När barnen vill ha en app

En fråga som ständigt är aktuell är den om hur vuxna ska tänka när barnen vill ha en app som det har stått en massa om i tidningen och det i princip bara är skrämmande saker. Så här tänker jag om det:

  • Vi befinner oss i en mediepanik, som jag skrivit om på flera ställen, t ex Mediepaniken som kom av sig. Om vi vet om att det är så, kan vi undvika att fastna i emotionella resonemang och kan istället resonera rationellt.
  • Medierapporteringen är oftast sensationalistisk och klickvänlig vilket gör att media sällan är en bra källa till information.
  • Därför är det bättre att använda barnen som informationskälla. Dels vill de sällan skapa panik och sensation, dels vet de mer i detalj hur de själva använder nätet.
  • Om du har läst om en ny app som verkar farlig, fråga barnen om den. Lyssna mer än du pratar.
  • Om barnen redan har appen installerad, se till att installera den själv och fråga om barnen kan berätta för dig vad den går ut på.
  • Om de inte har appen men gärna vill ha den, fråga varför de vill ha den. Vad har man den till? Vilka andra har de? Vad gör de med appen?
  • Diskutera potentiella faror men utan att signalera oro och stress. Var öppen och nyfiken och samtala om vad som kan hända och hur man kan undvika det.
  • Se till att inte vara den som piskar upp panik och oro hos barnen. Vuxna har ett ansvar att lugna barn, men mycket av det vi pratar om kring nätet ger motsatt effekt. Många unga är stressade för det vuxna säger om nätanvändning, även i de fall då det inte stämmer med deras egna upplevelser. Det är självklart inte ok.
  • Kom överens om en vettig användning så att barn och vuxna kan känna sig nöjda.
  • Var tydlig när du talar om att vad som än händer kan barnen komma till dig och prata. Även om de har gjort nåt dumt. Även om de skäms. Även om de inte hållit er överenskommelse. Denna sista punkt är den absolut viktigaste. Om du inte hinner eller orkar göra allt på listan, måste du ändå säga det här sista. För några barn är det livsviktigt att de vågar berätta. För alla barn är det viktigt och ger dem bättre förutsättningar i livet.

    Hör också när Net Nanny reder ut lite av detta i ett inlägg från i somras.
    Om du vill läsa mer om ovanstående rekommenderar jag min bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Finns även som pappersbok.

Skynda att bjuda över!

nätmobbning_dunkels

Nu är det bara två dagar kvar. På söndag 18.57 stänger auktionen och den som har högsta budet får min halvdagsutbildning om nätmobbning, näthat och nätkärlek. Just nu ligger budet på 16 600 kr och varenda krona går till Musikhjälpens tema skolgång åt barn i krig. I normala fall tar jag 40 000 för den här utbildningen men nu har ni alltså chansen att få den billigare än så. Alla skolor borde ge sin personal denna utbildning och när den bara kostar en bråkdel av normalpriset och pengarna går till barn i krig, vad finns det då att fundera över?

Gå in och lägg ett bud! Eller ring en rektor och tipsa dem! Det är visserligen fredag eftermiddag men de har väl mobiltelefoner?

Här kan ni se hur jag ligger till. Just nu tredje plats bland folkets auktioner.

 

Skriv en debattartikel om sociala medier!

Ni som känner mig vet att jag vurmar för rättvisa. Och en sak som är orättvist är att inte alla får skriva indignerade debattartiklar om sociala medier. När det nu är så himla enkelt. Därför gjorde jag en innehållsanalys av den senaste i raden (men låt den för guds skull inte bli den sista!) och ställde samman en guide för dig som vill skriva en egen text. Kom igen! Alla kan göra det!

Debattartikel om sociala medier
– en guide för dig som aldrig provat förr

Att skriva en debattartikel om sociala medier, eller skärmtid, som är den korrekta termen i åsiktsdrivna texter, är inte så svårt som man skulle kunna tro. Du  behöver inte ha några kunskaper om det tema du väljer att debattera. Det enda du behöver göra är att utgå från en enskild händelse, nedan kallad anekdot, och sedan bygga upp ett samtidskritiskt resonemang utifrån denna enda händelse. Sen är du i hamn! Din text kommer att delas och hyllas av bittra vuxna vars liv sprungit ifrån dem. Du kommer att få sköna cynikerpoäng för att du inte okritiskt låter utvecklingen skena iväg. Och du kommer att håva in hånfulla skratt på bekostnad av människor vars liv du inte vet något om. Men det är väl knappast ditt ansvar? Så kasta dig över tangenterna och skriv!

