Don Quixote

Det är lördag idag så ni andra ligger säkert och sover men jag sitter i möte med EU Kids Online. Jag funderar på hur jag ska förhålla mig. Ska jag säga det jag har att säga och möta folks ilska eller ska jag tänka på sinnesron i första hand? Även Don Quixote (ja, jag använder den gamla spanska stavningen) tyckte att han hade en viktig sak att slåss för. Och sån vill man ju inte framstå.

Det var konstigt, men förmodligen nyttigt, att inse att vi har så olika utgångspunkter i de olika länderna. Att prata om barn som kompetensta medborgare är inte naturligt överallt, om jag säger så. Spår av de urgamla tankarna om barn som otämjda, kanske rent av lite ondskefulla, blivande människor finns kvar även om ingen säger det rent ut. Det bara förutsätts att barn inte klarar av ansvar och inte mår bra av det. Och att anlägga ett barnperspektiv ska vi inte tala om - det ordet betyder nog helt olika saker i olika länder. Just nu går ordföranden för vår grupp igenom det vi diskuterade igår och han går väldigt noga förbi mina inlägg om säkerhet. Nåja, Don Quixote får slåss på nån annan arena.

Fast nu blev det lite mer positivt. Han sa just att planen är de personer som sa intressanta saker igår och som behöver förklaras, kommer att bli kontaktade via e-mail. Så jag håller tyst idag och hoppas, hoppas att de kontaktar mig. För nog fasen behöver det jag sa förklaras, jag hade lika gärna kunnat prata klingon, det hade inte varit mer obegripligt för det.