Om makt 1

Det har blivit så att den här bloggen handlar om maktförhållanden också, mest för att jag under resans gång tycker mig ha sett att så mycket, kanske allt, som ställer till det för oss människor handlar om makt. Nu senast läste jag i lokaltidningen att socialtjänsten vägrar lämna ut uppgifter till polisen om en grupp män där man misstänker att Hagamannen, som utfört flera mycket våldsamma våldtäkter i Umeå, kan återfinnas. Anledningen är att hela gruppen skulle misstänkliggöras och det är inte förenligt med svensk lag. På ett sätt kan jag förstå resonemanget, men det blir obehagligt när man funderar vidare. Hur kan en grupp mäns rättssäkerhet vara viktigare än alla kvinnors fysiska och psykiska säkerhet? Det här är inget nytt utan kan hittas i många resonemang kring misshandel och sexuella övergrepp mot barn, där mäns rättssäkerhet lyfts fram som fullkomligt okränkbart och det lilla barnets rättigheter ignoreras. Juridik blir per definition ofta två grupper av medborgare mot varandra, det gäller bara att vara försiktig och mycket medvetet tillvarata den marginaliserades rättigheter.

Som en liten parantes kan jag nämna att det blir lite löjligt att i Umeå idag säga att en grupp oskyldiga män skulle misstänkliggöras. ALLA män i Umeå är utsatta för granskning! Sorgligt, men sant. ALLA män som bor på Teg eller Haga, som har små fötter (40-41, sägs det) eller flyende hårfäste. Hur sjukt är det i jämförelse?