EU Kids Online: Final Report

Idag fick jag två roliga paket:

• Rapporten från EU Kids Online (pdf). Skulle någon mot förmodan vilja ha ett tryckt exemplar av rapporten har jag fått 10 ex som jag kan skicka ut så länge de räcker. Hör av er i så fall.
  
  
• Boken Kids Online.Det finns ingen lista över artiklar i den pdf:en men jag gjorde ett fulsärtryck här. Det blev en mycket trevlig bok, storpocket tror jag formatet kallas. Bra med mjuka pärmar så det blir billigare att köpa boken, vilket jag rekommenderar alla att göra. Eller åtminstone be sitt bibliotek att köpa in den. Mycket kunskap för pengarna. Skriv ut innehållsförteckningen och ta med till bibblan. Imorgon blir det publiceringsfika på IML.
  

Lite tankar från EU Kids Online-konferensen

Den 11 och 12 juni var det konferens i London. Första dagen handlade om att lansera slutrapporten från EU Kids Online och under halva dagen presentera aktuell forskning. Andra dagen var det kick-off-möte för EU Kids Online 2 som just fått klart med finansiering från EU. Stort och kvantitativt blir det så det är egentligen inte min typ av forskning men något ska jag väl kunna bidra med. Vi som är svenska deltagare måste söka egen finansiering för tiden vi behöver och det var något som vi svenskar passade på att diskutera när vi träffades.

Det finns inte mycket som alla är överens om och det tycker jag personligen är ett viktigt resultat av projektet. Allt prat om Best Practice (ett av mina nya hatord, ska förklara nån gång varför) eller listor med principer eller grundpelare är otidsenligt och har inget som helst stöd från faktiska forskningsresultat. Tyvärr finns ändå mycket av det pratet kvar, kanske en rest från samhällsvetenskaplig forsknings dåliga självförtroende i förhållande till naturvetenskapen. Eller så har det att göra med synen på barn. Vi är helt enkelt vana att tänka i banor av att vi vuxna ska ha ett svar och att vi ska slippa förhandla. Eller så har det att göra med synen på teknik. Vi förminskar oss själva som vuxna därför att tekniken står i vägen för oss. Hur som helst tror jag att det är en förändring på gång även om det går långsamt, väldigt långsamt. Många av de presentationer jag hörde förutsatte en hel del saker som definitivt inte går att förutsätta; att nätet är en riskfaktor, att det är farligt att dela med sig information, att filter och övervakning är effektiva metoder att minska risk. Janice Wolak, som jag har nämnt flera gånger här i bloggen, pratade om vår syn på risker och skakade om deltagarna. Professor Wolak har ett intressant och kontroversiellt budskap; kanske har vi forskare bidragit till den väldigt spridda idén om internet som en riskfaktor? Det hon menar är att man kan visa, åtminstone i USA, att antalet unga som begår självmord, blir våldtagna, blir utsatta för sexuella övergrepp bland mycket annat, har gått ner över tid. Det tycks alltså som om många unga fått det bättre när det gäller just de svåraste problemen. Hur ska man tolka detta? Professor Wolak menar att man möjligen kan koppla det till nätet; att nätet har påverkat positivt eller negativt, eller så har det inte alls med nätet att göra och vi får leta på annat håll. Det viktiga är att vi inte förutsätter sådant som vi inte kan förutsätta. Hon kallade det vår ”harm amplification hypothesis” och poängterade att det är en hypotes och inget mer. ”There is an infrastructure of anxiety built on assumptions” sa Wolak och det är naturligtvis inte acceptabelt på något sätt. Jag vet inte om hennes budskap sjönk in men hon var väldigt uppskattad som föreläsare. Även Tanya Byron var där, ni vet hon med The Byron Review. Sjukt cool föreläsare, hade nog inte en enda person emot sig trots att hon inte på något sätt strök medhårs.

EU Kids Online konferens, London 11 juni

Nu fixar jag det sista inför EU Kids Onlines slutkonferens i London den 11 juni. Jag tar med mig Maya på resan och så stannar vi kvar lite längre så det blir både jobb och semester. Det ska bli väldigt roligt att höra alla talare och träffa alla som jag har skrivit artiklar med under våren. Boken är ju på gång, ska skriva om den snart.

Tidigt imorgon åker jag först till Stockholm för att vara med på ett heldagsseminarium med Ungdomsstyrelsen, sen bär det av till Skavsta och Ryan Air till London. Ska försöka hinna twittra och blogga lite från konferensen.

Påminner om EU Kids Online-konferensen

Extended deadline for abstracts – now 28 February 2009


CONFERENCE ANNOUNCEMENT AND CALL FOR PAPERS

EU Kids Online: European research on cultural, contextual and risk issues regarding children and the internet

An international one-day conference for researchers, policy makers, industry, educators, NGOs and government to address the policy issues and research findings about children and the internet.

