TOP

Fråga om barn och internet

 

Här är alla frågor och svar från kvällens chatt med Sydsvenska dagbladets läsare.

Bibblio: Hur bemöta föräldrar som vill skydda barnen genom att övervaka dem på nätet eller hindra dem att sitta vid datorn?
Elza Dunkels: Där tycker jag att man kan be dem jämföra med hur de agerar utanför nätet. Övervakar de barnen även där? Hindrar de barnen från att ha kontakt med kompisar, från att leka, osv? För mig låter det som en familj i kris, om föräldrarna övervakar så hårt. Väldigt få tycker att det är ett normalt sätt att vara förälder utanför nätet men så snart internet kommer in i bilden händer något. För många men inte för alla.

Så jag tror att det är bra att vi pratar mer om det här. Då blir det tydligare att alla inte håller med. Då blir det lättare att vara den som ställer sig upp på ett föräldramöte och säger ifrån, eller som tar diskussionen med andra vuxna.

Vi måste komma ihåg att alla som övervakar och förbjuder gör det av omsorg om barnet. Det är bara så att något gick lite fel i tänkandet kring denna omsorg. Jag skrev om det nyligen: http://blogg.umu.se/forskarbloggen/2013/05/foraldramanus/

18:45, 22 May 2013

Pernilla: Hur lär man sina barn undvika tex pedofiler på nätet?
Elza Dunkels: Det gäller att ge dem verktyg för att sätta gränser. Att lära barnen känna efter inom sig själva när något känns bra eller inte. Det är det allra viktigaste eftersom sexuella förövare utnyttjar barns svagheter.

Sen är det också viktigt att man är tydlig med (och också menar) att de alltid kan komma och berätta. Att man lovar att inte bli arg eller rädd, att man tydligt signalerar att “jag är en stark vuxen och jag klarar av att du berättar”. Och att de inte är medskyldiga bara för att de har lagt ut en bild, t ex.

Beroende på barnets ålder kan man ju prata om sånt som står i tidningarna, det har de säkert hört om ändå. Men även får mindre barn kan det vara bra att vara lite vag (det finns läskiga saker på nätet) men tala om att de alltid kan berätta om de känner sig illa till mods.

18:40, 22 May 2013

Lillis: Kan skolor enligt lag förbjuda elever att använda mobiler under skoltid och ta dem ifrån barnen?
Elza Dunkels: Det där fick jag googla. Och svret verkar vara nej, om det inte finns särskilda skäl. Hittade bl a en artikel där en tidning ställt samma fråga http://hd.se/helsingborg/2013/04/29/skolverket-det-ar-ett-oreglerat

och direkt från Skolinspektionenhttp://www.skolinspektionen.se/sv/Anmalningar/Nyheter-Anmalningar/Forbud-maste-byggas-pa-overenskommelse-med-elever-och-foraldrar/

18:36, 22 May 2013

Henrik: Vår tvååring använder mobilen på sitt sätt. Han öppnar bilder och kollar våra videor, sen kan han öppna youtube och leta upp traktorfilmer. Lite orolig för att han ska se något hemskt och samtidigt är man ju stolt att han klarar så mycket.
Elza Dunkels: Fantastiskt! Så kul för en tvååring att kunna se en traktor när han vill, och inte vara utlämnad till att traktorn ska köra förbi hemma. Det går ju att skapa en kanal på Youtube som är för ert barn, med traktorfilmer och annat kul. Sen samlar ni allt han gillar i den kanalen. Det blir ett sätt att minska risken att han kommer in på hemska saker.

Eftersom han redan gör sånt här är det nog en bra idé att tala om att det finns läskiga saker som han kan råka hamna på men att han alltid kan tala om det för er. Det kan också vara läge att säga att han inte får klicka på allt. Det är rätt tidigt att ta det snacket med en tvååring men tänk så skönt att ni redan har börjat prata om det när han är några år till!

