Intervju med Helena Meyer.

I Skolverkets modul Säker användning av nätet heter den sista delen Arbeta vidare och är tänkt som en sammanfattning där bland annat Helena Meyer från Fryshusets Nätvandrarna blir intervjuad.

Intervju med Caroline Dyrefors Grufman.

Jag berättade tidigare om Skolverkets modul Säker användning av nätet och idag tänkte jag presentera den andra delen – Kränkningar på nätet.

Denna del handlar om kränkningar på nätet och hur skolan kan närma sig denna komplexa fråga genom att ta in internet och kunskaper om ungas nätanvändning i skolans förebyggande arbete.

Elza Dunkels, som forskar om unga och nätet vid Umeå universitet, inleder med en artikel som tar avstamp i en diskussion om de mediepaniker som uppstår när nya digitala verktyg eller tjänster blir populära. Hon fortsätter att resonera kring hur skolan kan förhålla sig till och dra nytta av elevers kunskaper i det förebyggande arbetet mot kränkningar. Artikeln är ursprungligen publicerad i Skolverkets modul Främja likabehandling.

Moduldelen innehåller också en poddintervju med Barn- och elevombudet. Senare under våren publiceras en klassrumsfilm som ger exempel på hur skönlitteratur kan användas i en diskussion om kränkningar på nätet.

 

Intervju med Anne-Marie Eklund Löwinder.

Igår tog jag upp del två av Skolverkets modul Säker användning av nätet och idag tänkte jag presentera den tredje delen Informationssäkerhet i skolan.

Modulens tredje del handlar om den mer tekniska aspekten av säkerhet på nätet och om vikten av att skydda sin personliga information till exempel genom att vara rädd om sitt lösenord.

Kristina Alexanderson, tidigare gymnasielärare i svenska och sedan några år chef för Internet i skolan på Internetstiftelsen i Sverige, IIS, inleder med en artikel. Hon går igenom några viktiga punkter när det gäller lösenordshantering och annat som som kan göras för att undvika att förlora viktig information. Resonemanget fortsätter i poddintervjun med Anne-Marie Eklund Löwinder.

Klassrumsaktiviteterna ger möjlighet till att diskutera dessa frågor med eleverna och ta tillvara deras kunskaper och erfarenheter. Syftet med delen är att bidra till att lärare och elever får ökade kunskaper om vilka risker som ska undvikas, inte minst när det gäller hanteringen av lösenord.

Intervju med Katarina Graffman

Jag berättade tidigare om Skolverkets modul Säker användning av nätet och idag tänkte jag presentera den första delen – Ungas samspel online.

Modulens första del behandlar ungas samspel online som en bakgrund till olika aspekter av säkerhet på nätet. Syftet är att öka kunskaperna om ungas nätanvändning, kunskaper som kommer till nytta i dialog med eleverna.

Delen inleds med en artikel av Liselott Eek-Karlsson som forskar om unga och nätet vid Linnéuniversitetet. Hon presenterar de olika gemenskaper som finns och resonerar kring skillnader mellan online-arenor och möten i rummet. Diskussionen kan fortsätta under de kollegiala momenten.

Läs hennes artikel Ungas samspel online. Lyssna också på den intervju jag gjorde med Katarina Graffman.

Se även samtalet med suveräna Ängdala skolor (som fick Surfa Lugnt-priset flera år före mig).

I höstas hade jag i uppdrag att ta fram en modul till Skolverkets lärportal – Säker användning av nätet. Det var meningen att den skulle lanseras stort men eftersom den varit publicerad så länge nu väljer jag ändå att berätta om den. Om det blir en större lansering lär ni ändå får höra talas om den.Modulen ingår i satsningen på digitalisering. Alla moduler består av flera delar som är tänkta att fungera som självstuidekurser för arbetslag av lärare.

Så här beskrivs modulen:

Den här modulen syftar till att ge vuxna i skolan kunskap att stötta eleverna så att nätanvändningen blir så säker och trygg som möjligt. Som ett stöd för denna process får du olika vinklar på säkerhet på nätet.

Den inledande delen handlar om ungas sociala samspel på nätet följt av en del om kränkningar på nätet. Den tredje delen handlar om informationssäkerhet och att skydda sin personliga information och den avslutande delen sammanfattar modulen i en text om aktuella undersökningar och tips på lektionsmaterial. Tillsammans ger dessa fyra delar en grund till några av de frågor som skolan brottas med när det kommer till ungas säkerhet på nätet.

En bärande tanke i upplägget av den här modulen är att varje skola har unika förutsättningar och att det därför är de vuxna på varje skola som är experter på sina elevers situation. Diskussionsuppgifterna som är kopplade till varje del är uppbyggda som kollegiala arbetsuppgifter där inventering av förkunskaper och de egna elevernas behov är viktiga. Samarbete med skolbibliotekarie och elevhälsopersonal uppmuntras och ges exempel på i de filmer som kommer att publiceras på modulen senare i vår.

Elevaktiviteterna ska ses som inledningen till ett långsiktigt arbete som förhoppningsvis blir en del av skolvardagen.

Modulen är uppbyggd av fyra delar som studeras i tur och ordning.

1. Ungas samspel online
2. Kränkningar på nätet
3. Informationssäkerhet i skolan
4. Arbeta vidare

Målgrupper: Lärare, skolbibliotekarier och annan personal i grundskola och gymnasium.

 

Jag har inte skrivit om sexting för det är en sån konstig grej att prata om i Sverige. Den där panikkänslan kring barn och sex är inte lika stark som i många andra länder. Men idag är jag på Facebook och lyssnar till forskare, aktivister och professionella som ger olika vinklar på säkerhet för barn och då kom frågan upp på ett intressant sätt.

På morgonen fick vi höra en panel om sexting eller non consensual sharing of intimate images som det heter på riktigt (vad heter det på svenska?). En av talarna är forskaren Ethel Quayle som berättar att forskningen på området är både rörig och förvirrande. Bland annat finns det ingen definition av fenomenet; vad menar vi med sexting? Menar vi alla nakenbilder som delas digitalt eller krävs det att den som är avbildad inte är med på det? Hon tillhör de som menar att unga ska ha rätt att kommunicera sexuellt på ett tryggt sätt, medan andra framförde tanken att unga inte ska lägga ut bilder alls, eller inte ta sexuella bilder eller rent av inte ha en sexualitet.

Hon fick medhåll av Emma Holten som påpekade att bilderna i sig inte är problemet utan det är det bristen på samtycke som är det farliga. Hon sa att skillnaden mellan samtycke och inte är som  “the difference between being force-fed and having dinner in a luxurious restaurant”. Hon påpekar också att lösningen inte är säga till unga att aldrig lägga ut bilder. Det är inte problemet. Problemet är när någon sprider bilden.

Det var ett mycket kort nedslag i en fullspäckad dag. Jag hoppas att jag hinner återkomma till fler bra grejer jag fick med mig under de här två dagarna.