Demo Day och Umeå Tech Arena

För de av er som är i Umeå 30 maj kan jag tipsa om Demo Day och Umeå Tech Arena. Jag har ju gått Uminova Innovations start-up-program under våren, för att skala upp mig själv och min kunskapsspridning. Ni kommer att få se massor av det jag kommer att lansera men nu har ni också chansen att se mig pitcha min start-up. Först under Demo Day som är ett lunchevent där alla vi som deltagit i programmet denna vår pitchar vår idé inför en jury. Sedan kommer de tre som går vidare i till final pitchtävlingen att presenteras under Umeå Tech Arena samma kväll.

Gratis festligheter och intressanta idéer! Anmäl dig och om du kommer dit – kom fram och prata!

 

Stora Samhällsgalan

Här står jag och gestikulerar.

I onsdags var jag på Stora Samhällsgalan och pratar om skolans digitalisering. Det var ett väldigt fint arrangemang där bland annat fantastiska eldsjälen Juno Blom berättade om sitt arbete mot hedersförtryck och superstjärnan Danica Kragic Jensfelt gav oss grunderna i robotik.

Här kan ni se när jag pratar om att skolan är värst på att demonisera det nya.

 

 

Så vänder du Mello-mobbningen

ETC skriver om Ulricha Johnssons extremt delade Facebookstatus: Så vänder du Mello-mobbningen. Det är fem supersmarta tips för den som vill sluta sprida hat. De här fina tipsen har även de fått negativa reaktioner. Jag har hört två typer av kritik och jag tänkte bemöta dem lite snabbt.

  1. Varför ska föräldrar alltid skammas så snart de gör nåt?
    Här tycker jag inte att det handlar om att skamma föräldrar utan om att visa på alternativ för den som inte vill bidra till ytlighet, ängslighet och hat.
  2. Får man inte ens hata på Melodifestivalen nu heller?
    Nej, det får man inte. Åtminstone inte om man vill bidra till ett bra uppväxtklimat för barn och ett bra samtalsklimat generellt. Vi måste alla ta ansvar för varje del av våra liv. Luften är inte fri.

Ulricha Johnsons fem tips till Mello-tittande vuxna:

Tips 1. När du vill skrika något upprört, fokusera istället på hur cool ljussättning/ovanliga kläder/annorlunda koreografi det numret har. Fördjupningskurs: Uppmuntra normbrytande utseenden vad du än tycker om just de kläderna. Detta kan vara ett barns första aha-upplevelse i sin identitetsutveckling.

Tips 2. Lär barnen (och dig själv) att hitta något bra med allt. De älskar ju show – men vågar inte om alla vuxna dissar. Gör inte barn till oroliga trendpoliser som hackar på allt och alla.

Tips 3. Om någon sjunger orimligt falskt – prata om hur jättesvårt det är att sjunga med in-ear-högtalare.

Förr fanns medhörningen i monitorer på scenen, nu har artisten två små högtalare djupt inkörda i öronen, sjunger med känslan av lock för öronen, kan inte styra volymen, kan inte höra något alls som händer runtomkring. Prata också om vad direktsändning är och hur nervösa alla är, precis som du skulle ha varit.

Tips 4. Säg (och erkänn!): ”Den här låten kommer låta jättebra i bilradion i sommar när vi hört den 70 gånger.”

Tips 5. Akut handlingsplan: lämna rummet en stund. Gå in på toa och twittra eller vad du än behöver om du nu känner att du hade gjort Mello bättre själv.

 

No Nazi Policy

Nu börjar förfrågningarna ramla in till Bokmässan och Almedalen. Jag har meddelat de som frågat och bokat att jag mest troligt inte kommer att åka. Inte för att nån arrangör kommer att få kalla fötter för att just jag inte kommer, utan för att jag vill kunna hålla huvudet högt.

Båda dessa mötesplatser tycks stå fast vid sin idé att det är deras uppdrag att försvara nazisters rätt att få tala. Detta ställningstagande innebär att alla inte kan delta i dessa arenor för yttrandefrihet. Det är helt enkelt inte tryggt för alla. Så när Bokmässan och Almedalen väljer att bortse från detta, skriver de in sig i den urgamla berättelsen om vad som är normalt. Det finns ett vi som måste försvaras; vita män med utbildning, jobb och sammanhang är alltid viktigare än den rasifierade unga kvinnan som kämpar för rätten att få finnas.

