Holla Back!
Underbara Holla Back är en blogg där vem som helst kan exponera sådana som trakasserar dem sexuellt i New York. Mobilkameror blir ju till hjälp så det finns bilder på några av förövarna. Det fina med den här webbplatsen är att det inte ens är tveksamt ur etisk synvinkel. Vissa avslöjanden kan vara tveksamma, som t ex publiceringen av personuppgifter kring en icke dömd men starkt misstänkt brottsling. Men eftersom sexuella trakasserier rimligen måste bedömas utifrån hur mottagaren ser det så redovisar Holla Back bara ett övertramp som bevisligen skett. Kanske dags att starta Vråla tillbaka i svenska städer?
Hittat på Picturephoning.
upplagd av Dunkels @ 09:00
5 kommentarer
Länkar till det här inlägget
5 kommentarer:
En väldigt cool idé! Mobilkameror har verkligen förändrat spelreglerna och förbättrat balansen mellan vem som är stark respektive svag!
Men visst fan är det tveksamt ur etisk synvinkel, betydligt värre än att publicera bild på misstänkta brottslingar. Vem som helst kan ju, helt anonymt, lägga upp en bild på någon helt oskyldig person och hävda att personen gjort något. Denna person har ingen som helst möjlighet att försvara sig mot övergreppet. Bilden ligger dessutom kvar för all evighet.
På det sättet är bilden med personen som enligt uppgift ska ha tagit en bild av någon anonym persons nacke intressant. Den anonyme person som postade bilden anser alltså att det är ett övergrepp att ta en bild på någon med mobilkamera. Men sedan gör personen samma sak själv, lyckas dessutom fotografera ansiktet på personen (inte bara nacken), samt lägger upp bilden på Internet. Är inte det ett värre övergrepp i så fall?
Jo, man kan se det så. Men här handlar det om en teknik att ge makt åt en svagare grupp och då kommer det alltid att uppstå obehagligheter. När en maktrelation ska rubbas så innebär det att den som tillhör makthavarna (i det här fallet den skruvade killen som fotade en tjejs nacke) är van att ha stort handlingsutrymme. Han kommer att uppleva begränsningen som mycket obehaglig. Den som tillhör den svagare gruppen är inte van att ha samma utrymme och kommer att drabbas av eufori och ofta även ånger. Det handlar om starka krafter som vi har internaliserat under lång tid, ungefär hela livet. Ett tydligt exempel på detta fenomen gäller övergrepp mot barn. Fram till idag har den förhärskande retoriken sagt att problemen är svåra att lösa eftersom rättssäkerheten hotas om man inte har mycket tydliga bevis. I just den sakens natur ligger att bevis sällan finns. De som begår övergrepp mot barn, liksom de som slår sina kvinnor, gör ju detta (förmodligen omedvetet) utstuderat planerat; aldrig offentligt, aldrig så att det syns efteråt. Om man däremot vänder på saken och säger att tyvärr, vi måste offra några vuxna för att trygga rättssäkerheten för barn. Då och då kommer det att slinka igenom en oskyldig vuxen som får sona ett brott han eller hon inte har begått. Dessutom kommer många vuxna att gå runt och känna obehag därför att de är rädda att misstänkas vara pedofiler. Det är ett pris vi får betala för att skydda våra minsta. Hm, det är ju precis det vi säger, fast tvärtom idag. Vi låter nästan alla offer fortsätta vara offer för att vi inte vill riskera att oskyldiga hamnar i fängelse. Vi låter många, många barn gå runt och känna sig otrygga så att vi vuxna ska kunna göra som vi vill utan att känna obehag.
Så här ser det ut inom alla maktsystem. Det könsrelaterade maktsystemet är det överordnade, eftersom det återfinns tvärsigenom alla andra maktsystem också. Men med små variationer ser det likadant ut. Eftersom makthavarna har satt spelreglerna så tycks varje avbrott från reglerna vara oacceptabelt. Fullständigt horriblet! Rättssäkerheten hotas! Ska man inte kunna gå runt med en mobilkamera utan att misstänkas för nåt dumt? Ska man inte kunna sitta på tunnelbanan utan kallingar utan att hamna på Holla Back (såg ni den?)?
Jag tror att det handlar om att rannsaka sina egna reaktioner och försöka vända på dem. Fundera över vilka risker det finns med att vara människa och vilka risker den andre tar.
Om jag säger nåt till dig som du tar som ett övergrepp så vann du. Det är alltid mottagaren som får göra bedömningen. Så ser jag på saken.
Problemet som jag ser det är inte att maktrelationerna rubbas (det är bara bra att de gör!) utan att det är så väldigt enkelt att missbruka en sån här webbplats. Det är väldigt enkelt att "sätta dit" någon helt oskyldig genom att till exempel säga att "den här personen blottade sig". Och detta kan man göra helt anonymt. Att använda mobilkameror till exmepel som bevis i en rättegång är en helt annan sak. Och att stå på den svages sida när det gäller misstänkta övergrepp på barn eller mobbing (varför flyttar man aldrig på mobbarna?) är också en annan sak.
Man kan ju diskutera hur makten i rättssystemet ska vara balanserad (hur mycket bevis ska det krävas för att man ska anses vara skyldig, osv), men jag tycker ändå att grundtanken med att man är oskyldig tills motsatsen bevisats är bra. På webbplatser där anonyma personer publicerar anklagelser med fotografier på den misstänkte är den misstänkte automatiskt skyldig och motsatsen är helt omöjlig att bevisa. Jag tycker inte att det känns helt bra. Och jag tror inte att jag känner så bara för att det är en maktbalans som man är van vid som bar blivit förändrad.
Men egentligen är nog problemet att vi litar för mycket på bilder. Om någon visar oss en bild och säger "den här killen är pedofil" (eller något liknande) så är v mer benägna att tro på det, bara för att vi ser en bild på honom. Vi är så vana vid att bilder är den absoluta SANNINGEN eftersom vi ser bilder i tidningar och TV där de ju berättar just SANNINGEN.
Eventuellt är dock det på väg att förändras, eftersom vi blir mer och mer matade med förfalskade (photoshoppade) bilder i allt från tyska skvallertidningar till webbplatser på Internet. Förhoppningsvis kommer vi till en punkt där vi slutar säga "det är sant, för det läste jag någonstans" och istället börjar säga "det där kan inte vara sant, för det läste jag på Internet". Typ.
Där sa du nåt viktigt! Vi kan inte jämföra vår syn på bildmedier med ungas syn på dessamma. Vi har inte avslöjat mediet lika mycket som de har, precis som du påpekar. Vi kommer nog dithän att en förfalskad porrbild inte längre river upp stora sår i den utsatta.
Just idag skriver Picturephoning om en artikel i Wired: http://www.wired.com/wired/archive/14.05/start.html?pg=10
Skicka en kommentar
Länkar till det här inlägget:
Skapa en länk
<< Startsida