Slå den som står närmast

Amerikanska Net Family berättar om ett brev från en upprörd tonårsmamma. Mamman har upptäckt att många tonåringar är ute i öppna chatrum och uppför sig illa; skriver om sex och droger och söker farliga kontakter. Hennes lösning är... att övervaka sin egna barn! Hon har alltså träffat på andra, okända barn ute på nätet och drar slutsatsen att hennes egna barn bör övervakas. Det blir lite som historien om mannen som tappat sin nycklar och letar under lyktstolpen, inte för att han tappat dem där utan för att det är ljust där.

Nu kan man sucka och säga: USA! Men jag stöter på precis de här tankarna hela tiden, även här i Sverige. Som jag ser det är det uttryck för en sorts åldersrasism (kom inte på nåt bättre ord), där man buntar ihop hela gruppen unga och sen dessutom nervärderar den. Visst är det så att några av de unga behöver övervakning och allt möjligt för att komma tillrätta med sitt farliga eller olämpliga bruk av nätet. Men den stora massan unga behöver något annat. En liten pojke som jag intervjuade berättade att det värsta han vet är porrpopups (där hade vi ett härligt ord), han var mycket upprörd över att de alltid dök upp när han var ute på nätet. När vi sen pratade om vilka regler han hade hemma kring nätanvändning visade det sig att de hade en regel: han fick inte titta på porr... Att sätta den regeln för en liten medborgare som verkligen avskyr all porr som vräks på honom är förnedrande för båda parter. Om jag ska föreställa mig nåt liknande vore det kanske om personalen på dagis sa åt mig första dagen att jag måste komma ihåg att jag inte får slå mina barn. Innehållet i uppmaningen är helt legitim, men i själva framförandet av uppmaningen ligger en underförstådd nedvärdering av mottagaren.

Jag har full förståelse för att vuxna som är ute på nätet eller läser om vad som sker där blir upprörda. Och att de vill agera. Dessvärre har det aldrig hjälpt att slå på den som står närmast. Bli arg och upprörd, men ta engagemanget ett steg längre. Prata med alla unga du har kontakt med om risker och beteenden på nätet, kräv ökade resurser till skolhälsovården, där man på allvar kan fånga upp de barn som är i riskzonen. Lova dina barn att du aldrig, aldrig ska gå in och kolla var de varit på nätet utan att prata med dem först. Och plocka för farao ut datorn ur vardagsrummet!