Så många podcaster…

… så lite tid! Eller hur? Det finns inte en chans att hinna lyssna på allt bra som finns men om ni vill lyssna på mig i sammanlagt flera timmar, finns nu en hel sida full med podcaster där jag är gäst

Den senaste är Lära från lärda där jag fick prata om min bok Vad gör unga på nätet? 


Några minuter om avsnittet i Lära från lärda.

Näthat – strategier och förhållningssätt

Elza Dunkels & Annakarin Nyberg

Nu finns Annakarin Nybergs och min bok Näthat – strategier och förhållningssätt att ladda ner! Den är gratis i pdf-format men finns även som pappersbok. 

Annakarin och jag har båda forskat om nätanvändning ungefär lika länge, vi har haft kontakt, känt till varandras forskning men egentligen aldrig tänkt på att arbeta tillsammans. Förrän i våras. Vi var på samma konferens i London och föreläste om liknande saker, helt oberoende av varandra. Vid hotellfrukosten började vi prata om det förestående valet och hatet på nätet. Vi insåg plötsligt att vi har intervjuat de främsta experterna på näthat, experter som ingen frågar när det bjuds in till runda bordssamtal eller utredningar. Annakarin har pratat med det vi idag kallar för influencers men som hon väljer att se på som aktörer med stora konton och många följare. Jag har intervjuat unga. För oss var det inget dramatiskt eller nytänkande i att välja våra respektive informanter, det är helt i linje med vår syn på forskningens samhällsuppdrag. När vi började prata om det, förstod vi dock att det är unikt; vi har under många års tid följt och lyssnat på två grupper som har djupa kunskaper om näthat. Kanske är det även så att våra informantgrupper sitter på den viktigaste kunskapen eftersom den bygger på lång erfarenhet av att möta och hantera näthat, kunskap som ofta har utvecklats till ett väldigt högt personligt pris. Samtidigt är det grupper som sällan får komma till tals därför att de har låg samhällsstatus. Varför hade inte ens vi tänkt på detta tidigare?

Efter den där frukosten blev vi ivriga. Vi startade ett nytt forskningsprojekt, vi skrev synopsis till en bok, vi hade långa möten där vi arbetade med terminologi (något ni kommer att se att vi ständigt återkommer till i boken). Våren blev sommar, som blev högsommar och snart skulle det vara val. Vår ivrighet övergick i otålighet och vi bestämde oss för att skriva en kort, populariserad sammanfattning av våra rön så här långt, för att bidra till arbetet mot näthat, en sammanfattning av en bok som alltså inte ens är klar.

Omslaget till Näthat – förhållningssätt och strategier

Vi ville också få spridning på materialet. Så mitt i den stekheta sommaren kom vi på att om vi ger bort vårt bokmanus till någon som kan trycka och sprida, kan boken bli gratis och lätt tillgänglig. Den som var snabbast att tacka ja var LIN Education, vars konferens vi föreläst på i London. De tog hand om allt det praktiska och det som kostar pengar. I november var boken klar, på svenska och norska. Vi fick lansera den under SETT-dagerne i Oslo, ett fantastiskt roligt tillfälle som jag tänkte skriva om i ett särskilt inlägg.

Nu är det fritt att ladda ner boken som pdf på svenska eller norska. Vi är bara glada om ni delar länken och använder boken i alla sammanhang där den kan göra nytta.

Sen får ni hålla utkik. Annakarin och jag jobbar vidare med vårt gemensamma projekt så ni lär höra mycket mer från oss.

Skärmar och psykisk ohälsa

Den här bilden kommer från ett inlägg som plockar isär Twenges artikel rätt bra. Klicka på bilden för att komma till artikeln.

SVT Vetenskap var här och pratade om skärmar och psykisk ohälsa. De har rest runt och pratat med forskare, ungdomar och praktiker om frågan och nu var det min tur. Inför samtalet fick jag en del artiklar att läsa och jag tänkte att ni kanske vill läsa dem också. Håll i hatten när ni läser för i vissa texter står paniken som spön i backen!

