Elza Dunkels inleder Internetforskarkonferensen

I år hålls för första gången en tvärvetenskaplig Internetforskarkonferens i direkt anslutning till Internetdagarna. Den äger rum den 4 november och som deltagare på Internetdagarna kan man besöka även denna konferens utan extra kostnad. En av inledningstalarna blir forskaren Elza Dunkels från Umeå universitet som doktorerat på ungas Internetanvändning.

Elza Dunkels påbörjade sin forskargärning när hon var lärare på lärarhögskolan i Umeå. Eftersom hon saknade material kring ungas Internetanvändning intervjuade hon sina egna barn och skrev själv utifrån det, vilket så småningom ledde vidare till forskningsmedel och doktorsavhandling. Hon har väckt en hel del uppmärksamhet under de senaste åren genom att ifrågasätta många av de råd och varningar som förekommer kring hur ungdomar bör använda Internet. (Läs till exempel hennes blogginlägg här på Internetdagarna.se.)

Ungas kompetens inte teknisk

Elza Dunkels anförande den 4 november kommer dock inte att handla om ungas säkerhet och integritet på nätet. Hon ska i stället tala om digital kompetens ur ett yngre perspektiv.

– I diskussionen om digital kompetens och klyftan mellan den yngre generationen och vuxna tycker jag att vi har snöat in alldeles för mycket på tekniken. När jag har sett på unga människor och deras datoranvändning har jag förstått att det inte i första hand handlar om teknisk kompetens, utan snarare om attityd och förhållningssätt, förklarar hon.

Vi bör tänka annorlunda kring denna digitala klyfta, menar hon, och inse att det inte är så att unga nödvändigtvis kan mer än vuxna, utan att man kan olika saker. Tänker vi så blir det lättare att lära av varandra.

– Dator- och Internetanvändning bör inte ses som ett enda kunskapsområde, utan är i själva verket ett kluster av olika kunskapsområden.

En öppen attityd

Framför allt är användningen av Internet satt i ständig förändring. Det är där vuxna kan lära sig av ungdomarna, snarare än om tekniken.

– Ungas viktigaste digitala kompetens är deras öppna attityd och förmåga att hantera snabba förändringar, säger Elza.

Vad vuxna borde göra är att så att säga avprogrammera sig själva och inse att de inte behöver kunna så mycket. Det finns ju faktiskt unga i omgivningen som kan hjälpa till med de bitar där man själv har luckor.

– Vi vuxna är vana vid att kunna saker bättre än ungdomarna, men vi borde slappna av lite i stället och se unga som resurser vi kan ha nytta av. Det är ett bättre sätt att överbrygga den digitala klyftan än att desperat försöka lära sig allting själv.

Elza Dunkels inledningsanförande ”Digital Competence – Searching for the Young Perspective” äger rum kl. 11.30 den 4 november. Deltagare på Internetdagarna kan kostnadsfritt delta även på forskarkonferensen. Anmäl dig till Internetdagarna här. Det fullständiga programmet för Internetforskarkonferensen hittar du här.

Digital tatuering

Infontology skriver om digitala tatueringar och konstaterar att det är ett intressant begrepp. Bland annat nämner man nåt sorts centrum - Digital Tattoo - som med projektmedel verkar sprida information om nätets evinnerlighet. Nu tror jag att just digital tatuering är en one-liner som sitter bra både i text och i huvudet på folk och termen kommer säkert att valsa runt i media ett par år men utan att tillföra något i kunskapsutvecklingen. Det viktiga är nämligen inte att förstå att allt du lägger ut på nätet är lika varaktigt som en tatuering; du kan bara få bort det om du har pengar och energi nog. Det viktiga är att fundera på vad detta innebär för livet för mig vuxen och för den som växer upp idag.

