måndag, februari 28, 2005

Rädda barnen slutar jaga

Janne Svärdhagen rapporterar att Rädda barnen slutar jaga pedofiler på nätet. Efter år av framgångsrikt arbete lägger de ner den verksamheten. Janne passar på att tacka dem för arbetet och leverera allvarlig samhällskritik, som jag är den första att hålla med om:

Av alla ljusskygga aktörer på nätet så är det en grupp som absolut skall klämmas åt och det är pedofilerna, dessa skall polisen prioritera framför razzior mot fildelningsbytare. Å andra sidan är det rätt naturligt att polisen sätter in sina resurser för att springa ärenden åt musik- och filmindustrin, där finns den ekonomiska makten och resurserna och påtryckningskraften. Däremot finns det inte tillnärmelsevis samma resurser för att skydda barnen.

fredag, februari 25, 2005

Vår solkiga lilla hemlighet 3 (3)


Tänk om flickor istället på ett tidigt stadium fick lära sig att lägga energi på rätt saker. Det kanske, kanske är så att vi inte borde ha lagt all vår energi på att göra läxorna i tid, utveckla en prydlig handstil, sitta mellan två bråkiga pojkar, vara lärarens och föräldrarnas lilla stöd. Vi kanske borde ha pratat mer med varandra om hur det känns när man långsamt börjar förstå att man inte får vara med på lika villkor. När man första gången inser att tjejträ inte är en teknisk term i idrotten brännboll, utan ett nedsättande ord ägnat att placera in flickor generellt på en lägre idrottslig nivå än pojkar. Vi kanske borde ha pratat med varandra om paniken när man testar olika förhållningssätt, men inget duger. När man testat att härma affischpelarnas utstyrslar och någon vuxen antytt att man ser ut som en hora och man har testat att förneka sitt kön och att själv använda tjej som förringande glosa. Då kanske vi hade avslöjat på ett tidigare stadium att det inte hade spelat någon roll hur många förhållningssätt vi provat – vi var dömda på förhand eftersom vi var flickor. Och kanske hade vi kunnat använda den kunskapen till något vettigt. Vi kanske hade blivit arga och starka.

Det är en farlig väg att anträda. Vi vet inte med säkerhet om desillusionerad är ett bra eller dåligt ord. Desillusionerad kan tolkas som ett tillstånd av handlingsförlamning, där vetskapen har drabbat en så hårt att man inte orkar fortsätta. Desillusionerad kan också ses som ett tillstånd fritt från falska bländverk, där man obehindrat kan se vad som är möjligt och rikta sin kraft rätt. Är det bra att få leva i falsk trygghet eller är det bra att veta vad man har att slåss emot? Jag vet inte. Det jag vet med absolut säkerhet är att faster Rut inte blev hjälpt av att alla höll tyst om att hon drack.

torsdag, februari 24, 2005

Vår solkiga lilla hemlighet 2 (3)

Fortsättning från igår

Den riktigt solkiga hemligheten idag har vi däremot inte lyckats avdramatisera så pass att vi kan uttala den: att flickor är andra klassens medborgare. Att hur mycket de än anstränger sig alltid kommer att vara lite mindre värda än pojkarna. Att de kommer att få billigare födelsedagspresenter och julklappar än pojkarna. Att de kommer att få sämre träningstider på idrottsanläggningarna. Att de som vuxna kommer att få arbeta hårdare för mindre lön om de väljer en traditionellt manlig karriär, men att de kommer att få arbeta hårt för en liten lön om de väljer en traditionellt kvinnlig karriär. Och att några av dem kommer att bli långtidssjukskrivna med diffusa symptom och diagnoser och att de kommer att få sämre vård än om de inte varit flickor.

