Nu är det dags

Nu går jag iväg till hörsal G i Humanisthuset. Om du ska dit så ses vi där, annars får du veta hur du kan se disputationen i efterhand. Jag är helt lugn och det lugnet kommer sig bland annat av en hälsning jag fick sent igår kväll. En internationell pedofiljägare hörde av sig och önskade lycka till. När vi hade pratat klart kände jag hur mitt ego smälte bort. Jag gör ju inte detta för att bli doktor eller ta mig fram i akademin. Jag har en politisk agenda med min forskning: att ge röst åt barn som ingen lyssnar på. Och då är ju inte jag som person viktig, så jag har inget att vara nervös för.

Nu tar vi världen med storm, barn!