18:34, 22 May 2013

Mordochai: Vad faror ser du att 3 åringar lår sig att använda tex Netflix eller spel på en padda?
Elza Dunkels: Inga direkta. Det är klart att om barnen själva får välja hela tiden kan det bli något negativt. Ifall ingen vuxen styr över deras tid men det gäller ju allt, inte bara Netflix och Ipad.

18:30, 22 May 2013

Anna: Vilka förmågor kommer våra barn att ha som den äldre generationen saknar, på grund av internet?
Elza Dunkels: Jag ser att många unga är duktiga på att lära sig i grupp. De tar hjälp av andra och de är väldigt generösa med sin kunskap. Det leder till att många har utvecklat effektiva lärandemodeller som vi inte har.

Det är också många yngre som har utvecklat en sund inställning till hierarkier, därför att makt inte syns på samma sätt på nätet som det gör utanför. Jag kan tänka mig att fler kommer att vara kritiska i sitt förhållningssätt och tänka utanför ramarna.

Mest troligt kommer de också att kunna läsa mellan raderna även på nätet, som vi äldre kan göra i rummet. Du vet när man tror att man förstår vad för typ av människa man har att göra med bara genom att titta på dem. Den förmågan får många även på nätet till slut.

18:26, 22 May 2013

Junior: Hej Elza!! Barn och barn. Min särbo har en son som är 23 år. Inte klarat gymnasiet, Har inte jobbat i sitt liv. Sitter bara kvar hos mamma. framför datorn…Uppe på nätter och sover halva dagen. Jag har försökt få min särbo att inse problemet o bryta detta mönster. Som pågått i sex-sju år! Råd?
Elza Dunkels: Å, om jag hade svaret! Du är inte ensam om denna fundering. Det är många som sitter hemma, som hoppat av skolan, inte jobbar, hänger framför datorn. Jag tror att vi måste sätta det här i ett större sammanhang. Det här handar om barn (alltså när de var barn) som saknar något. Jag vill inte gärna säga att de inte klarat skolan utan att skolan inte klarat barnen. Jag tror inte att någon väljer detta liv med öppna ögon utan att det har varit en flykt från något. En ganska lätt flykt i och för sig – det är ju kul att spela spel! Men omvärlden har inte lyckats matcha det. Många far illa i skolan, det måste vi erkänna. Så det är ett viktigt perspektiv, för att inte skuldbelägga den vuxna man som sitter hemma. Det finns en risk att alla runt omkring är så känslomässigt engagerade i det här att det blir konflikt bara därför. Så det är viktigt att förstå att det kan finnas skäl till att det blev så här. Och tänka att han har mognat medan åren har gått. Det kommer att bli enklare att plugga nu bara för att han har mognat. Enklare att söka jobb än när han var 18, för ingen vill anställa en som är för ung.

Men sen handlar det ju också om ett lidande som måste tas tag i. Både mannen i fråga och hans familj far illa av situationen. Jag skulle rekommendera att familjen verkligen sätter sig tillsammans och pratar om det här (men då måste ju alla se att det inte är ok först). Sen får man jämka ihop sina ståndpunkter. Det ÄR svårt att få ett jobb men man kanske kan enas om att vända på dygnet först? Eller läsa in gymnasiet medan han söker jobb? Ekonomi är ett bra styrmedel – alla måste kunna försörja sig själva. Det kanske kan vara en ingång. Hur som helst gör man inte den unge mannen en tjänst genom att bara låta detta pågå.

18:20, 22 May 2013

Nisse: Tror du ungdomarna kommer överge Facebook snart? Det finns tecken på det. Kan det gå samma väg som Lunarstorm och Bilddagboken? Tidigare använde sällan de unga samma community som föräldrar och vice versa.
Elza Dunkels: Jo det finns tecken på det men frågan är hur vi ska tolka tecknen. Jag är inte helt säker på att Fb är samma typ av mötesplats som de du nämner. Idag pratar man om egocentriska mötesplatser och då menar man inte i nån värderande mening. Det betyder bara att man bygger sitt nätverk utifrån sig själv och sina kontakter, inte intresse eller geografi som förr i tiden, för 10 år sen. Och då blir det nog inte lika viktigt om man har föräldrar och andra vuxna i det nätverket för det går att undvika dem när man vill. Lite som att bo hemma – man hänger inte med varann bara för att man bor under samma tak. Om Fb försvinner beror det snarare på att något annat kommer, som är bättre.

