Category Archives: Böcker, tidskrifter

1984

George Orwells framtidsdystopi 1984 har spelat en enorm roll för mitt politiska tänkande. Så stor att jag läst den om och om igen därför att jag har haft en känsla av att det är viktigt att hålla Orwells berättelse levande. Och jag var tydligen inte ensam om att tycka att det var dags att läsa den igen efter att Trump blev president. De flesta vet säkert vad romanen handlar om och kan på ett ungefär beskriva vad nyspråk är men det är ändå en himla skillnad att läsa den från pärm till pärm. Orwell var inte bara en skarp analytiker, han var också en lysande författare. Som läsare sugs jag in i Winstons vardag och jag lider alla kval han lider. Så romanen är mer än ett stycke lysande samhällskritik, den är lika mycket en suggestiv stridsskrift som varnar oss för vad som kan hända om vi inte ser upp. Som jag tolkar det varnar Orwell för främst två saker: att odemokratiska krafter får definiera om begrepp och att de får komma undan med sina retoriska manövrer.

I 1984 har partiet all makt inte för att de har kämpat för det de tycker är en god sak och vunnit utan för att ha makt. Partiet har knäckt koden för oinskränkt och evig makt. De har analyserat maktens uppgång och fall genom historien och kommit fram till att det enda sättet är att inte ha något ideologi, att inte tro på något annat än just makt. Känns det bekant? Det viktiga är t ex inte att slåss mot en fiende, det är att slåss överhuvudtaget. Fienden växlar men kriget består. Känns det bekant? Storebror är inte ens en person utan bara en position, möjligen en marionett. Känns det bekant?

Anledningen till att partiet lanserar nyspråk är att hindra felaktiga tankar. Nyspråk bygger alltså på idén att den som saknar begrepp för ett fenomen inte kan tala om eller tänka om det (jag skriver lite om det i min bok men då kopplat till frigörelse på nätet, inte till nyspråk som sådant). Och detta blir så skrämmande relevant när så många idag försöker definiera om ord som yttrandefrihet, censur och demokrati. När yttrandefrihet definieras om till att betyda att vem som helst får säga vad som helst till vem som helst när som helst och var som helst, se t ex Almedalen och Bokmässan. När censur definieras om till att omfatta en bokhandel som inte vill saluföra nazistisk smörja och när demokrati plötsligt betyder att tyckande är lika mycket värt som kunskap och att odemokratiska krafter får förhindra ett demokratiskt samtal, se t ex Almedalen och Bokmässan.

Vi måste alltså vara varsamma med språket i den bemärkelsen att vi inte tillåter att odemokratiska aktörer kidnappar vissa begrepp. Låter vi dem komma undan med det kan vi snart inte längre diskutera allas lika värde, därför att ord som yttrandefrihet, censur och demokrati har kommit att betyda så mycket och så lite att de i praktiken är obrukbara.

Låt det inte ske! Läs 1984 igen! Låt inte nazisterna få en plats på Bokmässan eller i Almedalen!

 

Köp min bok 20 % billigare

Bokerbjudande från Gothia Fortbildning

Just nu får du 20% rabatt på utvalda böcker, bland annat min bok Nätmobbning, näthat och nätkärlek. Erbjudandet gäller t.o.m. 30 juni. Fram tills dess kan du använda rabattkoden KUNSKAP för att köpa så många du önskar av böckerna som ingår i erbjudandet. Så passa på – beställ i dag!

Beställ här.

 

Köp min bok!

Jag har ju figurerat rent ohemult mycket i media den senaste tiden. Och det är ju viktigt och bra men det blir väldigt kortfattat när jag har tre minuter på mig att reda ut viktiga saker som ungas användning av sociala medier. Men då finns ju min bok, som på ett lättbegripligt sätt men ändå vetenskapligt förankrat går igenom många av de frågor jag uttalar mig om i media. Den finns som pappersbok eller e-bok. Köp den och läs den! Ge bort ett exemplar till nån annan om du redan har den! Och om du har läst den, skriv en recension!