Här hittar vi alla karaktäristika hos en solkig liten hemlighet: alla känner till det, det finns belagt i forskningen, men det är något vi helst inte skulle vilja att det finns och vi pratar inte öppet om det. Visst pratas det i vissa grupper, bland exempelvis forskare och politiker. I vissa kretsar betraktas det inte som en hemlighet utan ett faktum att det för en kvinna lönar sig bättre att byta kön än att satsa på utbildning. Hemligheten ligger i vårt förhållande till objekten – flickorna. Vi behandlar detta som en solkig liten hemlighet gentemot flickor. Sen är det meningen att de ska läsa sig till sanningen i livsstilsböcker och makt- och könkurser. Istället för att berätta hur det ligger till, både för pojkar och flickor. Inte för att göra dem nedslagna utan för att göra dem desillusionerade. Som det är nu hjälper vi barnen att utveckla samma självbedrägeri som tidigare generationer har gjort. Förmodligen gör vi det av vänlighet och önskan att skydda, men den enda nytta en solkig liten hemlighet kan göra är att skydda den som sitter inne med kunskapen. Den personen slipper ta det besvärliga ansvar som ibland följer med kunskap. Objektet skyddas bara på ytan, men skadas i längden.

Forstättning imorgon

onsdag, februari 23, 2005

Vår solkiga lilla hemlighet 1 (3)

Solkiga små hemligheter har en lång tradition i vår kultur. En solkig liten hemlighet är en närmast officiell liten bit fakta som aldrig uttalas högt. Kunskapen sprids istället på sublima sätt, till exempel genom anspelningar och skämt, vilket ger spridaren en utväg om det skulle visa sig att kunskapen inte tas emot på ett positivt sätt. Solkiga små hemligheter kan vara av typen

Faster Rut dricker.
Bertil fick egentligen sparken, men låtsas att han bytte jobb.
Gildas ryggproblem är psykosomatiska.

Solkiga små hemligheter förändras i takt med civilisationens utveckling. Många äldre hemligheter verkar smått vansinniga sedda i dagens ljus:

Kungen är dyslektiker.
Selma var homosexuell.

Förmodligen får vi hela tiden nya hemligheter, men som alltid med samtida företeelser kan de vara svåra att urskilja. Det skulle kunna vara så att vi i takt med civilisationen blir mindre hemliga. Det är naturligtvis målet, något vi också tydligt kan se i styrdokument för det gemensamma livet. Exempel på arbete mot solkiga små hemligheter är att skolan, socialtjänsten och rättsväsendet ska motarbeta diskriminering och avslöja sexuella övergrepp och misshandel.

Fortsättning imorgon

tisdag, februari 22, 2005

Femton goda råd


Med den självsäkra rubriken Femton goda råd ger sig Post- och Telestyrelsen in i surfa-säkert-branschen. Här finns goda råd för hemmet och arbetsplatsen och en hel sida med nedladdningsbart material om hur man skyddar sig på nätet.

måndag, februari 21, 2005

Sveriges IT-incidentcentrum

Post- och telestyrelsen (oj, vilket uråldrigt namn, hoppas de aldrig byter!) har hand om Sveriges beredskap för incidenter på IT-sidan. Webbplatsen för Sveriges IT-incidentcentrum vänder sig väl inte i första hand till privatpersoner, men ett och annat kan även vi hitta.

Under Verktyg finns t ex adresser där man kan hitta ägaren till ett visst ip-nummer.

En rolig detalj är att detta är en av de få webbsidor jag sett som faktiskt följer de rekommendationer som finns för att slippa spam: de skriver ut sin e-postadress så att den inte kan maskinidentifieras som just e-postadress. Adressen skrivs ut sitic snabel-a pts punkt se och när man drar pekaren över länken får man instruktionen byt ut till riktig e-postadress.

fredag, februari 18, 2005

Rheingold skriver om Lunarstorm

Howard Rheingold, amerikansk auktoritet inom området användning av ny teknik, har intervjuat Lunarstorms skapare i en artikel som publicerades den 3 februari i The Feature.