Och även om jag inte på nåt sätt känner mig hotad av just nazister, kan jag inte tänka mig att bidra till normaliseringen av rasism och sexism genom att delta. Normaliseringen har pågått länge nog. Rasisterna, populisterna, nazisterna, förtryckarna; vi kan kalla det vad vi vill, men deras plan går exakt som de vill. Om de säger nåt riktigt supervidrigt tillräckligt många gånger kommer vi att acceptera nåt lite mindre vidrigt som de också säger. Exakt det är vad normalisering handlar om. Vi har plötsligt accepterat att SD har en hel dag i Almedalen. Det känns tryggt och bra jämfört med att NMR nu kommer att marschera, förfölja, skandera och värva på Visbys gator under en hel vecka. Vi har också hurrat över det faktum att bara en tredjedel av fransmännen röstade på rasisterna. Normaliseringen av rasismen och sexismen går bara fint. Tackar som frågar!

Det finns de som argumenterar att det är extra viktigt nu att åka till dessa utsatta platser med goda budskap. Men det fungerar ju inte. Tvärtom bidrar man till att tvätta rent nazismen; de får finnas i samma sammanhang som goda aktörer. Det är mycket viktigt för dem. 

Jag tycker inte att det här handlar om oss som individer, företag eller organisationer. Det är en större fråga. Vi har inte rätt att bidra till en utveckling där rasism, sexism, transhat och andra vidrigheter får livsluft. Det är inte bara den som känner sig hotad som ska säga ifrån. Alla måste använda sin röst här. Vi måste högt och tydligt deklarera: Det är hit men inte längre!

Och därför kommer jag inte att åka till Bokmässan. Och därför kommer jag mest troligt inte att åka till Almedalen. Om de ändrar sig kommer jag självklart också att ändra mig. Och jag uppmanar alla att göra samma sak. Anta en No Nazi Policy och stanna hemma! Tillsammans kan vi göra skillnad. Och om vi inte lyckas, kan vi i alla fall hålla huvudet högt och säga: Jag bidrog inte till normaliseringen. Jag hjälpte inte till att tvätta rent nazismen. Jag stannade hemma.

 

Köp min bok 20 % billigare

Bokerbjudande från Gothia Fortbildning

Just nu får du 20% rabatt på utvalda böcker, bland annat min bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Erbjudandet gäller t.o.m. 30 juni. Fram tills dess kan du använda rabattkoden KUNSKAP för att köpa så många du önskar av böckerna som ingår i erbjudandet. Så passa på – beställ i dag!

Beställ här.

 

Exploring the theory of childism as a bullying preventive measure

Ur Nya Dagligt Allehanda (1913) För och mot kvinnornas politiska rösträtt.

References

Alderson, Priscilla. (2005) Generation Inequalities. UK Health Watch 2005, 47-52.

Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring [Norm-critisizing pedagogy: power, learning and strategies for change]. Centrum för genusvetenskap, Uppsala University.

Drotner, K. (1999) Dangerous Media? Panic Discourses and Dilemmas of Modernity. Paedagogica Historica, 35(3): 593-619.

Dunkels, Elza (2016) Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet [Cyberbullying, cyberhate and cyberlove – knowledge and strategies for a better life online]. Stockholm, Gothia fortbildning.

Glick, Peter & Fiske, Susan (1996) The Ambivalent Sexism Inventory: Differentiating hostile and benevolent sexism. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 70(3), 491-512.

Golding, William (1954) Lord of the Flies. London, Faber & Faber.

Michele Tracy Berger & Kathleen Guidroz (2009) The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender. Chapel Hill, University of North Carolina Press.

Nya Dagligt Allehanda (1913) För och mot kvinnornas politiska rösträtt.

Springhall, J. (1998) Youth, popular culture and moral panic: penny gaffs to gangsta-rap, 1830-1996. Basingstoke: Macmillan.

Ås, Berit. Hersketeknikker. Kjerringråd. Oslo (1978:3): 17–21.