18:12, 22 May 2013

Mossig: Det känns som att barn i dag är mindre allmänbildade på grund av mer tid framför datorer och med spotify och iTunes jämfört med förr när de ändå fick lite nyheter via vanlig tv och radio. Håller du med?
Elza Dunkels: Nej, jag håller inte med. Inte om vi pratar generellt. Det finns säkert unga som är mindre allmänbildade men jag ser nog den motsatta bilden. Det finns så många fler möjligheter att ta reda på saker idag, utan att anstränga sig. Därför är det många unga (och gamla) som kollar upp saker istället för att köra “snillen spekulerar” som man gjorde förr. Men du har rätt i att vi inte längre matas med nyheter mellan andra saker. Idag får vi söka upp nyheterna. Det kan komma att påverka i längden. Men då pratar vi bara om nyheter filtrerade genom redaktioner. Det finns ju andra nyheter och andra kanaler. Men intressant att fundera över!

18:09, 22 May 2013

Vickan: Hej! Vad vet du om Moviestar Planet? Är det ett ok forum att låta sina barn vara på?
Elza Dunkels: Det är ju väldigt populärt i vissa åldrar. Så jag tycker att man ska prata med barnen om varför de vill vara där. Troligen är det för att alla andra är där och för att det verkar roligt. Då kan det väl vara en bra idé att låta dem prova. Prata bara om att ha ett säkert lösenord och att inte lämna ut det till andra. Och berätta att de alltid, alltid får säga till om det händer nåt som de tycker är lite obehagligt. Även om de tänker att de själva är skyldiga. Att det alltid är bättre att berätta. Då ser jag inga problem med Moviestar.

18:06, 22 May 2013

Miri: Hej jag är en syster till en tjej som är 16 år. Hon sitter dagligen vid daotrn och mobilen, i flera timmar utan att ta paus. när man försöker prata med henne så är hon aggressiv av sig och skriker hela tiden. mina föräldrar är frustrerade och vet inte vad de ska göra, alla mår dåligt. vad kan jag göra?
Elza Dunkels: Ja, det där låter inte så bra. Nu vet jag inte hur gammal du själv är men spontant tycker jag inte att du ska behöva ta ansvar för situationen. Det är väldigt bra att du engagerar dig men du behöver nog hjälp från dina föräldrar. Ni behöver nog prata ihop er allihop, alltså även din syster. Lyssna på varandras frustration och försöka hitta något ni alla kan enas om. Vi vet ju inte om hon är arg för att någon avbryter henne eller för att hon har andra bekymmer. Det kan ju vara så att hon behöver prata om det, men det kan också vara så att hon har fastnat i ett beteende kring dator och mobil. Att hon inte klarar att bryta utan ständigt måste ha koll på vad som sägs. Det gör ju inget om man sitter med näsan i mobilen hela tiden ifall man ändå klarar av att umgås med familen, sköta skolan, sömn och mat. Så det får bli ett givande och tagande när ni ska lösa det här. Stort lycka till!

18:03, 22 May 2013

Moderator – Sydsvenskan: Hej Elza. Kan du inleda med att beskriva lite kort vad din forskning går ut på?
Elza Dunkels: Jag forskar om unga och nätet ur två perspektiv. Dels det som handlar om ungas lärande, eftersom jag arbetar med lärarutbildning. Dels är jag intresserad av ungas personliga säkerhet på nätet: vad som är farligt, vad man kan göra åt det och hur vi tänker omkring de frågorna.

