No Nazi Policy

Nu börjar förfrågningarna ramla in till Bokmässan och Almedalen. Jag har meddelat de som frågat och bokat att jag mest troligt inte kommer att åka. Inte för att nån arrangör kommer att få kalla fötter för att just jag inte kommer, utan för att jag vill kunna hålla huvudet högt.

Båda dessa mötesplatser tycks stå fast vid sin idé att det är deras uppdrag att försvara nazisters rätt att få tala. Detta ställningstagande innebär att alla inte kan delta i dessa arenor för yttrandefrihet. Det är helt enkelt inte tryggt för alla. Så när Bokmässan och Almedalen väljer att bortse från detta, skriver de in sig i den urgamla berättelsen om vad som är normalt. Det finns ett vi som måste försvaras; vita män med utbildning, jobb och sammanhang är alltid viktigare än den rasifierade unga kvinnan som kämpar för rätten att få finnas.

Och även om jag inte på nåt sätt känner mig hotad av just nazister, kan jag inte tänka mig att bidra till normaliseringen av rasism och sexism genom att delta. Normaliseringen har pågått länge nog. Rasisterna, populisterna, nazisterna, förtryckarna; vi kan kalla det vad vi vill, men deras plan går exakt som de vill. Om de säger nåt riktigt supervidrigt tillräckligt många gånger kommer vi att acceptera nåt lite mindre vidrigt som de också säger. Exakt det är vad normalisering handlar om. Vi har plötsligt accepterat att SD har en hel dag i Almedalen. Det känns tryggt och bra jämfört med att NMR nu kommer att marschera, förfölja, skandera och värva på Visbys gator under en hel vecka. Vi har också hurrat över det faktum att bara en tredjedel av fransmännen röstade på rasisterna. Normaliseringen av rasismen och sexismen går bara fint. Tackar som frågar!

Det finns de som argumenterar att det är extra viktigt nu att åka till dessa utsatta platser med goda budskap. Men det fungerar ju inte. Tvärtom bidrar man till att tvätta rent nazismen; de får finnas i samma sammanhang som goda aktörer. Det är mycket viktigt för dem. 

Jag tycker inte att det här handlar om oss som individer, företag eller organisationer. Det är en större fråga. Vi har inte rätt att bidra till en utveckling där rasism, sexism, transhat och andra vidrigheter får livsluft. Det är inte bara den som känner sig hotad som ska säga ifrån. Alla måste använda sin röst här. Vi måste högt och tydligt deklarera: Det är hit men inte längre!

Och därför kommer jag inte att åka till Bokmässan. Och därför kommer jag mest troligt inte att åka till Almedalen. Om de ändrar sig kommer jag självklart också att ändra mig. Och jag uppmanar alla att göra samma sak. Anta en No Nazi Policy och stanna hemma! Tillsammans kan vi göra skillnad. Och om vi inte lyckas, kan vi i alla fall hålla huvudet högt och säga: Jag bidrog inte till normaliseringen. Jag hjälpte inte till att tvätta rent nazismen. Jag stannade hemma.