I dagens
Expressen har
Oscar Swartz skrivit en debattartikel som jag och en grupp andra också har undertecknat:
Nyligen meddelade justitieminister Beatrice Ask och kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth att allianspartierna hade "enats om ett helhetsgrepp kring fildelningsfrågan". De tänker lägga fram en lag som bäst kan beskrivas på ett vis: Vi låtsas som om Internet och digital teknik inte förändrar världen och gör ett försök att motarbeta de unika egenskaper hos nätet som folk i allmänhet älskar.
De vill ge organisationer som företräder industrin möjlighet att jaga och identifiera vanliga människor som skickar "fel filer" mellan sig för att därefter kräva dem på skadestånd. Detta trots att EG-domstolen nyligen slagit fast att vi inte behöver införa en sådan lag.
Fildelning är kontroversiellt och författarna av denna artikel har ingen gemensam ståndpunkt. Däremot har vi enats om att kritisera politikerna för att onödigt snabbt rusa fram i en fråga utan att ta hänsyn till den allmänna opinionen. Det handlar inte bara om fildelning utan om synen på nätsamhället, framtiden, vår integritet och verktyg för brottsbekämpning.
Nätet innebär en radikal demokratisering som mycket väl kan rucka på en del institutioner. Kostnaden för att skapa, producera och sprida till exempel musik har fallit drastiskt. Industriföreträdare vill dock upprätthålla den gamla världens ordning, affärsmodeller och - relationer.
Men skall vi med lagens hjälp upprätthålla gamla strukturer trots att nätet sjuder av kreativitet och innovation?
När vi alla lägger tid på att ta del av och själva publicera information, vem skall då ha betalt av vem?
Tidigare identifierades en yrkesman genom bland annat utrustning och tekniskt kunnande. I dag är inte gränsen mellan proffs och amatör så tydlig. Lagen speglade detta och skyddade proffset mer än amatören.
I dag när den tekniska tröskeln har sänkts är det svårare att motivera skillnader. Kommer de att bestå på samma vis om lagstiftaren får ökad förståelse för den teknik som skall regleras? Frågorna hopar sig.
När vi ser talarlistan för riksdagens "Offentliga utfrågning om Upphovsrätt på Internet" tydliggörs denna bristande förståelse för de förändrade samhällsroller som tekniken skapar. Evenemanget sänds direkt av SVT i morgon 3 april. Kulturutskottet låter hela sex organisationer tillkännage "branschernas synpunkter" för riksdagens ledamöter. Det handlar om organisationer med starka ekonomiska intressen av hårdare tag.
Två personer får framföra "konsumenternas synpunkter". En är generalsekreterare för en statligt finansierad organisation. Den andre föreslog tillsammans med utredaren Cecilia Renfors att fildelande människor skall kunna förlora rätten att använda Internet och skrev i Expressen en artikel med titeln "Så rensar vi upp bland fildelarna". Från Internetoperatörer och nätforskning får sammanlagt tre röster uttala sig.
Det har föreslagits att olika visionära tänkare skulle få höras men kulturutskottets kansli säger sig bara vilja bjuda in folk som "förespråkar de legala alternativen" och som "representerar någon".
Sverige har en stor grupp framstående Internetforskare som är väl insatta i att diskutera teknikens sociala dimensioner. Därför finns det ingen anledning för lagstiftarna i riksdagen att enbart förlita sig på detta snäva perspektiv. Lagar kan ju ändras i både repressiv och tillåtande riktning.
Svenskarna har varit erkänt snabba på att omfamna nätet. Vi har inte råd som nation att blunda för de nya affärsmöjligheter som nätet skapar. Där skulle vi kunna ligga i framkant om vi besinnar oss.
Nätets möjlighet till global, dubbelriktad kommunikation och publicering till låg kostnad är revolutionerande. En hel generation har förstått teknikens möjligheter och tagit kommunikation till en ny nivå.
Vi ser en explosion av mänsklig aktivitet och social produktion: Vanliga människor uttrycker sig i text genom bloggar och kommentarer. De samarbetar och delar med sig av kunskaper på Wikipedia och i communities. De gör egna filmer som ibland roar miljontals människor. De delar med sig av information till sina vänner. Vi skall inte blunda för att detta kan hota existerande institutioner och affärsmodeller. Men det bjuder också oanade möjligheter till spridning av kultur och kunskap till hela världen.
Vi är bekymrade över att nätsamhällets löfte till medborgarna om en spännande demokratisering kan omintetgöras av beslutsfattare som värjer sig mot att ta del av tänkandet runt detta.
Vi är också oroade över att reglerarna tycks villiga att offra grundläggande demokratiska fri- och rättigheter för att upprätthålla gamla strukturer.
Dessa verkar på ett förbluffande lättvindigt vis acceptera generell registrering, övervakning och avlyssning av hela folkets kommunikation. Integritetsintresset är inte ens företrätt på utfrågningen.
Så här får det inte gå till. Riksdagen måste hålla en kompletterande utfrågning om nätsamhällets löften där även status quo får ifrågasättas och debatteras. Reglerarna kan inte enbart anpassa sig till dem som kan hotas av ny teknik.
Genom att backa mot framtiden hotar man både demokratiska värden och Sverige som nätmässig spjutspetsnation.
Danny Aerts, vd .se
Annica Bergman, vd Dataföreningen i Sverige
Jonas Bosson, Förening för en fri informationsinfrastruktur
Elza Dunkels, fil. dr., Umeå universitet
Johan Ehrenberg, ETC, publicist och medieentreprenör
Eva Frölich, vd Frobbit AB
Patrik Fältström, Internetexpert i regeringens IT-råd
Niklas Gerdin, Swedish Network Users Society
Mathias Klang, fil. dr. informatik, IT-Universitetet i Göteborg
Christopher Kullenberg, doktorand i vetenskapsteori, Göteborgs universitet
Oscar Swartz, internetentreprenör
Staffan Truvé, vd Swedish Institute of Computer Science och The Interactive Institute
Dennis Töllborg, professor, Handelshögskolan i Göteborg
Jonas Öberg, Free Software Foundation Europe
Etiketter: debatt, fildelning