Teens are growing up more slowly today than they did in past decades – om Twenges studie

Increases in Depressive Symptoms, Suicide-Related Outcomes, and Suicide Rates Among U.S. Adolescents After 2010 and Links to Increased New Media Screen Time  – av bl a Twenge

Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna  – Socialstyrelsen

Trends in adolescent mental health during economic upturns and downturns: a multilevel analysis of Swedish data 1988-2008 – av bl a Curt Häggquist

Computer use and stress, sleep disturbances, and symptoms of depression among young adults – a prospective cohort study – av bl a Sara Thomée

Socioekonomiska villkor och psykisk ohälsa bland tonåringar – Folkhälsomyndigheten

Medieanvändning och psykisk ohälsa bland tonåringar – Folkhälsomyndigheten

Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar – Folkhälsomyndigheten

 

Hur vågar de?

Idag uppmärksammas Safer Internet Day över hela Europa. Tanken med dagen är att vuxna ska tänka ett extra varv på ungas säkerhet på nätet och kanske ägna dagen åt aktiviteter kring frågan. I år känns den extra viktig eftersom vi befinner oss i en backlash när det gäller unga och nätet i allmänhet (t ex mobilförbud) och ungas säkerhet på nätet i synnerhet (t ex filter).

Det jag har svårast att förstå med de bakåtsträvande tongångarna, både vad gäller mobilförbud och filter, är hur förespråkarna vågar. De uppvisar ett otroligt mod, eller snarare dumdristighet! Hur vågar de kräva saker som enligt forskning om säkerhet på nätet riskerar att öka ungas utsatthet? Jag är alldeles för feg för att våga uttala mig utanför mitt kompetensområde. Jag skulle aldrig ta en så allvarlig sak på mitt ansvar. Förbud, varningar och tekniska hinder ökar klyftan mellan barn och vuxna! Det finns barn som har dött därför att de inte vågat larma till sina vuxna. Det finns barn som berättar om sömnsvårigheter därför att de inte vågar säga till nån vuxen att de blivit lurade att göra nåt dumt. Det finns barn som har ont i magen för att vuxna larmar och går på. Hur vågar vuxna bidra till det?

Det vi vet är egentligen bara ett par saker, men de är å andra sidan rätt väl belagda.

  • De flesta barn som råkar ut för kontaktförsök av sexuella förövare navigerar klokt förbi denna potentiella risk. Några barn faller för manipulationen men det finns alltså något som gör att de flesta klarar sig. Då bör vi fokusera på att identifiera detta något.
  • I EU Kids Online valde vi att kalla detta något för motståndskraft (resilience på engelska).
  • Motståndskraft kan bestå av en trygghet i sig själv och en tillit till omgivningen, som ger barnet en stark känsla av att ha en plats i världen och att det finns vuxna som lyssnar och respekterar.
  • Motståndskraft kan också bestå av utvecklade förhållningssätt och rutiner, en sorts nätsmarthet som kickar in när något verkar skumt eller barnet råkat ut för nåt.
  • Motståndskraft kan också vara att barnet fått mandat att känna efter hur det känns och agera på den känslan. Alltså att inte vara väluppfostrad i bemärkelsen lydig, utan att det även finns utrymme för att ljuga sig ur en svår situation, backa från ett löfte eller säga ifrån när nånting känns fel.
  • Vi vet också att många sexuella förövare är skickliga manipulatörer. De får snabbt offret att känna sig medskyldigt till övergreppet. Det betyder att vi inte bara måste vara noga med att inte skuldbelägga barn och unga, vi måste vara övertydliga i detta.

Som ni ser av min korta lista kan förbud, varningar och tekniska hinder motverka utvecklandet av motståndskraft. Vuxna kan inte ta rollen som övervakare och samtidigt bygga förtroende med barn. Vuxna kan inte sätta upp förbud och sedan förvänta sig att barn ska larma om nåt händer. Barn behöver träna upp sina förhållningssätt och rutiner, genom att använda nätet, mycket och tidigt. Inte nödvändigtvis tillsammans med vuxna men i en miljö där vuxna är intresserade, engagerade, respektfulla och närvarande när de behövs. Det är sånt vi borde fokusera på idag!

(Och om ni funderar på den långa listan så finns den i Vad gör unga på nätet?)

 

Är hatet könat?

