på grund av näthat, som ett exempel. Allt detta hat kan inte uppvägas av nätkärlek men de kärleksfulla uttrycken kan skapa ett klimat där vi kan återta allas lika värde och rättigheter, steg för steg. Sen tycker jag också att det är viktigt att vi pratar mer om all den kärlek och osjälviskhet som flödar på mötesplatser på nätet. Det blir lätt ett alltför stort fokus på näthat och risken är då att nätet i sig får skulden och att den enorma demokratiska potential som nätet ändå innebär förminskas. Nätkärlek, oavsett om vi menar enkla saker som att klicka på hjärtat under ett inlägg eller oerhörda saker som att faktiskt rädda någons liv, eller allt däremellan, är en kraft som vi ska ta vara på, som vi ska skapa system för att utnyttja för att öka alla människors möjligheter att ha ett bra liv.”

Din vrede har ett pris

Foto: Kristina Alexanderson

Det är många som är arga nu, när det gäller frågor som rör skolan. Den vreden har ett pris. Den gör att energi som hade behövts till eleverna istället läggs på ordväxlingar, meningslöst debatterande och ilskna påhopp. Det är naturligtvis inte ok att lägga resurser på konflikter mellan vuxna, på bekostnad av barn. Samtidigt är det ett svårgreppbart pris som inte låter sig konkretiseras så lätt, mer än att det urholkar barns tillit och fortplantar sig genom generationer.

Vreden har också ett annat pris. Den orsakar tystnad. Det är lite lättare att prata konkret om det priset, eftersom det får omedelbara, mätbara effekter. Vreden hos en del som hör mig prata eller läser det jag skriver kostar mig nattsömn, lugn, trygghet, aptit, lust, ork. Så ursäkta om jag kräks framför era ögon, men här kommer det jag skulle vilja säga men aldrig vågar.

Mitt liv blir lite sämre därför att du tycker att jag är irriterande. Såpass irriterande att du måste berätta det för mig. Jag är den första att erkänna att jag kan vara lite för mycket, lite för ofta och lite för energiskt. Men varför måste du säga det till mig? Ring en vän! Viska till din bänkgranne under föreläsningen! Skicka nidbilder av mig på små lappar till dina kollegor, jag kunde inte bry mig mindre! Tanken är fri, luften är fri, säg vad du vill, men säg det inte till mig!

När du kommer med dina arga påhopp (ofta förklädda till frågor, för övrigt) krymper mitt livsutrymme. Jag kanske verkar stark, glad och nästan äckligt positiv till digitalisering, men allt är inte alltid som det verkar. Du har nog också tillfällen då du döljer hur det egentligen känns. Det har iallafall jag. Ibland, när jag har varit i vredens närhet lite för mycket, kan jag ha såna tillfällen varje dag. Ibland exakt hela dagen, från det förbannade ögonblick då jag vaknar till det välsignade då jag somnar. Varje morgon får jag kriga mig upp ur sängen och tvinga mig att göra det som nyss var så enkelt och okomplicerat. Det du sa var väl inte särskilt ilsket, tänker du. Men tillsammans med alla de andras vrede, får din vrede ett väldigt högt pris.

Äsch, jag vet inte. Jag ville nog bara tala om för dig att jag också är människa.

Q&A om porrfilter

Q: Vad säger forskningen om porrfilter?

A: Den samlade forskningen visar att det inte fungerar som skydd mot oönskat innehåll.

Q: Vad är den största baksidan av att använda det?

  1. De fungerar inte (vilket ändå får sägas vara ett rätt allvarligt problem).
  2. Det är en kostsam lösning, som konkurrerar med andra utgifter. Även som symbolhandling är det dyrt. Det är i sig inget fel att lösningar kostar pengar men då måste det vara en lösning som gör skäl för utgiften.
  3. Vuxna tenderar att bli mer passiva, att inte ta snacket. Om hälften av alla ungdomar aldrig har pratat med en vuxen om porr, riskerar den siffran att sjunka ytterligare om vi inför filter.
  4. Det kan utgöra ett ingrepp i elevers rättigheter att hitta information, därför att information om sex ofta fastnar i filter, med en överrepresentation av hbtq-material. Elever har rätt att även lära sig sådant de inte vågar fråga en vuxen om.
  5. Skolan har ett utbildningsuppdrag, vi kan inte bara bortse från det. Vi har ansvaret att lära ut strategier för att undvika sådant som är olämpligt och olagligt på nätet. Det är skillnad mot t ex en arbetsplats, som inte har det ansvaret gentemot sina anställda.
  6. Filter ökar risken att se vidrigt innehåll (jag kallar det så i brist på bättre ord) därför att en stor del av det olämpliga innehållet på nätet inte är listat. Även om vi skulle kunna filtrera bort all kommersiell pornografi, återstår enorma mängder som kanske inte ens är tänkt för en utomstående publik, men som hamnar högre upp i sökresultaten när den metataggade pornografin filtreras bort.

