Gästbloggare: Lina Ydrefelt

“En effektiv härskarteknik är att sprida rädsla, att ingjuta känslan av att den man vill ha makt över behöver just mig och att det mesta utanför är farligt. Jag tror inte att de gör det medvetet, men jag associerar till misshandlande föräldrar när jag läser de alltför vanliga råden om ungas säkerhet”

Skriver Elza Dunkels under rubriken Rädd att leva.

Möjliggörare av dessa kränkande metoder står bland annat föreläsare inom den lukrativa riskbranschen för. Dessa föreläsare, intresseorganisationer eller enskilda IT-arbetare ute I kommunen ger legitimitet åt övervakning, integritetskränkning och negligerande av barnkonventionens intentioner till fritt och tryggt informationsspridande för och av barn.

Verkligt beklämmande blir det därför när public service legitimerar en av de aktörer som haft en av de mest framstående positionerna I skräckpropagandans spridande. Netscan, f d baserat I Malmö och numera placerat i Lund fortsätter att utan något finlir, teoretisk kontextualisering eller följande av forskningsresultat att resa runt I skolorna och ingjuta rädsla och skapa äckelkänslor hos unga flickor.

“Mats föreläsningar är en resa som går genom de flesta vanligaste ungdomssajterna. En upplevelse som både skrämmer förvånar och upprör. Ämnen som vi tar upp är bland annat svenska sajter som visar grovt våld och avrättningar, webcamsex, ungdomsprostitution, försäljning av droger samt mobbing över nätet (Netscan, 2006).

Så såg Netscans försäljningsargumentation ut under företagets tidiga år. Och då inleddes föreläsningarna med att Mats Andersson visade bilder på obskyra hemsidor utskrivna på overheadark (!) av t ex kvinnors rumpor fotade i smyg på stan. I dag är fasaden lite mer putsad. Men samma omoraliska verksamhet pågår för öppen ridå och återges inför väletablerade organisationer som Ecpat. Det har t o m varit så olyckligt att Mats Andersson utbildat poliser i frågor om grooming på nätet och varit pådrivande i den underliga lagstiftning vi nu fått på området (läs mer om den hos Medierådet).

I Studio 1 i P1 diskuterade man den pågående rättegången i Helsingborgs tingsrätt där en 35-årig man åtalas för grooming. Som sakkunniga i studion hade man bjudit in en polis med expertis inom IT-frågor samt Mats Andersson från företaget Netscan.

Mats Andersson var fritidschef i Trelleborgs kommun där han stötte på föräldrar som var bekymrade över kontakter mellan vuxna män och barn på Internet. Han valde då att starta ett företag och ge sig själv titeln Internetanalytiker. I en orolig tid som närmast kan beskrivas som präglad av moralpanik togs Netscan emot med öppna armar. En logga och en surfande privatperson räckte.

Sedan dess har Mats Andersson bidragit till att skapa ett tungt arbetsklimat framförallt för oss som arbetat med barn och unga i Skåne. Med oseriösa och starkt vinklade föreläsningar har han på skolor och i media byggt på den kommunikationsklyfta som finns mellan barn och vuxna vad gäller IT-frågor. Genom sina egna improviserade undersökningar på s k ungdomssajter skapar han ”fakta” kring hur farligt Internet är och hur många tusentals män som jagar ”våra barn”.

Mats Andersson driver ett enmans-medborgargarde på nätet där han utger sig för att vara minderårig, söker upp ”förövare” och utdömer straff genom att på eget bevåg, i sitt företags namn, söka upp s k pedofiler.

I Mats Anderssons retorik är nätet att likna vid en offentlig park där ”fula gubbar” står i varje hörn och öppet blottar sig för barn. I takt med att företaget expanderat har man filat lite på polityren och har inte samma extrema framtoning i media och på webben som tidigare.

Skräckpropaganda och motsatsparet oskuldsfulla barn – en mörk internetvärld befolkad av pedofiler finns dock kvar. Föreläsningsverksamheten gör också i dag samma skada som tidigare: En del barn och ungdomar tar med sig rädsla, äckel och misstänksamhet från Anderssons utbildningstillfällen. Men en väldigt stor grupp bygger också på sitt tidigare antagande: Vuxna fattar inte ett skit av nätkultur-världarna och därför måste man än hårdare slå dövörat till och avskärma sig från äldre generationers åsikter och erfarenheter.

I dag har vi framstående IT-forskare i Sverige. Varför väljer då public service att bjuda in en machoman som med Vilda västern-manér drar fram över Sverige och utför myndighetsuppgifter som bör ligga under sträng översyn av socialtjänst och polis?

One thought on “Gästbloggare: Lina Ydrefelt

  1. Pingback: vem är det som är rädd? « Vuxenkontraktet

Comments are closed.