Certifiering av webbplatser

Bitos har valt att göra precis det jag varnade för när jag var på EUKO-möte i Lissabon, nämligen certifiera webbplatser utifrån säkerhet. Bitos är det man kallar branschens egen organisation och man har ett etiskt råd där man arbetar med säkerhetsfrågor. Jag förstår tanken med White Lists, att man skulle kunna tala om vilka webbplatser som är farligare än andra och kunna varna eller hindra barn från att vara på dessa platser. Nu är inte livet riktigt så enkelt och det kan ha blivit krångligare än nånsin när vi fick internet. Att certifiera vissa webbplatser är inte som att certifiera produkter eftersom de flesta webbplatser idag byggs upp av användarskapat innehåll. Om det var som förr i tiden att innehållet kom från en sändare och förväntades mottas av någon annan än sändaren kanske det skulle fungera. Och några av de certifierade webbplatserna är sådana till större delen, exempelvis Aftonbladet. Man kan säga något om sändaren och dess ambitioner på olika säkerhetsnivåer. Vi kan också bestämma oss för att inte certifiera webbplatser som har som marknadsför pornografi. Men hur ska vi göra med Facebook? Kan vi certifiera själva skalet, verktygen som tillhandahålls för att användarna ska fylla det med innehåll? Det verkar konstigt eftersom jag som användare inte tydligt skiljer mellan verktyget och innehållet. Det blir poänglöst och mest bara ett ytligt sätt att få tyst på kritik. Rubriken lyder Branschen tar sitt ansvar.

I ärlighetens namn är den av EU föreslagna White List något annat än Bitos certifiering eftersom det finns tydliga kriterier för just Bitos godkännande. Det handlar om vissa säkerhetsrutiner som får ses som någon lägstanivå och för EU:s del var det frågan om att publicera en lista på webbplatser som föräldrar med gott samvete kunde låta sina barn besöka. Så det är inte exakt samma sak men till viss del är båda inne på tanken om en tekniska lösning på ett mänskligt problem och vi vet ju hur det ligger till med sådana. De finns inte. Det är tråkigt men sant, lite som tomten. Man skulle verkligen vilja att han fanns men måste bittert konstatera att så inte är fallet.