Q: Finns det något positivt med porrfilter?

A: Inte på en skola, där finns bara nackdelar. I andra sammanhang, t ex på arbetsplatser där man inte har ett utbildningsansvar, kan jag inte uttala mig.

Q: Varför tror du att det blivit ett så hett ämne?

A: Det funderar jag väldigt mycket på. Det är mer en fråga till idéhistoriker och statsvetare men jag utgår från att även detta hänger ihop med de konservativa strömningar som vi ser i hela världen, där fri- och rättigheter anses ha gått för långt och det blir en motreaktion från priviligierade grupper. Hela retoriken kring filter, och pornografi för den delen, passar in i ett reaktionärt, patriarkalt sätt att se på människor. Annars kan jag inte förstå hur frågan har kunnat bli så stor.

Sen är det självklart en drivkraft att så starka namn har anslutit sig. Argumentationen verkar rimligare om den kommer från en vettig person, så där har de svenska lobbyisterna verkligen varit framgångsrika. Ifall vi vill bygga skolpolitik på att värva flest kändisar till sitt förslag, då ska vi gå på deras linje. Om vi istället vill behålla en demokratisk samhällsordning bör vi överlämna viktiga frågor till experter och folkvalda.

Q: Hur tycker du man ska närma sig ämnet barns/ungdomars porrexponering?

A: Vi måste få en utökad och förbättrad sex- och samlevnadsundervisning. Generellt måste vi alla bli bättre på att våga prata om sex och även om pornografi. Rent konkret finns det modeller för att prata om pornografi, som t ex RFSU har arbetat fram, så det är bara att börja.

Sen är det ju inte ett så stort problem som filterlobbyn vill få det till. Att hitta pornografi har blivit lättare men det är ju inte en epidemi och det är inte per automatik så att barn blir skadade av att ha sett något olämpligt, oavsett vad. De barn och unga som vågar prata med någon vuxen, kan bearbeta även sådant de inte borde ha sett. Det hårda tonläget från filterivrarna främjar inte direkt ett sådant samtal, så även i den bemärkelsen gör de unga en otjänst. Det får vara en rätt tuff unge som ifrågasätter påhittade diagnoser som ”porrskadad”. Jag hoppas att de flesta barn och unga är så modiga, men jag tycker inte att vi bara kan utgå från att de klarar av det. Det är ett vuxenansvar att stötta barn så att de är förberedda för sin samtid och framtid, vi kan inte bara överlämna det till barnen själva att lösa.

Läs mer

RISE Spaningen: Är porrfilter lösningen? Stefan Pålsson har pratat med experter.

Ny Teknik Debatt: “Porrfilter i skolan ger falsk trygghet”

Per Klasson: Nu blev det jobbigt – om filter och spärrar

Almedalen 2019: Panelsamtal om porrfilter

SvD Ledarredaktionen: Porrfilter eller inte, vad säger forskningen?

Digitala lektioner, Internetstiftelsen: Debattera filter

UR Didaktorn testar filter: Porrfilter i skolan

Ellen Pettersson: Porrfilter hindrar utbildningen mer än nyfikenheten

Aftonbladet Daily: Debatten om porrfilter i skolan

Margareta Barabash, Timbro: Porrfilter är verkningslös moralism

Lisa Magnusson, DN: Att censurera porr är inte feminism

Moa Berglöf, Sydsvenskan: Porrfilter löser inget

Feministiskt Perspektiv Debatt: Största problemet med porrfilter är att de inte fungerar

SVT Debatt: Filter är inte lösningen!

Metro Debatt: Unga och barn behöver inte skyddas med porrfilter

P1 Morgon: Filter är inte någon lösning i sig – samtal med ungdomarna avgörande

Evelyn Schreiber, Länstidningen Södertälje: Varför tjatas det om porrfilter?