18:01, 22 May 2013

Read More
TOP

Samtalet är bästa filtret

Sydsvenska dagbladet har en artikel om mig idag. Dessutom kan man chatta med mig ikväll kl 18. Det går bra att ställa frågor redan nu. Chatten Fråga om barn och internet.

Samtalet är bästa filtret tycker nätnanny och expert

De smarta mobilerna förändrar barns och ungas nätvanor. Men svaret till rådvilla föräldrar som undrar hur de ska få mer koll är fortfarande detsamma: prata, prata, prata. Åtminstone från forskarhåll.

Vuxenvärlden har svårt att hänga med i barnens digitala vardag. Föräldrar oroar sig över all tid barnen lägger framför olika skärmar, att de ska stöta på obehagliga saker när de surfar runt på internet eller bli utsatta i sociala medier.

Men de synpunkter och råd som oftast förs fram i den allmänna debatten är både felaktiga och farliga, anser Elza Dunkels, som forskar om unga och nätet vid Umeå universitet.

För att ge föräldrar vetenskapligt grundade svar på alla funderingar startade hon därför en frågelåda på webben för tre år sedan.

Hon kallar den Net Nanny med en blinkning till alla programvaror med samma namn som finns för föräldrakontroll av barns nätbruk.

Elza Dunkels är djupt kritisk till tekniska lösningar för filtrering och övervakning i datorer och mobiltelefoner.

– De är bara ett sätt att köpa sig fri från att prata med barnen, säger hon. Att samtala med dem skapar störst trygghet.

Nyligen startade hon och nätforskaren Marcin de Kaminski vid Lunds universitet ytterligare en experttjänst på nätet: ”Fråga forskarna: Unga online”.

Den var en reaktion på diskussionen efter vårens tragiska händelse i Kumla då en 13-årig flicka tog sitt liv sedan en 44-årig man gjort sig skyldig till sexualbrott mot henne på nätet.

– Våra svar bygger på vetenskaplig kunskap och inte åsikter och gissningar. Vi hoppas att fler forskare ska ansluta sig efterhand, säger Elza Dunkels.

Elza Dunkels svar på sex vanliga frågor

1. Vilka regler kan föräldrar ge sina barn om hur de ska agera på nätet?

– Man kan inte ge sina barn en lista med tio punkter att följa, ge dem ett lösenord och sedan gå därifrån. Det handlar om saker man inte helt kan ha koll på. Det viktigaste är att hela tiden prata med dem om nätet. Inte som något separat från livet, utan som en del av livet. Barnen måste lära sig ett kritiskt förhållningssätt, att sätta gränser för sig själva och inte gå med på saker de inte vill. Har man satt upp en massa regler är risken att de inte vågar berätta om de råkar ut för något för att de tycker det är deras eget fel.

2. Kan barn skyddas genom filter eller övervakningsfunktioner?

– Nej. Jag tycker det kan jämföras med att ha övervakningskameror på barnens rum eller säga att de ska sitta i vardagsrummet och umgås med kompisar. Unga måste ha en frizon där vuxna inte alltid är med. Det finns heller inga filter som fungerar och bara släpper igenom precis det vi önskar. All filtrering bygger på kultur och värderingar.

3. Hur pratar man med små barn om obehagliga och känsliga saker på nätet?

– Det är bra att erkänna att det är svåra frågor, det betyder att de är viktiga. Man får anpassa samtalet efter ålder. Statens medieråd och Skolverket har tagit fram sagoboken ”Nosa på nätet” som kan användas för att ta upp de här frågorna med yngre barn. Visst finns det jätteäckliga saker de kan stöta på, men då ska de ropa på en vuxen och prata om det så att de inte är ensamma med det de har sett.

4. Hur mycket ska barn få hålla på med mobilen och datorn?

– Det finns inget generellt svar. Man måste se till helheten och ha ett pågående samtal med sina barn. Är barnet jättetrött i skolan för att det ligger och facebookar halva natten eller spelar så mycket att det varken sover eller äter så är det ju ett problem. Den nya tekniken kan vara en mäktig konkurrent, men den tar inte bort föräldraansvaret.

