Category Archives: Digital kompetens

För en skola fri från porr

Ni kanske har sett att centerkvinnorna har startat en kampanj för en porrfri skola där man förordar filter på alla skoldatorer. Det strider ju mot all forskning på området så jag spelade in en liten film som sammanfattar kritiken mot den typen av satsningar.

För den som vill läsa mer rekommenderar jag mina böcker. Här länkar jag till förlagens sidor men böckerna finns såklart hos alla bokhandlare också.

Vad gör unga på nätet? Kanske främst kapitlet Säkerhet till salu och avsnittet Tekniska lösningar på mänskliga problem. Tänk bara på att boken ska uppdateras och en tredje upplaga kommer ut i januari. Inget kring filter kommer dock att skrivas om så det kan ni gärna läsa.

Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Främst kapitel 5 Övervakning och filter.

Eller läs det jag skrev 2013 om samma sak: Lite om porrfilter (och en vettigare lösning).

 

Mer, oftare och längre tid

Nätkoll har också gett ut en rapport kallad Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet, baserad på en enkätundersökning som genomfördes under det första projektåret. Rapporten har legat till grund för det fortsatta arbetet.

Så här skriver de i sammanfattningen:

Sammanfattningsvis ser vi att det finns skillnader när vi jämför barn med NPF med barn utan sådana diagnoser. Några av de farhågor som var upprinnelsen till vår undersökning har stärkts. Barn med NPF använder generellt medier mer än genomsnittet. De är mer utsatta på nätet, t ex blir de mobbade ungefär dubbelt så ofta. Vi ser även att föräldrar till dessa barn oroar sig mer och i högre grad upplever att de saknar information och vägledning för att kunna vara ett stöd för sina barn på nätet. Tilläggas bör att resultatet också berättar om positiva erfarenheter av nätet för barn med NPF.

 

Nätkolls filmmaterial

Nätkoll har tillsammans med Hagafilm tagit fram ett antal fantastiska filmer på olika teman som rör unga och nätet. Jag hade förmånen att få vara med på premiärvisningen av filmerna tillsammans med de unga skådespelarna och filmarna. Du hittar alla filmer på Nätkolls Youtubekanal. Det är mycket väl spenderad tid att titta på filmerna!

Det är ett otroligt effektivt upplägg där varje tema visas från två vinklar; den ungas och förälderns. Som denna som handlar om sociala medier:

 

 

Nätkolls föräldramaterial

Nätkoll har tagit fram ett omfattande föräldramaterial som kan användas i studiecirklar. Där finns ett häfte för deltagarna, ett för ledaren och en lärobok, kallat kunskapsdel. Det är alltså gratis utbildningsmaterial! Målgruppen är föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser men det mesta är universellt så alla kan använda det.

 

Nätkolls skolmaterial

Nätkoll har tagit fram är ett elevmaterial – Koll på nätet – där eleven får ett antal dilemman att fundera över. Till det finns en lärarhandledning att ladda ner. Materialet är inte specifikt för barn med NPF-diagnoser, utan är tänkt att kunna användas av alla. Däremot är kommunikationen anpassat för målgruppen. Det finns också en trailer:

 

 

Nätkoll

Ett av de projekt jag har haft förmånen att följa som referensperson är Nätkoll, som går in i sin avslutande fas nu. Idag är jag med på ett referensgruppsmöte där vi ska diskutera hur projektets resultat kan spridas och få så mycket effekt som möjligt. I några inlägg tänkte jag ge er en inblick i detta fantastiskt viktiga projekt och vad det resulterat i.

Nätkoll är sprunget ur Attention Hisingen-Kungälv och har finansierats av Arvsfonden. Den övergripande tanken med projektet är att öka tryggheten på nätet, för unga med NPF men också för vuxna som möter dem. Nätkoll vill visa på nätets positiva möjligheter, men också på riskerna.

Målgrupper för projektet har varit barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras föräldrar, men också föreningsaktiva inom Attention och yrkesverksamma som möter målgruppen, t ex personal inom skola, habilitering, socialtjänst, ungdomsmottagningar, BUP och rättsväsende.