 

Invisible Girl

pricess-ecer_startsida_small1Bild: Camilla Hällgren

Det internationella forskningsprojektet Invisible Girl blev en bok och en konferens. Vi samlade forskare och konstnärer från nästan hela världen genom att skicka ut en väldigt öppen fråga: Hur ser den osynliga flickan ut? Svaren var överväldigande och vi kunde inte säga nej till särskilt många. Det gick bara inte. Vittnesmålen om osynlighet och styrka var så gripande att vi fattade ett beslut: vi skippade förlaget som ville att vi skulle gallra hårt (och som delvis hade missförstått begreppet representation) och gav ut den själva, via Umeå universitet och som e-bok. För då skulle alla kunna komma med. Sagt och gjort. Boken kom ut i juni 2013, samma dag som vi arrangerade en av de coolaste konferenserna någonsin. Vi sökte och fick pengar för att kunna erbjuda författarna en resa till Umeå där de sen fick 3 minuter på sig att presentera sitt bidrag. En bild, 3 minuter, sen var det nästa författares tur. Speed dating med forskare och konstnärer från hela världen. Och självklart var konferensen öppen för allmänheten. Vi höll till i Bildmuseet med älven som fond för alla dessa underbara människor och berättelser. De handlar om utsatthet, osynlighet och sexism men också om styrka, samhörighet och framåtskridande. Så läs och använd i kurser och som peppning!

Jag kommer att göra nedslag i några av bidragen framöver, så håll utkik. Under tiden kan du ladda ner boken eller köpa pappersvarianten. För det visade sig att vi snålat så mycket att vi fick pengar över att trycka boken också!

 

Nätmobbning, näthat och nätkärlek

På onsdag är det releasemingel för min nya bok. Här finns facebooksidan och här kan du beställa boken.

nätmobbning_dunkels

Boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet ger en nyanserad och fördjupad bild av ungas vardag på nätet och hur vi vuxna kan förhålla oss till den. Den innehåller en översikt av forskningsläget kring nätmobbning och visar vilka skillnader och likheter som finns mellan mobbning på nätet och i rummet. Den belyser också fenomen som näthat och nätkärlek.

Här finns konkreta strategier för hur vi vuxna kan agera för att stötta unga och göra deras nätanvändning tryggare. Ett par kapitel tar specifikt upp skolans viktiga roll för att motverka nätkränkningar. Boken ger också praktiska råd om hur vi kan förebygga och hantera kränkningar på ett sätt som tar hänsyn till vetenskaplig kunskap om ungas nätkulturer.

Boken riktar sig alla som arbetar i skolan men även till föräldrar, idrottsledare och andra som är intresserade av ungas uppkopplade vardag.

Provläs några sidor ur boken.

Om författaren
Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare vid Umeå universitet. Hon är en av landets främsta experter inom området unga och internet.

Nätmobbningsboken

bild

Just nu befinner jag mig i ett förtjusande litet hus i Visbys innerstad (bilden är tagen från mitt skrivbord) och ägnar hela dagarna åt att skriva på ett bokmanus. Arbetsnamnet är Näthat, närkärlek och nätmobbning, precis som den föreläsning jag åker runt med också. Mycket av materialet är det som kallas konceptuellt material, det vill säga filosofiska resonemang utifrån min och andras forskning. Resonemang som svarar på frågor som Hur ska vi förhålla oss till det här som nu ändå ser ut som det gör? Men det finns också mycket material från den rapport jag skrivit på uppdrag av Skolverket och som – tro det eller ej – kommer ut denna månad. Det har varit en mycket långdragen historia med många olika censurnivåer, jag tror att det kallas gatekeepers, och redaktörsnivåer. Och många olika viljor. Det var vid ett tillfälle nära ögat att jag hade varit tvungen att använda mig av ordet cybermobbning! Det hade jag aldrig kunnat gå med på naturligtvis. Jag har ju min stolthet att tänka på, oavsett om jag skulle kunnat skylla på redaktören. Cyber är ett ord som ses som obsolet i svenskan idag och jag är för fåfäng för att riskera att anklagas för att vara kvar i den halvmoderna tiden då ordet cyber fortfarande användes, ca 2002 som allra senast. Nåja, ni kan alltså se fram emot Skolverkets Antologi om kränkningar i skolan och mitt kapitel Vad är särskilt med kränkningar på nätet? inom ett par veckor.