When and where:
Thursday June 11th 2009, London School of Economics and Political Science, London.

The conference theme addresses the following questions:
Are all children benefiting from the internet and if not, why not? What new literacies are they developing? How strong is the evidence for the risks to children of going online? Why do risks differ from country to country? How can parents and policy makers better balance the online opportunities and risks for children? And what do children themselves want from the internet?

The conference will report final results and recommendations from three year’s work by EU Kids Online network of 60 researchers in 21 countries funded by the EC Safer Internet plus Programme.

It will also showcase the latest current research in Europe and worldwide:

Keynote speakers:
* David Finkelhor (University of New Hampshire)
* Lelia Green (Edith Cowan University, Australia)
* Sonia Livingstone (London School of Economics)
* Charo Sádaba (University of Navarra, Spain)

Call for papers:
Researchers are invited to submit empirical papers about children’s experience of the internet on these topics:
* Social networks, online identities and e-participation
* Learning, creativity and media literacy
* Mobility, computer games and other emerging platforms
* Parental and peer mediation
* Risks, victims and perpetrators
* Regulation, empowerment and protection

Registration and submission details:
Registration now open at http://www.eukidsonline.net.
No conference fee; lunch and evening reception provided.
To submit a paper, please send an abstract (300-500 words) to media.eukidsconference@lse.ac.uk by 28th February.

We look forward to welcoming you to LSE to celebrate the end of our project and to debate the future agenda for research and for evidence-based policy.

Certifiering av webbplatser

Bitos har valt att göra precis det jag varnade för när jag var på EUKO-möte i Lissabon, nämligen certifiera webbplatser utifrån säkerhet. Bitos är det man kallar branschens egen organisation och man har ett etiskt råd där man arbetar med säkerhetsfrågor. Jag förstår tanken med White Lists, att man skulle kunna tala om vilka webbplatser som är farligare än andra och kunna varna eller hindra barn från att vara på dessa platser. Nu är inte livet riktigt så enkelt och det kan ha blivit krångligare än nånsin när vi fick internet. Att certifiera vissa webbplatser är inte som att certifiera produkter eftersom de flesta webbplatser idag byggs upp av användarskapat innehåll. Om det var som förr i tiden att innehållet kom från en sändare och förväntades mottas av någon annan än sändaren kanske det skulle fungera. Och några av de certifierade webbplatserna är sådana till större delen, exempelvis Aftonbladet. Man kan säga något om sändaren och dess ambitioner på olika säkerhetsnivåer. Vi kan också bestämma oss för att inte certifiera webbplatser som har som marknadsför pornografi. Men hur ska vi göra med Facebook? Kan vi certifiera själva skalet, verktygen som tillhandahålls för att användarna ska fylla det med innehåll? Det verkar konstigt eftersom jag som användare inte tydligt skiljer mellan verktyget och innehållet. Det blir poänglöst och mest bara ett ytligt sätt att få tyst på kritik. Rubriken lyder Branschen tar sitt ansvar.

I ärlighetens namn är den av EU föreslagna White List något annat än Bitos certifiering eftersom det finns tydliga kriterier för just Bitos godkännande. Det handlar om vissa säkerhetsrutiner som får ses som någon lägstanivå och för EU:s del var det frågan om att publicera en lista på webbplatser som föräldrar med gott samvete kunde låta sina barn besöka. Så det är inte exakt samma sak men till viss del är båda inne på tanken om en tekniska lösning på ett mänskligt problem och vi vet ju hur det ligger till med sådana. De finns inte. Det är tråkigt men sant, lite som tomten. Man skulle verkligen vilja att han fanns men måste bittert konstatera att så inte är fallet.

EU Kids Online slutkonferens

CONFERENCE ANNOUNCEMENT AND CALL FOR PAPERS

EU Kids Online: European research on cultural, contextual and risk issues regarding children and the internet.

An international one-day conference to address the latest policy issue and research findings about children and the internet.

The anticipated audience includes researchers, policy makers, industry, child welfare, educators, NGOs and government.

When and where:
To be held on Thursday June 11th 2009, London School of Economics, London.

Conference theme:
Are all children benefiting equally from the internet and if not, why not? How strong is the evidence for the risks to children of going online? Are these risks changing, and why do they differ from one country to another? How can parents and policy makers achieve a better balance between online opportunities and risks? What do children themselves think of the internet? What new literacies are they developing?

The conference will report the final results and recommendations from three year's work by EU Kids Online, a network of over 60 researchers in 21 countries, funded by the EC's Safer Internet plus Programme. See www.eukidsonline.net

Keynote speakers will be announced shortly.

