Ytlighet 2

Jag var med om en rätt otrevlig sak under hösten. Vid ett seminarium ville en person i publiken veta hur jag kunde försvara omslaget till min avhandling. Hon menade att det var sexuellt laddat och att det skickade fel signaler till unga kvinnor. Jag minns inte exakt vad hon sa, jag blev lite förbluffad. Sexuellt laddat? Jag fick be en som satt i publiken om att få låna hans exemplar av boken för att se vad hon menade. Personligen tror jag bara att hon har lite snuskig fantasi men ok, jag var ändå tvungen att svara när jag fick frågan. Och det här var ett av de sällsynta tillfällen då jag utnyttjade min makt från scenen, jag blev faktiskt så himla arg på henne. Vad jag vet har det bara hänt en gång tidigare att jag mer eller mindre har skällt ut någon i publiken. Det får man helt enkelt inte göra, man får se till att inte bli provocerad. Men när jag stod där med boken i handen och tittade på söta lilla x som ställde upp på bilden i sina coolaste kläder blev jag som en lejonhona som måste försvara sin unge mot angripare. Det är sant att vi lever i en värld där sex tar en allt större plats i det offentliga rummet och där främst unga flickor objektifieras i allt högre utsträckning men det är vårt ansvar som vuxna att se till att det inte blir så. Det är inte så att flickor och kvinnor ska avstå från att använda sig av traditionellt kvinnliga symboler för att på något mystiskt vis solidarisera sig med kampen mot objektifiering. Tvärtom, ska vi erövra dessa symboler, vi ska avmagnetisera dem och göra dem så vardagliga att det blir ok att vara flicka. Jag har bara rätt att kritsera mig själv, min grupp och dem som har makten, inte sparka neråt. Det är alldeles självklart att jag inte får sjunka så lågt att jag angriper den som är utsatt för allt det här. Istället ska jag använda den makt jag har för att ge flickor en arena där de får tolka och uttrycka sig själva. Men det är så typiskt att angripa unga flickors klädsel, oavsett om det gäller ifall de ska ha sjal, bh eller visa magen. Bort med tassarna från flickors klädsel, säger jag. Vi har inte ens rätt att tycka nåt om den över huvud taget förrän vi är lika kritiska mot tjocka gubbar som exponerar sin ohälsosamma mage eller andra manliga maktattribut. Då kan vi prata om saken.