Rheingold berättade under ett seminarium på Humlab i Umeå om sin metod att snappa upp nya strömningar genom att iaktta folk i sin omgivning. Smartmobs som han skrivit en bok om är ett exempel på en företeelse han noterat och berättat om. Jag tror att den här typen av människor är viktiga för oss andra, vi som inte förstår saker förrän lite senare. De kan med sin fantasi föreställa sig användningsområden för ny teknik och sprida tankarna till oss andra. Medan vi fortfarande undrar vad det var för fel på vinylskivorna. Egentligen.

onsdag, februari 16, 2005

Föreläsning om nätkulturer 17/2 2005

Gårdagens föreläsning på Humlab finns att se på

Om du får problem att se filmen i Real Player, finns support på Humlabs webb.

tisdag, februari 15, 2005

Mobloggar och andra farligheter

Utmärkta bloggen Picturephoning berättar om en artikel om farorna med mobloggande. Mobloggande är alltså bloggande med hjälp av mobiltelefon och faran består i att pedofiler kan hitta information om tänkbara offer för att sedan påbörja odlandet av kontakter.

Just odlandet av kontakter är avgörande här. Alla forum där ett barn kan berätta om sig själv är en arena där pedofiler kan hitta tänkbara offer. Ett barn som antyder att allt inte är bra och att han eller hon saknar vuxenkontakt är ett lämpligt offer.En första kontakt kan innehålla vänliga ord, erbjudanden om att berätta för någon som lyssnar. När kontakten etablerats är det lätt att introducera övergreppen.

Det är viktigt att förstå att det scenario jag beskriver är ett troligare än att en pedofil använder en moblog eller ett krypin på Lunarstorm för att hitta ett barn, vilket som helst. Om det vore så enkelt som att bara hitta ett barn fanns det ju ingen anledning att gå omvägen via nätet. Istället är det, som vanligt, de utsatta barnen som råkar illa ut. Den största risken att råka ut för en pedofil löper det barn som saknar vettig vuxenkontakt. Det betyder inte att alla andra klarar sig, men det ger oss möjligheter att hitta dem som riskerar mest. Det gör också att vi kan sätta in resurser där de behövs. Vi ska inte lägga ner energi på att jaga alla typer av uttrycksmöjligheter; ena dagen är det Lunarstorm, nästa dag är det mobilkameror och idag är det mobloggar. Energin bör vi istället lägga där den hör hemma; hos de barn det är synd om. Vi vet i de allra flesta fall vilka de är. BVC, skolan, fritids, BUP, sociala. Någon av dessa har ofta koll på vilka som inte får det vuxenstöd de behöver. Det är precis så enkelt att rädda större delen av de barn som råkar ut för farliga vuxna på nätet.

Egentligen har det varit så här enkelt hela tiden, internet har inte tillfört något väsentligen nytt. Förutom en besvärande öppenhet. Vi ser för första gången de riktigt otäcka sidorna av livet. Det här är vår chans! Nu kan vi äntligen göra något åt det!

måndag, februari 14, 2005

Föreläsning om nätkulturer

Imorgon, 15 februari, kl 13 föreläser jag på Humlab, Umeå universitet. Föreläsningen sänds över nätet och arkiveras även. Hjärtligt välkomna, både ni som kan komma till Humlab och ni som vill följa seminariet på Humlabs webb. Kolla även in alla arkiverade föreläsningar. Här finns bland annat ett seminarium med Howard Rheingold.

fredag, februari 11, 2005

Kollegiet: Säker på nätet!

Kollegiet, KK-stiftelsens webbplats om IT och lärande har en ny avdelning kallad Säker på nätet! Här samlar man artiklar och tips i ämnet, bland annat utmärkta artiklar om mig :-) En av underavdelningarna till Säker på nätet heter faktiskt Nätkultur...

torsdag, februari 10, 2005

KidSpace

Internet Public Library som drivs av School of Information, universitetet i Michigan i USA har en särskild barnavdelning som de kallar för KidSpace. Här kan man läsa sagoböcker, ställa frågor om man är under 13 och ska skriva ett skolarbete och lära sig mer om andra kulturer. Lyssna till exempel på hur Hej, jag heter Awenasa låter på Cherokee... Det är en rätt textbaserad och platt webbplats som lider av 1995-sjukan, men en lärare som ägnar en timme borde kunna hitta en del nyttigt att använda i skolan.