– För en del barn är det rena räddningen att sitta mycket framför datorn. Vi ska inte romantisera hur det var förr, det har alltid funnits de som inte fått vara med och spela fotboll. I dag kan den som blir mobbad i skolan ändå få ett umgänge på nätet.

5. Ska man oroa sig mer när barnen har internet med sig överallt i mobilen?

– I grunden förändrar det ingenting. Tidigare oroade vi oss för att barnen stängde in sig på sina rum och bara satt stilla framför datorn hela dagarna. Det gör de inte längre. Så egentligen är det något positivt. Samtidigt ger mobilen nya möjligheter, som att lägga ut bilder och film direkt på nätet. Men även detta måste man prata om för att de ska kunna skydda sig.

– Det är jätteskönt att kunna få tag på sina barn och veta att de kan få tag på en själv om det är någonting. De kan larma, söka hjälp och dokumentera händelser. Men att kontrollera var barnen är via gps- eller gsm-funktioner är groteskt och dumt. Det enda man kan veta säkert är var telefonen är. Den som rövar bort ett barn låter ju inte det behålla mobilen. Och om barnet vill dölja sina aktiviteter så lämnar det bara telefonen någon annanstans.

6. Bör föräldrar vara där barnen är på nätet för att få koll?

– Vem hinner med det? Visst ska man engagera sig i barnens nätvanor, precis som i deras andra fritidsintressen. Men bara för att barnen spelar fotboll behöver man inte spela själv. Börjar man vara polis hittar barnen bara ett annat ställe att vara på. Vill barnen att man ska vara vän med dem på Facebook så ska man tacka ja, men inte annars. Man ska inte försöka bli vän med barnens alla kompisar för att ha koll. Det är överhuvudtaget inte lämpligt att som vuxen initiera kontakt med andra barn på nätet.

Fler råd till vuxna

Sajten Mediebarn.se riktar sig till vuxna som vill veta mer om barns och ungas nätvanor. Statens medieråd ligger bakom. Här finns information om vad barn i olika åldersgrupper, mellan två och sexton år, gör framför datorn och vilka de vanligaste sajterna och spelen är. Råd och tips om vad som kan vara bra att tänka på som förälder ges också. ”Net Nanny” har webbadressen netnanny.wordpress.com. ”Fråga forskarna: Unga online” når du på ask.fm/ungaonline.

Read More
TOP

Föräldramanus

Vet du också vad ditt barn gör på nätet?

Den lite spydiga frågan hittade jag för några år sedan i en nationell kampanj för ungas säkerhet på nätet, stödd av myndigheter och företag i branschen*. Frågan illustrerades av ett fotografi på en flicka i tonåren, som skulle se ut som att den var tagen med mobilkamera. Kanske var det meningen att vi skulle uppfatta bilden som en festbild, eftersom flickan skrattar mot kameran, bakgrunden är lite suddig, hennes top är urringad så man ser kanten på bh:n sticka upp lite och hon håller sin ena fläta i handen och liksom viftar med den.

Bilden och den retoriska frågan marknadsförde en studie som visade att vuxna ofta har dålig koll på vad deras barn gör på nätet, men jag tänkte ta upp det jag tolkar som indirekt marknadsföring av mer än bara den studien, nämligen hur man bör vara som vuxen idag. Både bilden och frågan illustrerar en väldigt stark idé om hur ett modernt föräldraskap ser ut. En modern, ansvarstagande förälder har koll. Den som inte har koll får skylla sig själv om hen hamnar på löpsedlarna när barnen råkat illa ut. Sammantaget bildas ett sorts manus för hur man är förälder idag.