Joakim Jardenbergs #ensakidag har flera inlägg i frågan:
308 Moralpanikslagna föräldrar har hittat ny sak att förfasas över
146 Vi behöver ta ett samlat grepp om skärmtid, mobilförbud och porrfilter
149 Istället för icke-fungerande porrfilter i skolan – här är åtta råd till alla vuxna
176 Ett varnande exempel på det förrädiska sluttande planet som vi kallar ”filter”

Mina blogginlägg om filter
Porrfilter, ja tack!
Mobilförbud och porrfilter
Porrfilter är en dålig idé
För en skola fri från porr
Sexologen Jack Lukkertz: Om unga och porr

Gå gärna med i Kunskap om filter & åldersverifiering som Helena Meyer och jag startade för att samla forskning om dessa förslag. Om du har stött på forskning som visar att filter eller åldersverifiering fungerar är du välkommen att dela den i gruppen. Vi har försökt få besked från förespråkarna vilket vetenskapligt stöd de har för sitt förslag men inte fått ett enda svar. Så vi tar tacksamt emot alla förslag.

Öppna föreläsningar vecka 44

Vecka 44 är den stora lärarfortbildningsveckan och i år är två av mina föreläsningar öppna och gratis för allmänheten. Dela gärna till någon som du tycker behöver lite motvikt mot skräckpropagandan.

Instruktionsfilm för internet, på VHS, 1997.

Tanum måndag 28/10 – Livet på nätet – hot eller möjlighet

Kl 18 på Futura
Kommunen har en inbjudan för dig som inte använder Facebook.

Umeå onsdag 30/10 – Livet på nätet

Kl 12.30-14 i Aula Nordica

Umeå universitet har en inbjudan för dig som inte använder Facebook. Hela programmet som Umeå universitet erbjuder skolorna vecka 44 2019 här: Kunskapsveckan. Min föreläsning finns på s 29.

Vad säger forskningen om barn, tonåringar och ”skärmar”?

Margareta Rönnberg, professor emeritus och orädd kämpe för barns rättigheter <3

Margareta Rönnberg, professor emeritus i filmvetenskap med inriktning mot barnkultur och medier, har läst två av de mest alarmistiska böckerna om skärmar och sen gjort en ambitiös forskningsöversikt som debunkar många av deras påståenden. Allt detta fantastiska arbete ger hon oss i tre inlägg i sin forskningsblogg Barnisten. Nu finns hennes blogginlägg sammanställda till en artikel, som du kan läsa på skärm, skriva ut och dela. Margareta är en fantastiskt skarp forskare och en mycket tydlig förmedlare av barns perspektiv, så vi kan bara tacka för hennes hårda arbete och dela, dela, dela!

Artikeln är licensierad under CC-BY 2.5 SE. Referera som: Rönnberg, Margareta (2019) Vad säger forskningen om barn, tonåringar och ”skärmar”? Länkar till referenser finns i inläggen på Barnisten.

Lite media med Margareta:

Om skärmtid: Skolläkaren vet inte vad hon pratar om! och Små barn ska inte använda surfplattor.

Om mobilförbud: Sluta svamla om mobilerna

Om förskolebarns lek: Stötta barnens lek med figurer

“Vi vuxna måste bli bättre på att lyssna på vad barn har att säga”

Gästbloggare Elza Dunkels!

Och månadens gästbloggare är… *trumvirvel*… Elza Dunkels! Elza är docent i pedagogiskt arbete och forskar bland annat om barn och internet. Bli inte förvånad om ämnen om ungas säkerhet på nätet dyker upp i ditt flöde inom kort. Men tills dess! Låt oss ge ordet till Elza för en vidare introduktion om sig själv och de ämnen hon kommer beröra under månadens gång.Har du redan nu en fråga till Elza? Kommentera!

Publicerat av Bredband2 Onsdag 4 september 2019
Bredband 2 presenterar september månads gästbloggare: Yours truly!

Under september har jag ett samarbete med Bredband 2, där de hjälper mig att nå ut med min forskning. Först ut var en intervju där jag påstod att det är 30 år kvar tills vi fullt ut har accepterat digitaliseringen.

Därefter ska jag skriva om några aktuella ämnen i tre blogginlägg. Det första finns ute redan nu och handlar om hur vi kan skydda barn på nätet.