onsdag, februari 09, 2005

Safer Internet Day

Oops, vi glömde visst fira Internationella Internetsäkerhetsdagen igår, den 8 februari. Enligt MSN finns det en sådan och de tipsar om säkerhet online både för datorn och användarna. Nu när jag tittar lite närmare ser jag att även Medierådet har berättat om dagen. Jag tycker att den gick lite obemärkt förbi... Å andra sidan fick vi ju semlor igår. Jag letade efter en officiell webb för Safer Internet Day och hittade en som eventuellt skulle kunna vara rätt: www.saferinternet.org. Ska försöka bevaka projektet.

tisdag, februari 08, 2005

Om ansvar

Rapporterna om elever på Dramatiska Institutet som experimenterat med små barn och sex kommenterades på nyheterna av Suzannes Osten med ett jag kan bara säga: har de lattjat? Jag vet att hon har gjort andra uttalanden också, som att det var ett grovt övertramp, så den här texten handlar inte om Osten, utan mer om ett förhållningssätt.

Ibland stöter man på en syn på barn som jag ser som en blandning mellan luften är fri och ändamålen helgar medlen. Den kan ta sig olika uttryck, men ett som jag ofta möter är när vuxna antar ett barns identitet på nätet för att spionera på barn. I de bästa syften, naturligtvis, exempelvis att kolla hur ungas värld ser ut eller att ha koll på ett barn på glid. Jag tycker dock att det är oerhört viktigt att hålla sig mycket långt ifrån allt som kan misstänkas vara olagligt. För exakt vad är det som skiljer pedofilen som utger sig för att vara forskare och vill ställa frågor om ungas sexliv från en vuxen som vill kolla lite under falsk indentitet? Bara den egna uppfattningen om goda intentioner. Inget annat. Just internet inbjuder ju till spionerande och då är det ännu viktigare att alltid vara öppen med sin identitet och agenda.

Det fungerar inte att påstå att man ville väl, det gäller att alltid ha koll på konsekvenserna och att alltid förutätta det värsta när man har att göra med grupper med mindre makt än man själv har. Att utnyttja den frihet man har är inte ok i sådana fall. En persons konstnärliga frihet kan aldrig vara viktigare än en annans integritet.
Det är en svår balansgång. Ibland är användandet av övermakt legitimt; hålla fast 2-åringen och borsta tänderna fast han skriker, tvinga barnet till skolan, hålla ner en avtändande narkoman med våld. Det är inte lätt, men det gäller att alltid fråga sig vad som skiljer mig från den som gör samma sak med onda avsikter.

I dagens Västerbottenskuriren uttalar sig Lena Nyberg, barnombudsman och sammanfattar vad DI-debatten egentligen handlar om:
... vuxnas konstnärliga frihet fått väga tyngre än barnens bästa i DI:s teaterprojekt - trots att alla myndigheter ska ha ett sådant barnperspektiv.

måndag, februari 07, 2005

Radioprogram om skolan

P1 sänder reportageserien Skolan på söndagar kl. 13.05, repris måndagar 15.25 och natt mot tisdag 01.20. Alla tidigare program arkiveras ifall man missat något avsnitt. På webbplatsen finns även möjlighet att ge egna synpunkter och en del länkar till annat som har med skolan att göra.

fredag, februari 04, 2005

ECPAT

ECPAT, som uttyds End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes - publicerade för några år sedan en broschyr som fortfarande är aktuell. Att skydda barn online finns att ladda ner i pdf-format och handlar om hur man skyddar barn från framförallt sexuell exploatering. Inte rolig läsning, men det handlar ju om ett problem som finns, så det är vår skyldighet att läsa, som jag ser det. ECPAT har även annat material att ladda ner, som den trevligt formulerade pdf:en som riktar sig till barn, där de levererar en sanning vi sällan vill kännas vid:

Kom ihåg att om någon erbjuder dig något som verkar för bra för att vara sant, så är det troligen det!