Om det är så att de som väljer att tala i termer av tatueringar verkligen har djupstuderat fenomenet varaktighet, kan det ha relevans. Alltså hur vår syn på varaktighet har förändrats över tid. Det finns nämligen anledning att misstänka att många yngre har en annan syn på både tatueringar och nätet än vad vi äldre har. En tatuering, vare sig den sitter på huden eller på nätet, kan ses som en del av mig snarare än en ungdomssynd. Det finns hos många unga jag har pratat med en närmast eotemporal (här kan man behöva läsa Helliconia) syn på sig själva och sin omgivning, om jag jämför med mig själv under min uppväxt. I ett samhälle som bygger på pennalism och hierarkier är det större risk att folk vill vara färdiga människor så fort som möjligt medan ett generösare samhälle med plattare maktstrukturer, som jag vill påstå att vi har idag, kan tillåta att folk fortfarande utvecklas. Då blir det också ok att ha varit något på vägen, att ha märken kvar efter det som varit. En tatuering, en ful bild på internet, ett ärr.

Så egentligen menar jag att begreppet digital tatuering kan vara en bra beskrivning men jag misstänker att den oftast används på ett urmodigt sätt: Tänk om du ångrar dig! Think before you ink! Och det är väl en bra idé men den är på intet sätt en naturlag eller något som alla håller med om. En del tycker att man kan tatuera sig lite hur som helst och vara nöjd med det.

Random Bastards TV | Episode 5 - UÅ Ink - A friendly game of Yahtzee from Random Bastards on Vimeo.

Jag kan ju avslöja att tatueringen som alltså sitter på en vad som gjorde 31 mål i pojkallsvenskan är otroligt snygg och välgjord, fast den föreställer är en yatzyrad. Och sist jag kollade var ägaren fortfarande mycket nöjd. Konstnären bakom hela installationen, Marc Strömberg, kommer ni att höra talas mer om. Det skulle jag våga tatuera in.

Föreläser i Skellefteå

Idag har lärarna i Skellefteå kommun fortbildningsdag och två av punkterna är föreläsningar med Åsa Sundelin och mig. Vi har pratat om digital kompetens från våra respektive professionella vinklar. Det är ett stort ansvar att föreläsa på den här typen av dagar eftersom lärares tid är så värdefull och jag vet själv hur trist det är att sitta och höra något meningslöst när man har så mycket viktigare saker att göra. Så det gäller att komma med något vettigt. Försöker också få frågor till Net Nanny.

En mycket trevlig grej med Skellefteå är Skellefe Open - ett gratis trådlöst nätverk över hela stan. Man måste tala om vad man heter och uppge en e-postadress men sen är det bara att surfa. Hittar ingen bra länk men det kanske nån kan tipsa om?

Framtidens skola - nu!

Niilo Alhovaara, engagerad IT-pedagog i Luleå, har skrivit om sina intryck från konferensen om framtidens lärande. En bra sammanfattning av hur lärandet bör utvecklas i det tjugoförsta århundradet, tycker jag.

Stefan Pålsson om digital kompetens

Det finns få bloggare som arbetar så hårt som Stefan Pålsson (det skulle vara Lina Ydrefelt, då). De flesta av oss slänger iväg ett inlägg lite snabbt när andan faller på men Pålssons inlägg på Framtidens lärande är genomarbetade, rejält länkade och tar ett tag att läsa. Tur att KK-stiftelsen har honom! I ett inlägg om Michael Wesch, ni vet han med de kulturantropologiska filmerna på Youtube nämner han också favoriten Howard Rheingold.

Wesch och Rheingold pekar båda på behovet av att undervisning och lärande tar sin utgångspunkt i de pågående förändringarna, och att alla tränas i att upptäcka, hantera och tillsammans forma förståelsen av verkligheten och tillvaron. En digital kompetens som är baserad på deltagande och skapande innebär en metakompetens, en förståelse av hur kunskap skapas och sprids samt vilken slags kultur och samhälle detta i sin tur leder till.

Precis! Låt Stefan vara med och utveckla lärarutbildningen och släng utredningen i søppelbøtta.

ICT Competency Standards

UNESCO har tagit fram något de kallar för ICT Competency Standards och som låter mindre mekaniskt än det är. Det är helt enkelt ett dokument där de i matrisfom försöker bena upp vilka kompetenser som krävs idag, bland annat för lärare där de slår fast att

Teachers, too, must have the ability and inclination to experiment and continuously learn and use ICT to create professional knowledge communities.