 

World Anti Bullying Forum

Det här är en av de bilder jag kommer att visa vid min presentation.

Idag är jag på World Anti Bullying Forum som är Friends forskarkonferens. Friends har länge försökt närma sig forskningen efter att i många år ha arbetat med metoder som inte baserats på forskning. Men nu har det skett en kursändring och sedan några år arrangerar de alltså en internationell forskarkonferens i Stockholm. De har tagit in några väldigt intressanta keynotes.

Jag har för första gången på länge tagit mig för att presentera min forskning på en konferens. Så mycket av min tid går åt till andra saker men nu har jag några extremt intressanta saker på gång och då tänkte jag att det är dags att stöta och blöta ett av projekten med andra forskare. Och även tvinga mig själv att nå ut med min forskning internationellt. Så jag tänkte röra om lite i grytan och presentera

Exploring the theory of childism as a bullying preventive measure

This paper aims to offer an additional perspective on harassment and discrimination by problematizing children’s position in society. Drawing on the theory of childism (Alderson, 2005, Dunkels, 2016), it explores the concept of a power structure underpinned by age and its possible implications for childhood conditions in general and bullying in particular. The theory of childism claims that it is possible to identify a power structure that allows and promotes discrimination and stereotyping of children and youth, and the present paper offers a possible development of this theory. For this purpose the paper uses gender theory, specifically that of ambivalent sexism (Glick & Fiske, 1996) and intersectional theory (Berger & Guidroz, 2009). Furthermore, it uses the Swedish concept normkritik (Bromseth & Darj, 2010), which claims that destructive societal norms need to be de-constructed and in this process, privilege is identified and challenged. The paper concludes that childism amounts to being an existing power structure that needs to be exposed and counteracted in order to promote equal rights and prevent bullying.

Alderson, Priscilla. (2005) Generation Inequalities. UK Health Watch 2005, 47-52.

Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik: makt, lärande och strategier för förändring [Norm-critisizing pedagogy: power, learning and strategies for change]. Centrum för genusvetenskap, Uppsala University.

Dunkels, Elza (2016) Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet [Cyberbullying, cyberhate and cyberlove – knowledge and strategies for a better life online]. Stockholm, Gothia fortbildning.

Glick, Peter & Fiske, Susan (1996) The Ambivalent Sexism Inventory: Differentiating hostile and benevolent sexism. Journal of Personality and Social Psychology, Vol 70(3), 491-512.

Michele Tracy Berger & Kathleen Guidroz (2009) The intersectional approach: transforming the academy through race, class & gender. Chapel Hill, University of North Carolina Press.

 

Skärmtid, barnförtryck och motståndskraft

Lagom till SETT släppte Glappet avsnittet där jag är med och pratar skärmtid, barnförtryck och motståndskraft. Så här beskriver de avsnittet:

Vi träffar Elza Dunkels som forskar om barn och internet vid Umeå Universitet. Vi diskuterar vikten av att våra barn ska få tillräcklig motståndskraft, att barnen kan lära oss bli av med vår egen självmatande oro. Elza avslöjar även sanningen om hur mycket “skärmtid” som är lagom för barn och mycket mer kring barnens digitala närvaro på nätet.

Om ni är det minsta intresserade av frågor om barn och föräldraskap borde ni prenumerera på Glappet. Det är så många spännande frågor och programledarna har dammsugit Sverige på vettiga människor att prata med.

 

SETT 2017

Här sitter jag på flygplatsen tidigt på morgonen pch peppar för SETT.

Nu är jag på SETT, som är den viktigaste konferensen i Sverige för oss som är intresserade av skolutveckling och digitalisering. Så jag tänker alltid på SETT som min hemmaplan. Där kan jag föra samtal som inte kräver att vi börjar från början; de som är där är redan med på att skolan behöver digitaliseras och att vi behöver börja respektera barn.

Så trots att jag är alldeles ohyggligt trött efter gårdagen, är jag så peppad på den här dagen.

Jag föreläser kl 13 i sal M3 om du är på plats. Kom även bort till Gothia fortbildnings monter A54 där jag signerar böcker efter föreläsningen. Och som vanligt gäller: om du ser mig, säg hej!