Ordet manus, som många inom beteendevetenskaperna har börjat använda, är så bra i det här sammanhanget så jag lånar det. Tidigare pratade vi om roller; föräldrarollen, lärarrollen och så vidare och det kan man utan tvekan göra idag också. Däremot tillför ordet manus något till metaforen roll, det beskriver hur vi människor har förmågan att läsa av olika kontexter och agera därefter. I teatervärlden är det då inte enbart rollen vi pratar om utan något större, mer övergripande, som ett manus.  Ett beteendemanus talar således om hur vi bör agera i ett klassrum, på ett föräldramöte, vid middagsbordet hemma och vid middagsbordet hos någon annan.

Bilden jag beskrev ovan är alltså intressant därför att den skickligt beskriver ett föräldramanus med några få penseldrag. Vet du också vad ditt barn gör på nätet, frågar den. Alltså lite spydigt, som för att säga: klart du inte vet! Men också, i och med att frågan ställs: du borde veta. Det är ett föräldramanus som är svårt att värja sig mot. Vem vill stå där och vara den som är skyldig till sitt barns olycka? Vem vågar chansa när det handlar om så farliga saker?

Men bilden är också intressant för att den så tydligt pekar ut unga, och kanske särskilt flickor, som potentiella offer. Det är meningen att vi ska titta på bilden med förövarens blick; vi ska se flickan som utsatt för risker. Det välvilliga målet med en sådan framställning är naturligtvis att skydda flickor från fara men det får också konsekvenser för flickors liv. Om vi låter det här manuset fortsätta ta plats är risken stor att vi vänjer oss vid att se på barn med förövarens blick, för att vara på vår vakt, för att förbereda dem så att de inte råkar illa ut. Vilket naturligtvis kommer att påverka livet tillsammans med barn. Förövarens blick är en helt annan än den blick en frisk vuxen använder för att betrakta barn. En frisk vuxen ser istället på barn i ett sorts rosenskimmer som döljer fel och brister och som gör att man bara ser gott i barnet och dess framtid. Det är den blicken som gör att vi ser världens gulligaste bebis i en nyfödd som i ärlighetens namn är både skallig och skrynklig och förmodligen lite lik farfar. Den sunda blicken är således inte alltid en kallt konstaterande blick. Vad händer med relationen till barn om vi lägger oss till med den konstaterande, och ibland även panikdrivna blicken? Den som säger att livet är farligt och du kan inte klä sig hur du vill, du kan inte göra vad du vill.

Det här att se barn som ständigt utsatta är en växande trend. En av de amerikanska säkerhetsbloggar jag följer gav rådet att fotografera barnen med mobilen innan de lämnar hemmet varje morgon. Då har föräldrarna ett färskt fotografi att ge polisen om något skulle hända dem under dagen. När alla barn är hemma igen kan man radera dagens fotografier. Räck upp handen alla som inte vill ha den stämningen i familjen.

* Jag vågar av upphovsrättsliga skäl inte dela bilden och vill inte namnge aktörerna därför att det inte är just dem jag vill diskutera, utan principen. Dessa aktörer är långt ifrån ensamma och det vore orätt att peka ut just dem.

Jag skrev om föräldramanus redan för några år sedan i en krönika.

Read More
TOP

Hard Candy

Idag blir det ett filmtips. Om du är intresserad av de frågor jag skriver om är den här filmen nästan ett måste. Extremt otippad. Den handlar om en flicka och en pedofil, men inte på det sätt publiken förväntar sig. Ett tips: du behöver inte poppa popcorn för du kan ändå inte äta dem när du ser den här filmen.

hard_candy

Rent filmiskt är filmen ett litet mästerverk. Det tekniska, hur man har utnyttjat skådespelarna, hur publiken blir lurad. Jag kan inte avslöja för mycket men när du har sett den måste du nästan se om den för att bara förstå hur den är gjord rent berättartekniskt.

Hard Candy på IMDB.