Det är svårt att säga hur dokumenten kommer att användas men jag gissar att utbildningsinstitutioner över lag har mycket att vinna på att studera dem närmare och fundera på sin egen praktik i det här ljuset. Så här står det i förordet till lärarkompetenserna:

To live, learn, and work successfully in an increasingly complex, information-rich and knowledgebased society, students and teachers must utilize technology effectively. Within a sound educational setting, technology can enable students to become:
• Capable information technology users
• Information seekers, analyzers, and evaluators
• Problem solvers and decision makers
• Creative and effective users of productivity tools
• Communicators, collaborators, publishers, and producers
• Informed, responsible, and contributing citizens

Fältare på nätet

Fick tips från Jens på Kunskapscentrum för fritidsledarskap om en artikel i DN. Den handlar om fältassistenter som använder nätet som ett av flera sätt att komma i kontakt med unga. Två saker är extra intressant med den här artikeln, ur min synvinkel:

• Att man medvetet använder sig av nätets sociala egenskaper, t ex öppenheten för att nå de unga. Jag kommer att hänvisa till det här sättet att arbeta i den artikel jag skriver nu.
• Att fältassistenterna har utvecklat ett sätt att förhålla sig till de speciella etiska och juridiska frågor som uppkommer på nätet. Det tyder på en mogenhet och det beror säkert på att de har tvingats arbeta i flera år med de problem och möjligheter som nätet för med sig. Men alla har inte tänkt till på det här sättet. Jag blev uppringd av en stor samhällsorganisation som jag inte avslöjar namnet på här. De ville veta lite mer om hur de skulle närma sig unga. De trodde att de hade tänkt till, men det hade inte gått så bra. T ex ville de undvika det etiska dilemma som uppstår när vuxna ska ta kontakt med unga på nätet. För att undvika att den som kontaktar blir misstänkt för att vara pedofil hade de anställt väldigt unga vuxna som kontaktpersoner. De trodde helt enkelt att pedofiler är äldre... Ju mer jag tänker på det desto dummare är det! Har de inte läst på om pedofiler innan de börjar tänka kring problemet? Många förövare är i själva verket bara några år yngre än sina offer. Hur som helst verkar fältarbetarna i artikeln ha tänkt och läst riktigt ordentligt.
  

Refero - antiplagieringsguiden

Akademi Sydost har tagit fram en guide för hur man refererar och undviker att plagiera. Lite märklig navigering (och vad tillför Flash????) men nyttig guide ändå. Fast visst vill man ha sånt här på papper också? Eller är det jag som är för gammal?

Vissa är modigare än andra

Igår fick jag ett mail som verkade följa på en mailväxling som jag inte haft förmånen att vara inblandad i. Men mailet blev lite som Earnest Hemingways novell med bara 6 ord; det målade en bild av något mycket spännande och med fantasins hjälp fick jag en historia berättad trots de få orden. Jag har plockat bort information som kan göra att ni identifierar personerna men i övrigt ser mailet exakt ut som följer:

Hej igen,

Den information som jag fick om [här nämns en i media mycket omskriven person] visade sig vara inkorrekt. Han är inte dömd för sextrakasserier. Jag är därför glad att han som expert inom [här nämns ett ämnesområde] kommer med som ledamot i styrelsen.

Med vänlig hälsning

Jag älskar en bra konspirationsteori och här finns det en uppenbar: det kan vara ett slugt sätt att baktala nån - att påpeka att xx INTE är dömd för sexuella trakasserier. "Nej, jag har inte förtalat honom! Jag sa ju att han INTE är dömd för sexuella trakasserier. Det är ju sant!" Men jag misstänker att det är lite mer tragiskt än så. Det är förmodligen en person som inte till fullo inser den potentiella kraften i det skrivna ordet och att den har förstärkts av att vi har internet att sprida detta på. Ta t ex den fantastiska (i ordets ursprungliga betydelse) historien om journalisten Erika Sjöström här i Umeå. Och hon är dessutom helt oskyldig till det hon anklagas för.

