Att tjäna pengar på andras elände

Jag är i Göteborg där jag ska tala på tisdag och mitt tema är att vi smiter undan vårt ansvar när vi påstår att nätet är problemet. Är det verkligen fred vi vill ha eller har vi högre ambitioner än så?

Giftige Bryan Alexander är inne på "fearsome internet addiction meme", alltså att det finns idéer och handlingar som påstår att internetberoende är en realitet som vi måste förhålla oss till på samma sätt som till exempel substansberoende. Just detta med meme eller idéer som genomsyrar vårt tänkande på ett icke transparent sätt är så tydligt inom mitt forskningsområde. Jag gillar inte att använda mig av ordet diskurs i onödan men en rädslans diskurs måste man väl kunna identifiera här. Faktiskt även i pinfärska Se mig! från Ungdomsstyrelsen. Med reservation för att jag inte lusläst rapporten, i några delar lyser detta igenom i sammanfattningen. Man förutsätter att vissa beteenden är potentiellt farliga utan att ställa sig grundfrågan i all forskning - "vet vi verkligen att det är så här?" Det är på intet sätt betecknande för rapporten som ju består av flera stora projektrapporter men jag såg det flimra förbi på ett ställe och det borde inte förekomma 2009.

Det Alexander också kritiserar är lika viktigt - att det finns folk som skamlöst tjänar pengar på att sprida rädslans diskurs, läs hans inlägg.