Här kan du läsa mer om projektet. Och se en kort film:

 

Intervjuad i Skolsverige

I somras blev jag intervjuad av Jacob Möllstam till podcasten Skolsverige. Jag har helt glömt att blogga om det men när jag lyssnar igenom det så här långt efteråt tycker jag att det håller. Det har tyvärr inte hänt så mycket 🙁

Lyssna här!

Så här skriver Skolsverige om avsnittet:

Intervjuavsnitt nummer sex kom till i Almedalen på Gotland under politikerveckan där vi fick möjlighet att möta upp med forskaren och debattören Elza Dunkels. Trots att det aldrig regnar på Gotland så sökte vi skydd från en kort period av nederbörd i caféet på Campus Gotland tillsammans med exakt alla andra besökare i Almedalen. Därav det lite skumma bakgrundsljudet. Vi hann på dryga tjugo minuter avverka allt ifrån teknikens emanciperande effekt till varför vuxna borde lära sig att ta bättre selfies. 

Digital play as a means to develop children’s literacy and power in the Swedish preschool

Idag kom den, artikeln jag och min doktorand Leif Marklund (ni får läsa mer om honom inom kort, när han blir forskare i fokus på Förskoleforum) jobbat med sen före jul: Digital play as a means to develop children’s literacy and power in the Swedish preschool. I abstraktet säger vi:

This paper presents different angles on the subject of digital play as a means to develop children’s literacy and power, using an online ethnographical study of Swedish preschool teachers’ discussions in informal online forums. Question posts (n = 239) were analysed using the Technological Pedagogical Knowledge framework and the Caring, Nurturing and Teaching framework, with the aim of understanding how teachers intended to support children’s literacy development with tablets. Literacy development can be understood as a social practice that needs to develop along with changes in society’s demands on citizens. The results presented indicate that school subject oriented skills are predominantly present in the mind-set of these preschool teachers. When digital play is increasingly used for pedagogical purposes in preschools, that also means that preschools have expanded their opportunities to work with children’s literacy development. For preschool teachers, it is important to discuss how literacy development can be supported in a contemporary media landscape.

Du som är intresserad av att läsa kanske har tillgång till artikeln via ditt bibliotek eller liknande men om du inte har det kan du bara höra av dig till mig. Vi har fått särtryck som vi kan dela ut till den som inte kommer åt artikeln.

 

Medietanken 2015

IMG_7415

Idag tog jag en jobbselfie som ska användas i marknadsföringen av konferensen Medietanken i Vasa 29 januari 2015. Jag är key-notetalare och håller även en föreläsning senare på dagen. Konferensen har faktiskt exakt samma utgångspunkt som vi har med vår bok Interaktiva medier och lärandemiljöer, där vi inte längre argumenterar för att interaktiva medier behövs i skolan, vi bara förutsätter att de har en plats där. Sen diskuterar vi hur.

Medietanken 2015

Medietanken 29.1.2015 i Academill, Vasa är en seminariedag bestående av både föreläsning och workshops/dialogtimmar. Dagen riktar sig till lärare, lärarstuderande, skolledare och andra intresserade. Temat för 2015 är ”In School Mode”. Vi diskuterar inte om vi ska ha interaktiva medier i skolan, utan vi ställer in våra apparater på ”skolläge” och utnyttjar dem i undervisningen.

Programmet och information hittar du på www.dididi.fi/medietanken

Anmälan sker VIA DENNA LÄNK under tiden 28.11.2014-7.1.2015 .

Följ Medietanken på sociala medier för att få all information. Vi använder #medietanken2015.

Facebook: DiDiDi https://www.facebook.com/dididiforalla

Twitter: @projektdididi  https://twitter.com/projektdididi

Youtube: DiDiDi för alla https://www.youtube.com/user/dididiforallavasa/videos

Seminariet ordnas inom ramen för Didaktiska dimensioner i digitalt lärande, www.dididi.fi

Kontakt: kicki.haggblom@abo.fi, 06-324 7141

Välkommen!