Call for papers:
The conference will showcase the latest current research being conducted in Europe and worldwide. Researchers are invited to submit empirical papers about children's experience of the internet on any of these topics:
* Social networks, online identities and e-participation
* Learning, creativity and media literacy
* Mobility, computer games and other emerging platforms
* Parental and peer mediation
* Risks, victims and perpetrators
* Regulation, empowerment and protection

Registration and submission details:
Registration and submission will begin in early January. See www.eukidsonline.net for further details. There is no conference fee.

We look forward to welcoming you to LSE to celebrate the end of our project and to debate the future agenda for research and for evidence-based policy.

Prof. Sonia Livingstone, Dr Leslie Haddon and the EU Kids Online network

Dekalogen och andra knäppa regler

Jag funderar mycket på regler. Särskilt efter min erfarenhet av närkontakt av tredje graden i Lissabon. Varför är det så intressant med regler? Jo, för att det är enkelt. Det är så mycket enklare att följa 10 budord än att tänka själv. Och det är i sig inget fel på budorden och detsamma gäller för många regler som finns. Ja, du ska hedra din fader och din moder. Men om fadern och modern är ena jävla svin som låser in sitt barn i källaren och våldtar henne, då måste hon inte hedra dem. Så det finns undantag och det gör reglerna obrukbara. Om man inte börjar skriva en massa asterisker och försöker reda ut undantagen. De som har nytta av undantagen är väldigt ofta marginaliserade på olika sätt och därigenom inte lika skyddade av samhället. Fast de oftast skulle behöva extra skydd. Det är ju förmodligen så att om kvinnan i källaren i Österrike hade valt att döda sin pappa för att komma undan, hade det räknats som nödvärn och inte längre i strid med lagen, alltså ännu ett undantag från dekalogen.

Men varför har vi ändå en sådan förkärlek för regler och budord? Varför är det nåt av det första vi sätter ihop så snart vi ska samsas om något? Jag tror att det är för att vi är lata. Det är så mycket enklare att följa och hänvisa till regler än att tänka själv. Det är mycket, mycket arbetsammare att följa universalregeln så som Thorbjörn Egner formulerade den och som ingen har skrivit bättre sedan dess:

Man ska inte plåga andra, man ska alltid bjuda till, men i övrigt får man göra som man vill.

Fortsättning lär följa. Suck.

Don Quixote

Det är lördag idag så ni andra ligger säkert och sover men jag sitter i möte med EU Kids Online. Jag funderar på hur jag ska förhålla mig. Ska jag säga det jag har att säga och möta folks ilska eller ska jag tänka på sinnesron i första hand? Även Don Quixote (ja, jag använder den gamla spanska stavningen) tyckte att han hade en viktig sak att slåss för. Och sån vill man ju inte framstå.

Det var konstigt, men förmodligen nyttigt, att inse att vi har så olika utgångspunkter i de olika länderna. Att prata om barn som kompetensta medborgare är inte naturligt överallt, om jag säger så. Spår av de urgamla tankarna om barn som otämjda, kanske rent av lite ondskefulla, blivande människor finns kvar även om ingen säger det rent ut. Det bara förutsätts att barn inte klarar av ansvar och inte mår bra av det. Och att anlägga ett barnperspektiv ska vi inte tala om - det ordet betyder nog helt olika saker i olika länder. Just nu går ordföranden för vår grupp igenom det vi diskuterade igår och han går väldigt noga förbi mina inlägg om säkerhet. Nåja, Don Quixote får slåss på nån annan arena.

Fast nu blev det lite mer positivt. Han sa just att planen är de personer som sa intressanta saker igår och som behöver förklaras, kommer att bli kontaktade via e-mail. Så jag håller tyst idag och hoppas, hoppas att de kontaktar mig. För nog fasen behöver det jag sa förklaras, jag hade lika gärna kunnat prata klingon, det hade inte varit mer obegripligt för det.

EU Kids Online-möte

Har suttit i EU Kids Online-möten hela dagen. På eftermiddagen blev det lite nervöst. Jag var tvungen att säga nåt, fast det kändes dumt att hoppa in så där. De andra har hållit på i flera år och jag har inte ens hunnit läsa in mig på allt som skrivits. Ändå kände jag den välbekanta känslan av att jag måste bara säga nåt, jag får inte sitta här och vara tyst. När de pratar om barn som potentiella konsumenter av pornografi så måste jag säga nåt. Och det mottogs väldigt väl. Your Swedish mind sa nån vid fikat sen. De vet hur vi svenskar är, tydligen. Så det var ju skönt, men nu sitter jag och ruvar på om jag ska våga säga att trusted, effective filters är ett självmotsägande uttryck.