Texten måste innehålla följande

  • En anekdot, som med fördel kan vara en egen iakttagelse som du gjort i din vardag.
  • Kraftfull markör att du inte själv tillhör den grupp som du planerar att skamma.
  • Gärna ytterligare en anekdot, för att förstärka argumenten med ännu ett bevis.
  • Generaliserande påstående om [samtiden/föräldrar/lärare/ungdomar].
  • Spydig nyansering av det nyss sagda så att det framgår att nyansering inte behövs.
  • Referens till amerikansk medicinsk medieforskning.
  • Fultolkning av nämnda forskningsresultat.
  • Egna påhittade slutsatser av forskningen och anekdoterna.
  • Vagt refererande till ”forskning visar”.
  • Ytterligare ett generaliserande påstående med hög igenkänningsfaktor.
  • Slutsats som skammar alla andra [samtiden/föräldrar/lärare/ungdomen av idag].

Välkommen in i den varma gemenskap där alla hatar samtiden, nätet och framför allt unga!

Ropa hem en bra utbildning!

banner-mh16-2557x609px

Nu kan du få en halvdags utbildning med mig och samtidigt stötta Musikhjälpen. Gå in på Tradera och buda. Men snåla inte! Alla pengar går till barn i krig. Årets tema för Musikhjälpen är nämligen Barn i krig har rätt att gå i skolan. Så passa på att göra en god insats för barns utbildning samtidigt som du får en förstklassig utbildning om nätmobbning, näthat och nätkärlek!

Ju dyrare utbildningen blir, desto fler barn får utbildning. Och oavsett vad priset blir, får den som vinner auktionen en suverän utbildning av en av Sveriges främsta experter.

Så in och buda, eller tipsa rektorer, skolchefer, idrottsföreningar, föreläsningsarrangörer eller andra du tror kan vilja veta mer om unga och kränkningar på nätet.

Beskrivning

En halvdags utbildning på temat Näthat, nätmobbning & nätkärlek. Jag föreläser, vi workshoppar och diskuterar ämnet utifrån era önskemål.

Utbildningen bygger på boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet från Gothia Fortbildning som ger en nyanserad och fördjupad bild av ungas vardag på nätet och hur vi vuxna kan förhålla oss till den. Föreläsningen innehåller en översikt av forskningsläget kring nätmobbning och visar vilka skillnader och likheter som finns mellan mobbning på nätet och i rummet.

Några av de teman som belyses i föreläsningen är

  • Mediepaniker
  • Olika sorters näthat och nätmobbning
  • Nätkärlek
  • Normkritik
  • Synen på unga
  • Förhållningssätt
  • Tips och råd

Ni får ta del av konkreta strategier för hur vi vuxna kan agera för att stötta unga och göra deras nätanvändning tryggare. Föreläsningen ger praktiska råd om hur vi kan förebygga och hantera kränkningar på ett sätt som tar hänsyn till vetenskaplig kunskap om ungas nätkulturer.

Utbildningen riktar sig alla som arbetar med unga men även till föräldrar, idrottsledare och andra som är intresserade av ungas uppkopplade vardag.

Om föreläsaren

Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Umeå universitet. Hon är en av landets främsta experter inom området unga och internet. Läs mer på http://www.kulturer.net/about

Ni som vinner auktionen behöver bara tillhandahålla lokaler och inbjudan till deltagarna. Jag står för en halvdags utbildning och betalar själv min resa till den plats ni valt om utbildningen hålls inom Sverige, för köpare utanför Sverige tillkommer kostnaden för min resa. Datum kommer vi överens om.

När normbärarna ska definiera normkritik

Jag blev ombedd att sitta i en panel som Studieförbundet Vuxenskolan arrangerade om folkbildning och framtiden. Det blev lite stökigt mot slutet och jag tappade humöret men det var ju inte jag som envisades med att tala oinformerat och nedsättande och därför ser jag det inte som mitt ansvar att se till att behålla en god stämning. Det kunde faktiskt han ha tänkt på. Eller så hade man kunnat välja en panel som kändes trygg för alla. Jag kommer helt klart att kolla upp paneler innan jag tackar ja i framtiden.

Det är såklart inte mitt stoltaste ögonblick att jag tyckte att det var lämpligt att göra skjut-mig-tecknet i en debatt men jag är fortfarande så arg på att mansplainandet fick passera och att ingen ännu har hört av sig och bett om ursäkt, så jag bryr mig just nu inte ett dugg.

Det är en sjukt tråkig debatt som jag inte rekommenderar er att se men vill ni gotta er åt att jag blir arg är det en dryg halvtimme från slutet.