Men tillbaka till min bok. Jag kommer att ha ett bokmanus tillräckligt klart för någon annan att läsa den 20 december. (Ja, jag är så organiserad så jag har ett datum för detta! Kan vi gå vidare till sakfrågan?) Frågan är vad jag ska göra av manuset, vem som ska få läsa det och hur det ska publiceras. Allra helst vill jag publicera det som vi har gett ut Invisible Girl, alltså gratis över nätet så att det är lätt att sprida och förhoppningsvis läsa. Men det finns problem med det. Vi var en hel redaktion i det fallet så vi var många som kunde hjälpas åt med korrekturläsning, kritik, osv. Sen hade vi finansiering för kostnaderna som uppstår om man vill att det ska sättas snyggt och i vårt fall även finnas i pappersformat. Om jag hade pengar skulle jag hyra in någon som gör förlagets jobb och ge ut den som e-bok och print-on-demand, men jag har inte de resurserna. Det finns även nackdelar med att ge ut böcker på det sättet och det handlar paradoxalt nog om just spridningen. Många som jag vänder mig till vill fortfarande läsa en pappersbok och de vill använda traditionella kanaler när de skaffar boken. Och naturligtvis att det är kul att finnas i bokform, snarare än en trist pdf…

Så jag tar gärna emot tips. På alternativa sätt att ge ut, men även gärna förslag från förlagen. Så får jag se vad jag väljer till mitt manus. Jag har lagt ner min själ i detta manus och det är inget jag vill slarva bort.

Kort beskrivning av boken

Näthat, närkärlek och nätmobbning är en lättläst bok som tar upp frågor om negativa och positiva yttringar på nätet. Boken baseras på en forskningsöversikt om nätmobbning som författaren gjort på uppdrag av Skolverket. Målgruppen är lärare, lärarstuderande, föräldrar men även andra yrkesgrupper som arbetar med unga samt vuxna i allmänhet som funderar på de här frågorna. Ur innehållsförteckningen:

  • Finns verkligen nätmobbning?
  • Näthat
  • Nätkärlek
  • Nätmobbning
  • Förekomst
  • Upplevelser av nätmobbning
  • Upptrappade konflikter
  • Skolans ansvar
  • Vad kan vi göra?
  • Förhållningssätt

Publikationer i höst

Under hösten kommer jag ut med ett antal publikationer. Några är väl inte helt klara än men det jag vet idag är:

1. Finns nätmobbning? Ett kapitel i Skolverkets antologi om mobbning. Ett antal forskare har fått i uppdrag att belysa mobbning ur olika synvinklar med skolpersonal som målgrupp. Det ska vara texter som ger personalen verktyg att hantera mobbning i skolans vardag. Ska komma ut som pdf under hösten. Så här inleder jag mitt kapitel:

Detta kapitel har kommit till som en fördjupning och en problematisering av kränkningar och mobbning på nätet.  Fenomenet belyses här främst ur ett pedagogiskt och ungdomsvetenskapligt perspektiv med fokus på förståelse av och möjliga sätt att motverka problemen.  Kapitlet bygger slutsatser av forskning inom området och på intervjuer med elever och olika yrkesgrupper i skolan som gjordes i samband med Skolverkets utvärdering. 

2. Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013) Med egna ord. Nordicom, Göteborgs universitet. Den senaste rapporten på svenska från EU Kids Online. Kommer ut som pdf inom kort. I förordet kommer det att stå:

EU Kids Online II är ett forskningsprojekt med en stor datainsamling om internetanvändande 9-16-åringar och deras föräldrar i 25 europeiska länder, företrädesvis inom EU.1 I varje land intervjuades ca 1 000 barn och deras föräldrar under år 2010. Undersökningen gäller alltså inte alla barn i 9-16-årsåldern utan  de 9-16-åringar som använder internet.

EU Kids Online finansieras av EU-kommissionens Safer Internet Programme och leds av professor Sonia Livingstone och doktor Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science. En större rapport om de drygt 25 000 internetanvändande, europeiska barnen sammantagna publicerades den 13 januari 2011. Rapporten heter  Risks and safety on the internet: The perspective of European children. Full findings (Livingstone et al. 2011) och finns tillgänglig på www.eukidsonline.net. Där återfinns också en lång rad andra rapporter varav den senaste i maj 2013 är  Children’s Use of Online Technologies in Europe. A review of the European evidence base (Ólafsson et al. 2013).

I  EU Kids Online II ingår ett nätverk med forskare från varje land som får bearbeta, analysera och presentera sina nationella resultat, varav vi är de svenska representanterna. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media vid Nordicom, Göteborgs universitet, har det nationella huvudansvaret.

I en tidigare rapport  Hur farligt är Internet?, har resultaten från den svenska delen av den europeiska undersökningen presenterats (von Feilitzen, C., Findahl, O., & Dunkels, E. 2011). Där ingick inte de öppna svar som både barn och föräldrar lämnade under intervjuerna. I denna rapport redovisas och analyseras dessa svar med föräldrarnas och barnens egna ord.