Ur Hur du skyddar dig online, ECPAT.

torsdag, februari 03, 2005

Följ debatten hos Medierådet

Det nybildade Medierådet, som tidigare hette Våldsskildringsrådet, samlar artiklar om media och mediapåverkan under Aktuell Debatt. Dessutom sammanfattar man debatten med jämna mellanrum. Ett fantastiskt initiativ; att både tillhandahålla länkar och sedan använda sina experter till att sammanfatta läget. Det här är ett bra exempel på hur en myndighet kan arbeta, tycker jag.

onsdag, februari 02, 2005

Wikipedia

Wikiwebbar skapades som ett sätt att gå tillbaka till ursprunget, att skala ner webben till ett minimum; vit bakgrund och mest text. Dessutom fanns en tanke om samarbete i kunskapsprocessen eller kollaborativt lärande som det brukar kallas. En wikiwebb ska kunna uppdateras av vem som helst. Alla ändringar går att spåra och redovisas i anslutning till varje sida. Wikipedia är ett uppslagsverk i wikiformat: den som kan något skapar ett uppslagsord och vem som helst kan göra ändringar och tillägg. Läs i Wikipedia om just wikiwebbar och hur de uppstod.

Jag tycker att hela tanken med Wikipedia är tilltalande. Att kunskap är något dynamiskt, något som växer och dessutom växer bättre vid samarbete. Att inte all kunskap finns färdig att presentera. Som jag ser det ligger Wikipedia närmare människans naturliga kunskapsprocess än exempelvis Nationalencyklopedin. För i vilket ögonblick kan man egentligen ge ut NE? Det ögonblicket kommer aldrig att inträffa, utan kommer alltid att bli en kompromiss. En wikiwebb kan däremot publiceras eftersom den publiceras i nästa ögonblick också, och nästa och nästa.

Vid första mötet med wikiwebbar brukar många fråga sig hur det kan fungera eftersom även desinformatörer kan ändra uppgifterna. Det är lite lustigt att vi tänker så. Samma förhållande gäller ju all information: den kan vara falsk och den kan utgå från en syn på världen som mottagaren inte sympatiserar med. Skillnaden är att på en wikiwebb är det uppenbart att den kan vara falsk och man kan till och med kolla vem som lagt in vad och när det skedde. Vilket borde innebära att vi är mer uppmärksamma och kritiskt granskar de uppgifter vi ser. Även om vi borde vara lika kritiska vilken information vi än möter, så vet vi att vi inte är det, och då fungerar exempelvis Wikipedia till och med bättre än NE, eftersom vi mer eller mindre tvingas till källkritik. Det gör att alla typer av lärandeinstitutioner, inte minst grundskolan, borde anamma Wikipedias princip. Man kan till exempel bygga en egen kunskapsdatabas med hjälp av programvaran MediaWiki som är öppet material.

tisdag, februari 01, 2005

SCB: skolservice

Klassrummet kallar Statistiska Centralbyrån sin service för skolan. Här kan man bl a se animerad statistik (jo, det är sant, prova t ex att titta på en rörlig befolkningspyramid! Jag och mina barn hade roligt i en halvtimme med nåt så förtvivlat trist som en befolkningspyramid.), studiematerial till Statistisk årsbok 2005 och mycket, mycket mer. Suveränt både för SO-ämnena och matematik och självklart tematiskt arbete.

Datainspektionen

Datainspektionen har en webb med en hel del användbart. Tidningen Magazin DIrekt handlar om mycket av det vi funderar över kring integritet och datorer och kan läsas direkt på skärmen eller helt gratis beställas i pappersform. Man kan även få ett nyhetsbrev via e-post.

Under Temasidor har man sammanställt Datainspektionens information kring viktiga ämnen. Bland annat kan man läsa om personuppgifter och internet.