 

Skolinspektionens rapport on nätkränkningar

Nu har Skolinspektionen publicerat sin rapport Skolors arbete mot trakasserier och kränkande behandling på nätet. Den avslutar regeringsuppdraget kring skolors arbete med nätkränkningar, där jag varit en av de externa experterna. Jag är ju såklart väldigt glad att Skolinspektionen valde att luta sig mot samtida forskning om mobbning och inte den föråldrade individpsykologiska. Nu har man gått på den modell som ser kränkningar som en del av ett system som måste förändras, där normutmanande förhållningssätt och arbetssätt är centrala.

Läs gärna hela rapporten. Den är lättillgänglig och ger betydligt mer än bara resultaten från inspektionen. Så här sammanfattas resultaten:

Skolinspektionens övergripande slutsats är att majoriteten av skolorna i granskningen behöver förbättra sitt arbete mot kränkningar på nätet. Ungas sociala miljö och relationer har i hög grad påverkats av den digitala utvecklingen. Närvaro på sociala medier och olika digitala forum är idag en självklar del i elevernas vardag. För skolans del gäller det att utveckla arbetet mot kränkande behandling utifrån denna samhällsförändring. De granskade skolornas medvetenhet och kunskap om kränkningar på nä- tet behöver öka. Annars finns en risk för att det blir svårare för skolorna att arbeta effektivt mot kränkningar. Skolan behöver finna nya sätt att arbeta för att få kännedom om kränkningar på nätet.

Resultaten från granskningen visar att:

1. Majoriteten av de granskade skolorna behöver utveckla sitt främjande arbete för att skapa en trygg miljö för eleverna på nätet.

 Det som framförallt brister inom det främjande arbetet är att synliggöra och ifrågasätta de normer som finns i den egna verksamheten och som kan leda till att elever kränks såväl på nätet som i andra sammanhang.

 Majoriteten av de granskade skolorna arbetar framgångsrikt med att skapa tillitsfulla relationer elever emellan. Det är en viktig förutsättning för att minska risken för att elever utsätts för kränkningar på nätet.

2. Majoriteten av de granskade skolorna har inte skaffat sig tillräcklig kunskap för att kunna bedriva ett framgångsrikt förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.

 Vanliga brister är att den inledande kartläggningen ger obefintlig eller mycket liten information om hur eleverna upplever tryggheten och förekomsten av kränkningar på nätet. Exempelvis finns få frågor med i elevenkäter som specifikt behandlar nätet. Det kan också handla om att skolan inte har kompletterande samtal för att på fler sätt fånga elevers umgängesklimat på nätet.

 Elevernas delaktighet i det förebyggande arbetet avseende kränkningar på nätet behöver öka i majoriteten av de granskade skolorna. Medverkan från elever är central för att kunna identifiera risker och upptäcka om kränkningar på nätet pågår.

3. De skolor som påbörjat utredningar av trakasserier och kränkande behandling på nätet vidtar åtgärder utifrån utredningen och följer upp åtgärdernas effekt.

– Snälla du! Kan du sätta dig?

annar

Idag försvarade Anna Rantala sin avhandling (med bravur om nån undrar) om vägledning (eller fostran kanske många av oss skulle säga) i förskolan. En helt fantastiskt intressant och gedigen studie där olika perspektiv på fostran verkligen stöts och blöts. Läs om du är intresserad av förskolan, antingen professionellt eller privat!

Läs avhandlingen: ladda ner den eller beställ pappersboken (då får du det fina omslaget av Camilla Hällgren också) genom att maila christina.westergren@umu.se.

Läs mer om avhandlingen på forskning.se: Förskolebarn fostras med vägledning.

 

Internetdagarna 2016

ind16

I år är jag med under två pass på Internetdagarna. På väg dit kommer jag att bära den fina halsduken som det står “I <3 internet” på som ett smycke i höstkylan. Jag är mycket stolt över att tillhöra Team Internet!

Båda mina pass är under dag 2, den 22 november. Mina pass finns samlade på en sida för den som mest kommer för min skull 🙂

den-digitala-manniskan

Först ut är Baksidan av den digitala vardagen, som arrangeras av Sarah Larsson Bernhardt & Deeped Strandh. Jag har pratat på deras arrangemang tidigare och jag vet att de alltid får ihop ett bra program. I år kommer jag att tala under rubriken Näthat – myt eller verklighet 10.30-11.30 i sal C1. Kom dit! Hashtagg: #digidark

soi

På eftermiddagen ska jag vara med under Svenskarna och internet 2016 och prata om Barns och ungas användning kl 14-15 i C2. Kom dit också! Hashtagg: #soi2016

Jag tror att det finns biljetter kvar. Skynda dig att köpa om du inte redan har gjort det!