Nationella proven och människohandel

Idag ska jag prata om it i skolan för bland andra it-minister Anna-Karin Hatt och imorse hittade jag lämpligt nog ett mycket talande exempel på problemet med att utbildningsväsendet är så dåligt på it. Det handlar om Skolverkets miss med nationella proven i engelska för skolår 6. Aftonbladet rapporterar att det i provet ingick att skriva ner en webbadress. På ett papper som jag förstår det, bara för att kolla att de kunde uppfatta vad som sades. Det fanns alltså ingen egentlig it-koppling till uppgiften. Hur som helst blev en del elever nyfikna och knappade in adressen i sin webbläsare efter provet och den visade sig gå till något som Aftonbladet kallar för sexsajt. Skandalen är naturligtvis ett faktum och Skolverkets GD Anna Ekström säger

När provet gjordes så kontrollerade vi att adressen inte gick till någon hemsida.

Nu vill jag genast påpeka att jag inte tror att eleverna har farit illa av detta. Inte heller tror jag att Skolverket eller provmakarna vid Göteborgs universitet är klåpare. Det här handlar om något annat, som går långt förbi alla inblandade i den här historien. Lösningen på det här problemet är inte att upprätta kontrollstationer eller att det blir något Skolverksgate av den här händelsen. Istället handlar det här om en av de viktigaste orsakerna till att it för en så tynande tillvaro i skola och lärarutbildning, något som exempelvis Berner Lindström har visat.

Det finns helt enkelt inga krav på att den som arbetar professionellt med utbildning ska ha kompetens på it-området. Och då pratar jag inte om att alla ska kunna allt. Den tiden är sedan länge förbi, då vi trodde att det gick att behärska it, liksom. Inte heller handlar det om att kunna vissa grunder. Den tiden är också sedan länge förbi. Att försöka lista grunderna och lära ut dem höll vi på med på 90-talet. Och jag vill här passa på att be så mycket om ursäkt för det! Det var ett enormt feltänkande som ledde till ett enormt resursslöseri.

Istället handlar det om att varje pedagog behöver kunna det som hen behöver kunna. Vi kommer alla att kunna olika saker men vi måste ha förmågan att bedöma vilka it-relaterade kunskaper och förmågor vi behöver. Att skaffa sig dem är inte problemet. Alla som arbetar professionellt med lärande har lång utbildning på just utbildning och kan därför identifiera och täppa igen sina egna kunskapsluckor. Om rätt förutsättningar gives, såsom tid och ett fungerande kollegium.

Men om den som ska konstruera en uppgift i ett nationellt prov i engelska inte vet att det inte räcker att kolla att adressen inte leder nånstans, då är det allvarligt. Då har den personen inte kompetens att konstruera uppgiften. 

Jag går inte in närmare på hur den här kompetensutvecklingen ska ske. Det gör jag gärna i något sammanhang men det leder för långt just här och just nu. Men jag måste bara få påpeka vad konstruktörerna skulle ha gjort. Om adressen nu ledde till ingenting den dag de kollade, skulle de naturligtvis ha köpt adressen omedelbart. Och fyllt den med innehåll. Åtminstone med en tom sida men allra helt med en förlängning av provet. Några roliga uppgifter som knyter an till det eleverna just lärt sig genom att göra nationella.

Och en sak till: när det nu gick så här fel kan vi alla lära oss något av det, som läraren Jacob Möllstam påpekade på Twitter imorse. Lärdomen för oss är att lägga in en växel och kräva relevant it-kompetens av alla som arbetar med skola och lärarutbildning. Lärdomen för eleverna kan ju handla om att vi tvingas prata om människohandel och vådan av att skriva in adresser eller klicka på länkar en fått från otillförlitliga källor.

Nu kommer min taxi snart. Mot storstan och Digitaliseringskommissionens seminarium i eftermiddag!