Jag har funderat rätt mycket på hat, som ni säkert vet. Det har varit extra intensivt de senaste veckorna, sedan #enporrfribarndom lanserades. Och en sak jag har funderat särskilt på är det könade hatet; alltså hypotesen att jag blir extra utsatt därför att jag är kvinna. Alla utom hatarna själva verkar hålla med om att det är så. Men jag vill veta mer! Jag skulle helst vilja intervjua männen vars svans jag utsätts för och höra hur deras inboxar ser ut. I brist på den möjligheten tänkte jag ändå göra en liten datainsamling. Urvalsprincipen är inte rimlig ur ett vetenskapligt perspektiv så jag kommer inte att använda datan till något forskningsprojekt, utan jag gör detta enbart för att förstå hat och kön lite bättre.

Frågorna är baserade på det hat jag själv får. En av de mest intressanta frågorna tycker jag är den om forskarens förmodade barnlöshet. Det är nämligen ett ofta förekommande tema i det hat jag får; att det märks att jag inte har egna barn, för om jag hade det skulle jag veta att [grej som de tycker].

Jag är mycket tacksam för alla svar! Dela gärna!

Om du är forskare och identifierar dig som man, fyll gärna i den här enkäten!

 

Vad gör unga på nätet? 3:e upplagan

Nu är det snart dags! Tredje uppdaterade upplagan av Vad gör unga på nätet? trycks just nu. Jag har fått se provtrycket och den är såklart jättefin. Och jag är mycket nöjd med uppdateringen. Så in och beställ boken redan nu! Eller provläs lite först.

Boken finns att beställa direkt hos förlaget eller hos bokhandlarna: BokusCd-onAdlibris. Den finns även som e-bok på samma ställen.

 

 

Mer, oftare och längre tid

Nätkoll har också gett ut en rapport kallad Mer, oftare och längre tid. Så gör barn och unga med NPF på nätet, baserad på en enkätundersökning som genomfördes under det första projektåret. Rapporten har legat till grund för det fortsatta arbetet.

Så här skriver de i sammanfattningen:

Sammanfattningsvis ser vi att det finns skillnader när vi jämför barn med NPF med barn utan sådana diagnoser. Några av de farhågor som var upprinnelsen till vår undersökning har stärkts. Barn med NPF använder generellt medier mer än genomsnittet. De är mer utsatta på nätet, t ex blir de mobbade ungefär dubbelt så ofta. Vi ser även att föräldrar till dessa barn oroar sig mer och i högre grad upplever att de saknar information och vägledning för att kunna vara ett stöd för sina barn på nätet. Tilläggas bör att resultatet också berättar om positiva erfarenheter av nätet för barn med NPF.

 

Alternativa flashar

I förra inlägget berättade jag om Emma Frans men glömde nämna det nya twitterkonto hon startat: @altflashar där hon lyfter fram nyheter som oftast försvinner i bruset. Följ! Läs också hennes blogg.

Jag ser också fram emot hennes bok:

Alarmism är också temat på den bok som Emma Frans just nu skriver för bokförlaget Volante. Arbetstiteln är ”Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams”, förhoppningen är att den ska finnas ute i bokaffärerna i september.

– Huvudfokus är på larmrapporter. Hur ska man förhålla sig till studier som säger att blåbär skyddar mot cancer eller att gojibär är det farligaste som finns?

 

Om ingen tror på vetenskapen kommer den inte överleva

”Jag tror att jag har någon slags humorpotential”, säger Emma Frans.
Bild: Emma Sundelin

Emma Frans, en av våra största folkbildare, intervjuas i ETC.

Emma Frans har uppmärksammat fenomenet mansplaining på sina sociala medier – det vill säga när män förklarar saker, på ett ofta nedvärderande sätt, utan att ta hänsyn till att åhöraren kan ha större kunskaper i ämnet.

– Jag skrev ett blogginlägg som visar på att det finns vetenskaplig evidens på att män kommer till tals mycket mer och att män överskattar sin förmåga, Då fick jag väldigt mycket svar från män som förklarade att det inte var så, det blev en lite kul grej omkring det.

Efter det har hon har gett sig själv en ytterligare titel. Forskare, vetenskapsskribent – och fransplainare. Fransplaining är också namnet på hennes podcast, som just nu ligger på is på grund av tidsbrist.

– När jag fransplainar tar jag mig friheten att skjuta lite från höften – jag betraktar omvärlden genom mina vetenskapliga glasögon. Det är befriande eftersom jag i många andra sammanhang behöver kommunicera på ett sakligt och korrekt sätt.

Följ henne på @drEmmaFrans eller