 

Bokmässan 2016

livepod

Imorgon kör Bokmässan igång. Jag kommer att vara med under de två branschdagarna, torsdag och fredag. Mitt schema ser ut så här:

Torsdag 12-12.45 ska Simon Lindgren och jag prata om interaktiva medier och lärandemiljöer. Vi tar avstamp i boken Interaktiva medier och lärandemiljöer som vi var redaktörer för och Gleerup gav ut och samtalar om utbildning och digitalisering. Teman jag hoppas vi kommer in på är Wikipedia, dansbanor, trollkunskap och katedrar.

Torsdag 16-16.45 leder Cecilia Garme ett samtal mellan Ola Sigvardsson, pressombudsman, Lena Andersson, journalist och författare, Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister, Ewa Thorslund, direktör på Statens medieråd och mig  om yttrandefrihet och skolan under rubriken Allvarligt talat – om yttrandefrihet och skola. Det ser jag fram emot! Dessa giganter och så jag! Här vågar jag inte ens spekulera i teman. De leder och jag följer. Så känns det.

På fredag hoppas jag ha röst kvar för att spela in två podcaster:

Fredag 10.15-10.45 ska jag speedprata med Maria Bohlin från Lärarpodden. Att jag skriver speedprata beror på att vi har så många saker vi vill prata om under rubriken Nätmobbning, näthat och nätkärlek men bara en halvtimme på oss. Liveinspelning av podcast så kom gärna dit!

På fredag kl 12 ska jag prata digitalisering med MEG men jag har ingen länk där. Kom till J-loungen och leta efter MEG-bokstäverna om du vill se oss live. Det blir en kort intervju om yttrandefrihet och nätmobbning.

På fredag kväll hetsar jag hem för att vila rösten inför några hektiska dagar i Stockholm om en vecka.

 

 

 

 

 

 

Om nyttan av att ha tråkigt 4

För ett år sedan påbörjade jag en serie bloggposter om den för mig förhatliga idén om att det är nyttigt att ha tråkigt, men så kom jag av mig precis när det började bli spännande. Läs avsnitt 1, 2 och 3 för här kommer fortsättningen sent omsider.

skalman

Det är kanske som vanligt att de här synsätten lämpar sig för medelklassens välfungerande barn, de som har en rejäl bokhylla i hemmet om de skulle visa intresse för läsning och vars föräldrar trollar fram den ena sportutrustningen efter den andra så snart barnet antyder att basket eller snowboard eller parkour skulle vara kul. De barnen kanske har uppbackningen att klara att bli uttråkade utan att det hotar deras välmående. Och här vill jag påpeka att jag inte krigar mot medelklassens barn. Hey, jag har själv närt en stor mängd medelklassbarn vid min barm. Jag älskar medelklassens barn. Men jag älskar också överklassens och underklassens och knarkarnas och barn som växer upp i arbetslöshet, utanförskap och psykisk ohälsa. Alla barn som kämpar och klarar sig eller brakar ihop och alla barn som aldrig behövt kämpa, med alla problem det för med sig. Och jag är inte säker på att vi vet helt säkert att alla klarar av att ha det tråkigt. Därför vill jag att vi tar det lite lugnt med påståenden som att det är nyttigt att ha tråkigt.

Hjärnan vill inte ha det tråkigt. Det är just det argument som tråkförespråkarna använder. Hjärnan vill inte ha det tråkigt och därför sätter den igång att producera kreativitet när den är tillräckligt uttråkad. Så säger teorin. Men har det testats på alla typer av hjärnor? Är det inte sannolikt att det är lite olika?

En mycket snabb och slarvig genomgång av forskning på området slår fast, precis som jag nämnde i mitt första inlägg, att tråkigt inte är ett väldefinierat och avgränsat koncept. Inom psykologin används dock boredom som ett begrepp. T ex i den välciterade studien The Role of Boredom Proneness in Self-Reported Anger and Aggression där man ser ett samband mellan benägenhet till uttråkning och aggression. Bara som ett exempel. Det finns också studier som visar på tydliga samband mellan känslor av uttråkning och drogmissbruk (här räknas även lagliga droger som tobak in), vilket är mycket allvarligt. Det är alltså inte på något sätt fastslaget att det är nyttigt att ha tråkigt.

Vi har inte rätt att välja att bara se det romantiska i att ha tråkigt. Vi har inte rätt att enbart sprida berättelsen om en ung människa som tillbringat ett halvår i gipsvagga för att växa upp och bli erkänd konstnär och som sedan lyfter fram just gipsvaggan som sin stora källa till kreativitet. Vi måste också berätta om den stora massa som riskerar att få sina liv förstörda av att ha tråkigt.