Ny bok om nätbaserad utbildning
Jag fick ett mail med frågan om jag kunde svara på några frågor till en kommande bok med arbetstiteln Nätbaserad utbildning: en introduktion. Det är Stefan Hrastinski vid Uppsala universitet som skriver och självklart svarade jag. Stefan tyckte att det var ok att jag publicerar mina svar här också.
Hur väl tror du att våra vanliga lärplattformar passar studenter som börjar en högskoleutbildning i dag?
Extremt dåligt. De flesta lärplattformar använder skolan som metafor och bygger på traditionella lärandemodeller. Som om lärande är det som sker i skolan. Trots att vi naturligtvis har koll på att lärande fanns långt innnan vi institutionaliserade det. I den tredje vågens pedagogiska datoranvändning, som den stora massan kan sägas befinna sig i idag, är man som användare bortskämd med långt mer intuitiva och genomtänkta applikationer än lärosätena kan tillhandahålla. Vi är tyvärr ofta styrda av teknokrater snarare än pedagoger och då får man den här typen av situationer. Man börjar helt enkelt i fel ände när man ska bygga nätbaserade miljöer för lärande. Det blir skolan som flyttar ut på nätet, inte lärandet, och det är en enorm skillnad.
Hur hoppas du att framtidens nätbaserade utbildning kommer att se ut?
Jag hoppas att vi ska lära oss av hur nätets infödda utnyttjar tekniken för sina syften och att vi ska hitta sätt att utnyttja kraften som finns i ungas lärandemodeller. Kanske inte fullt ut men att vi ska hitta delar som hjälper lärandet, både ur pedagogens och studentens synvinklar. Att vi som arbetar med lärande ska bli lite mer som de kriminella och kommersiella krafterna i samhället, som skrupellöst studerar nya fenomen och tänker "hur kan vi utnyttja det här?". Varför ska inte vi som pedagoger fråga oss samma sak när vi stöter på något nytt? Vår första reaktion borde inte vara "det här verkar farligt, det måste vi nog förbjuda i skolan", som ofta är fallet idag, utan "hur kan vi utnyttja det här i undervisningen?". För att nå dithän måste vi arbeta fram tankeverktyg som gör att vi kan använda vår utbildning och erfarenhet för att ta steget förbi farligt-förbjuda och direkt till pedagogisk möjlighet.
Och, självklart, eftersom jag skriver på skogshuggarprosa, blev jag tvungen att klargöra saker. Borde nog vara förvånad att det bara blev en sak som inte var tydlig. Jag måste lära mig att skriva så att inte bara jag själv begriper! Stefan bad mig utveckla eller omformulera "tredje vågens pedagogiska användning".
Så här tänker jag mig historien: Den första vågen av pedagogisk datoranvändning var när man tänkte på datorn som ett eget ämne, sen kom verktygsmetaforen och man pratade om att IT bara är ett verktyg som alla andra (det finns en del eftersläntrare som är kvar där) och att IT ska integreras i alla skolämnen. Den tredje vågen är nu när de flesta tänker på IT som ett material också, förutom att det kan vara ett verktyg. Men under den tredje vågen är IT inte enbart ett verktyg som pennan, etc. Vi befinner oss förmodligen i slutet av den tredje vågen, även om de överlappar varandra. Nu exploderar interaktiviteten och tillför något som vi tidigare inte varit med om. Vi börjar bryta oss loss från gamla tankemönster och kan i fler avseenden än tidigare utnyttja teknikens erbjudanden.
Hur väl tror du att våra vanliga lärplattformar passar studenter som börjar en högskoleutbildning i dag?
Extremt dåligt. De flesta lärplattformar använder skolan som metafor och bygger på traditionella lärandemodeller. Som om lärande är det som sker i skolan. Trots att vi naturligtvis har koll på att lärande fanns långt innnan vi institutionaliserade det. I den tredje vågens pedagogiska datoranvändning, som den stora massan kan sägas befinna sig i idag, är man som användare bortskämd med långt mer intuitiva och genomtänkta applikationer än lärosätena kan tillhandahålla. Vi är tyvärr ofta styrda av teknokrater snarare än pedagoger och då får man den här typen av situationer. Man börjar helt enkelt i fel ände när man ska bygga nätbaserade miljöer för lärande. Det blir skolan som flyttar ut på nätet, inte lärandet, och det är en enorm skillnad.
Hur hoppas du att framtidens nätbaserade utbildning kommer att se ut?
Jag hoppas att vi ska lära oss av hur nätets infödda utnyttjar tekniken för sina syften och att vi ska hitta sätt att utnyttja kraften som finns i ungas lärandemodeller. Kanske inte fullt ut men att vi ska hitta delar som hjälper lärandet, både ur pedagogens och studentens synvinklar. Att vi som arbetar med lärande ska bli lite mer som de kriminella och kommersiella krafterna i samhället, som skrupellöst studerar nya fenomen och tänker "hur kan vi utnyttja det här?". Varför ska inte vi som pedagoger fråga oss samma sak när vi stöter på något nytt? Vår första reaktion borde inte vara "det här verkar farligt, det måste vi nog förbjuda i skolan", som ofta är fallet idag, utan "hur kan vi utnyttja det här i undervisningen?". För att nå dithän måste vi arbeta fram tankeverktyg som gör att vi kan använda vår utbildning och erfarenhet för att ta steget förbi farligt-förbjuda och direkt till pedagogisk möjlighet.
Och, självklart, eftersom jag skriver på skogshuggarprosa, blev jag tvungen att klargöra saker. Borde nog vara förvånad att det bara blev en sak som inte var tydlig. Jag måste lära mig att skriva så att inte bara jag själv begriper! Stefan bad mig utveckla eller omformulera "tredje vågens pedagogiska användning".
Så här tänker jag mig historien: Den första vågen av pedagogisk datoranvändning var när man tänkte på datorn som ett eget ämne, sen kom verktygsmetaforen och man pratade om att IT bara är ett verktyg som alla andra (det finns en del eftersläntrare som är kvar där) och att IT ska integreras i alla skolämnen. Den tredje vågen är nu när de flesta tänker på IT som ett material också, förutom att det kan vara ett verktyg. Men under den tredje vågen är IT inte enbart ett verktyg som pennan, etc. Vi befinner oss förmodligen i slutet av den tredje vågen, även om de överlappar varandra. Nu exploderar interaktiviteten och tillför något som vi tidigare inte varit med om. Vi börjar bryta oss loss från gamla tankemönster och kan i fler avseenden än tidigare utnyttja teknikens erbjudanden.
Etiketter: hästkärror, lärande, nätets infödda
upplagd av Dunkels @ 07:44
1 kommentarer
Länkar till det här inlägget