Så antingen fick jag ett mail från en mycket modig person som har total koll på läget och bara utnyttjar mediet maximalt eller så ska jag ta det som ett tecken på att allt inte står rätt till. Jag kommer att tacka nej till att ingå i den omnämnda styrelsen, fast av ideologiska skäl. Gårdagens mail var bara en knuff över kanten.

Framtidens lärande

KK-stiftelsen har dragit igång en kampanj eller undersökning eller vad vi ska kalla det, om IT och lärande. De samlar tankar om lärande under rubriken Framtidens lärande. Jag är allergisk mot ordet framtiden när det används på detta sätt men jag tror att de använder det för att de tänker sig att det förmedlar ett budskap - folk förstår ungefär hur de menar. Hur som helst: Tanken är att alla smarta personer från alla tänkbara synvinklar ska belysa hur lärandet förändras och hur lärandemiljöerna kan utnyttja detta. Lysande idé även om jag inte har tålamod att sitta och titta på film. Så jag läser ingresserna istället och där hittar jag en bra sammanfattning av Ibrahim Baylan:

IT-politik har till mångt och mycket handlat om hårdvaran, men vi har inte kommit ett steg längre … Att vi inte kommit längre när det gäller It i skolan kan bero på att det inte förekommer i så stor omfattning på lärarutbildningen och att skolorna inte sett den fulla potentialen ännu, säger Ibrahim Baylan, (s) ordförande i Trafikutskottet, riksdagsledamot.

Seminarium om web 2.0

Sitter på ett seminarium om web 2.0 som Mats Brenner, Högskolan i Gävle håller i. Mats har en djup kunskap om detta område som han delar av sig av i en artikel på LearningNet. Fast vi som är på seminariet får oss ännu mer till livs eftersom han påpekar att mycket har hänt sedan artikeln publicerades.

Som jag förstår det är det svårt för många nya användare att sätta sig in i att det är skillnad mellan att lägga ut dokument på nätet och att dela dokument med folk man jobbar med. Att man kan samarbeta kring ett dokument men att det inte innebär att man har publicerat dokumentet. Inte mer än när man mailar runt filer, iallafall.

Det är Penta Plus som arrangerar seminariet och tidigare idag lyssnade jag på en jurist som berättade om Creative Commons. Han berättade om diskussionerna kring föreläsningar på webben. Själv tycker jag att folk får filma och lägga ut mina föreläsningar bäst de vill. Om jag inte har mer att säga än att jag måste hålla hårt i en film, då är jag illa ute. Så tänker jag iallafall.

Digitalis filosoferar

En förtjusande liten bok dök upp härom dagen - Digitalis filosoferar. Det är Jessica Linde och Sofie Sjöstrand som har skrivit om nätet och livet. Extremt rolig, förutom att den är välskriven och nyttig. Parental Advisory: Explicit philosophy, står det t ex på framsidan. Det är Reaktor Sydost och Interactive Institute som har stöttat nätverket SIP i framtagandet av boken. Den kostar 20:- + porto och går att beställa från www.digitalisfilosoferar.se. Beställ till alla i din närhet - unga som gamla!

Tidsskriftet Digital kompetanse - Nordic Journal of Digital Literacy

Norge, som ju verkar leda åtminstone den nordiska utvecklingen inom området digital kompetens, har sin tidskrift Digital kompetanse. Jag har inte hunnit läsa igenom alla nummer fast jag har beställt dem, men hittade idag en sammanfattning av varje nummer. Bra service! Tidskriften borde finnas på varje skola och annan institution som sysslar med lärande.

Kollegiet om digital kompetens

Såg i Jan Svärdhagens blogg att Kollegiet har lagt ut en artikel om tisdagens möte om digital kompetens.

Dessutom hittade jag Öystein Johannessens blogg, där han bland mycket annat intressant skrivit om mötet på KK-stiftelsen. Johannessen är en av policymakarna bakom Norges framgångsrika arbete med digital kompetens så det kan vara värt att hålla ögonen på hans blogg.