3. Just nu arbetar jag och Simon Lindgren, professor vid sociologiska institutionen här i Umeå, på en antologi där vi lyckats få med några av de smartaste och mest erfarna tänkarna kring samtida medier i skolan. Håll utkik för namnen på författarna publiceras inom kort. Dessutom kommer flera av författarna att delta i ett seminarium under Mötesplats Skola i Göteborg måndag 28 oktober. Där kommer vi att prata om våra respektive kapitel i en speed date med seminariedeltagarna. Seminariet Interaktiva medier och lärande – några perspektiv på en skola i samtiden beskrivs så här:

Författarna till en ny bok om IT i utbildning berättar om sina perspektiv på en skola i samtiden. Du får chansen att lyssna på korta presentationer på en mängd olika teman, alla med målet att bidra till skolutveckling. Tid för frågor och diskussion.

4. Någon gång, förhoppningsvis under hösten, kommer en rapport från projektet Sociala skillnader i unga kvinnors hälsa, som drivs av Kvinnor Kan. Mitt bidrag till projektet har varit en föreläsning på temat och ett kapitel i rapporten. Just nu finns inget utgivningsdatum men projektet avslutas i Stockholm eftermiddagen 6 september, där jag ska prata om mitt kapitel som heter Hur mår unga kvinnor på nätet? Sammanfattningen av kapitlet lyder:

I debatten framstår ofta flickors och unga kvinnors nätanvändning som problematisk. Det finns emellertid inget stöd för den bilden i forskning om unga och nätet. Tvärtom tycks flickor och kvinnor tillhöra de grupper som bäst utnyttjat nätets erbjudanden om en arena att uttrycka sig på. Detta kapitel diskuterar varför bilden om flickors och unga kvinnors utsatthet ändå är så stark i media och i det allmänna medvetandet. Dels ges en bakgrund till hur debatten uppkommit genom en tillbakablick till 1990-talet och de mediepaniker som då uppstod och som färgade debatten, dels genom att presentera begreppet juvenism, som är ett sätt att identifiera en maktstruktur som bygger på ålder. Vidare diskuteras personlig säkerhet på nätet och hur säkerhetsråd som inte bygger på vetenskaplig kunskap kan vara farligare än att inte ge några råd alls. Avslutningsvis ges några förslag till förebyggande strategier tänkta för organisationer och skola men främst för individer. Dessa strategier kan användas i det förebyggande arbetet tillsammans med unga.

5. Edit: Jag glömde den jag sitter och sliter med precis nu! Invisible Girl kommer ut som pappersbok, förmodligen redan nästa vecka. Mer info om hur ni kan köpa den eller tipsa ert bibliotek kommer.

Jag lägger naturligtvis ut närmare information så snart de olika texterna finns att läsa.

Andra upplagan av Vad gör unga på nätet?

Idag fick jag ett stort paket med mina egna böcker från förlaget. Jag brukar beställa några exemplar utöver de man får som författare. Det är bra att ha till försäljning när jag är ute och föreläser. Och nu har jag ju den underbara lilla grejen till Iphone som gör att jag kan ta betalt med kort. Helt galet praktiskt! Förr i tiden var det alltid samma skämt när folk ville köpa boken men inte hade pengar: Tar du kort? Och så skrattade vi tillsammans. Men sedan något år är det alltså möjligt.

Det är inte alla som får skriva en andra upplaga så jag är mycket stolt över att ha fått göra det. En bok om nätet riskerar ju att ha ännu kortare livslängd än en som handlar om något som inte förändras lika snabbt men jag har tydligen lyckats hänga kvar. Och alla som, liksom jag, har retat sig på ålderdomligheter i första upplagan kan nu läsa den nya med behållning. Och naturligtvis är det mer än bara uppdateringar av det gamla, jag har ju forskat mer. Parasociala relationer och nätmobbning tillhör de områden som jag helt kort berör i nya upplagan.

Köp, läs och hör av er med tankar! Och gå med i facebookgruppen!

Höstens aktiviteter

Under våren och sommaren har jag arbetat med den nya upplagan av Vad gör unga på nätet? och jag kommer att göra den sista korrekturläsningen idag och imorgon. Boken kommer med andra ord snart – ny och förbättrad men i västentligt samma bok förstås. Facebookgruppen för den som är intresserad av boken finns här.

Idag åker jag ner till Göteborg för att imorgon ta mig till Partille för att prata på LärorIKT – en utbildningsdag med massor av intressanta föreläsare. Dagen efter, den 16/8, blir det inspirationsdag för gymnasiepedagoger i Botkyrka. Resten av höstens program får jag presentera någon annan dag. Nu måste jag läsa korrektur.