Den 27 september kommer jag att livesända från Bredband 2:s Facebooksida. Kl 11.30 börjar jag svara på frågor, som man kan skicka in redan nu eller ställa direkt under livesändningen. Missa inte detta! Passa på att fråga eller tipsa nån i din närhet som har oroliga funderingar kring barn och digitalisering.

Vill du ställa en fråga till mig? Skriv din fråga som en kommentar under något av inläggen på Bredband2:s Facebook eller Instagram , så samlar vi ihop dem och sen svarar jag på så många jag hinner.

Vilka frågor kommer att dyka upp? En kvalificerad gissning är att det blir många frågor om ämnen som jag redan skrivit en del om:

Yngre barn har rätt till skärmtid!

Nedanstående är en debattartikel publicerad på SVT Opinion 6/9 2019.

Två yngre barn som leker med varsin skärm, en tredje tittar på. Foto: privat.
Skärmtid

Den nya läroplanen för förskolan ger yngre barn rätt till digitala verktyg, något som har blivit omdiskuterat. Kanske är det är svårt att få ihop bilden av ett litet barn och de negativa sidor av skärmanvändning som allt oftare lyfts fram.

Här tror jag att det är viktigt att titta på vad förskolebarn faktiskt gör med skärmar. Yngre barn använder skärmar främst för att lära, roa sig och ibland även interagera med andra,  till exempel samtala med en släkting som bor långt ifrån.

Det är alltså inga konstigheter som yngre barn ska ges tillgång till i förskolan. Digitaliseringen av förskolan handlar inte om att plattor ska ta över pedagogernas roll eller att lek ska ersättas av swipande och youtubande.

Istället handlar det om att ge förskolan nya eller kompletterande vägar att närma sig de mål som förskolan har. Det kan innebära att vuxna och barn tillsammans utforskar hur digitala verktyg kan användas, men också när plattor inte tillför något till leken och lärandet.

Skolverket har formulerat hur digital kompetens ska finnas med från förskolan och uppåt. Barn behöver förstå digitaliseringens påverkan på samhället, kunna använda och förstå digitala medier, ha ett kritiskt förhållningssätt och kunna lösa problem.

Det kan låta avancerat för en ettåring men målen är tänkta att anpassas efter kunskaps- och utvecklingsnivå.

I förskolan kan ”lösa ett problem” vara något så enkelt som att ropa på en vuxen om något går fel. Att våga fråga eller larma är nämligen en viktig del av den digitala kompetens som varje barn har rätt till.

Forskning visar att många barn inte vill involvera vuxna vid digitala problem. Dels är förtroendet för vuxnas förmåga att hjälpa låg, dels vill barn inte göra vuxna oroliga eller ledsna.

Det är djupt olyckligt att många barn tänker så, när forskning visar att de tryggaste barnen är de som har förtroende för vuxna och vågar berätta när problem uppstår på nätet. Att på ett tidigt stadium lära barn att vuxna är intresserade av dialog är därför helt avgörande.

WHO antog nyligen riktlinjer för att få bukt med barns stillasittande. Man pekade då ut skärmtid som en tänkbar orsak och valde att, helt utan stöd i forskning, ge rekommendationer om skärmtid för barn under 5 år.

Det är minst sagt märkligt att ge rekommendationer som i princip är plockade ur luften, men kan ses som ett uttryck för de senaste årens emotionella debatt om barn och skärmar.

Skärmtid är egentligen ett meningslöst begrepp då det bara beskriver den tid som skärmen används, inte vad den används till.

Skärmtid kan alltså betyda skolarbete, videosamtal med familjen, att kolla fakta, organiserat näthat, porrsurfning och hackade konton. Det är ett så omfattande begrepp att det blir intetsägande.

Det som verkligen spelar roll för välbefinnandet är om aktiviteterna passar barnets intressen och utvecklingsnivå.

Vi är djupt inne i digitaliseringen, oavsett vad vi tycker om det. Alla medborgare behöver kunskaper och färdigheter för att hantera stora och snabba förändringar. Det är hög tid att även yngre barn får tillgång till digital kompetens. Att lära sig hantera skärmar är inte konstigare än att lära sig klippa med en trubbig sax, eller att konfronteras med trafiken under en vuxens överinseende.

Barn som får träna på något blir bättre på att hantera det, både i samtiden och i framtiden.

Barn som skyddas från allt som kan innebära minsta risk får aldrig chansen att utveckla förhållningssätt och strategier för att hantera det de möter. Det är den viktigaste anledningen till att yngre barn har rätt till mer skärmtid.