 

Read More
TOP

Ängdala online

Stefan Pålsson skriver om Ängdala Online, ett projekt som fick årets Surfa-lugnt-pris för bästa nätsatsning för att unga och vuxna ska mötas kring internet. I projektet har man lyckats involvera alla elevernas vuxna, både hemma och på skolan. Man nämner också det viktiga i att komma bort från idén om att eldsjälar ska fixa problemen:

Det är också nödvändigt att inse att en sådan här satsning inte enbart kan bygga på eldsjälars engagemang och intresse.

- Alla måste vara delaktiga och ta sitt ansvar för det gemensamma arbetet, avslutar Jenny Jalvelius. Det här är en jätteviktig del av skolans uppdrag, och det måste alla vara medvetna om. Samtidigt gäller det att våga fråga eleverna och att bygga vidare på deras upplevelser och erfarenheter på nätet. Annars blir det svårt att skapa något som har den förankring i verkligheten som krävs för att lyckas.

Sen är det naturligtvis extra roligt för Ungdomsstyrelsen, Umeå universitet och för mig som utvecklat kursen att projektledarna själva säger att

- Det hela började för ett par år sedan när jag gick distanskursen Unga, sex och Internet på Umeå universitet, berättar Susanne Bergqvist. Flera av kursdeltagarna var lärare och socionomer, och jag fick intressanta och inspirerande perspektiv på hur skolan kan arbeta med relationer och trygghet på nätet. Som en del av kursen skrev jag en handlingsplan för hur vi skulle kunna göra. När Jenny började arbeta som kurator utvecklade vi den och med stöd från Elsy drog vi igång arbetet med att förverkliga den.

Examinationsuppgiften i kursen är nämligen att skriva en handlingsplan som ska vara förankrad i den egna verksamheten. Just för att kursen ska få en fortsättning – helst rakt in i verkligheten. Och Ängdala är faktiskt bara ett exempel på hur bra kursen har lyckats; jag träffar ofta på deltagare som har lyckats omsätta kursen i sin yrkesverksamhet.

Inför vårens kurs som kan bli den sista, beroende på hur Ungdomsstyrelsens regeringsuppdrag ser ut framöver, kan det finnas några platser kvar i Helsingborg men i Stockholm är det fulltecknat och kölista. Vill ni gå kursen helt på distans ger vi den hos oss på Umeå universitet. Då får ni visserligen inte träffa alla föreläsare personligen men det är samma kurs och den är precis som all universitetsutbildning helt gratis.

 

Read More
TOP

Unga har väl utvecklade strategier för integritet på nätet

Forskning.se skriver om en amerikansk studie av 10-14-åringar, de som har fått ett eget engelskt namn – tweens – för att de är between barn och tonåring: Unga har väl utvecklade strategier för integritet på nätet. Deras resultat är ju som ett eko av mina egna avhandlingsresultat (pdf). Mycket glädjande – det går framåt!

Och så upptäckte jag att jag själv dyker upp i slutet av artikeln, med länk till en artikel som har några år på nacken, A Critical Perspective on Online Safety Measures. Det finns en nyare artikel om samma frågor - Young People and Online Risk - men boken Youth Culture and Net Culture: Online Social Practices är så ohyggligt dyr. Däremot kan man skaffa konto hos något av de universitetsbibliotek som har boken och ladda hem den några dagar. Mycket smart. Och om ens bibliotek inte har boken kan man naturligtvis be dem köpa in den. Kolla bara att de skaffar den som e-bok. Som det verkar är det bara Umeå UB som har köpt in den som e-bok. Kapitlet går också att köpa för $37.50.

Read More
TOP

Resurser för utbildningsdagar

Just nu får jag många frågor om jag kan komma och föreläsa på utbildningsdagar och temadagar. Det går inte alltid, av olika skäl, och det är inte heller alltid jag tycker att en skola ska hyra in en föreläsare. Det finns situationer där man utan tvekan skulle få ut mer av sina resurser om personalen fick möjlighet att arbeta tillsammans kring de här frågorna. Jag brukar tipsa om min bok Vad gör unga på nätet? som är tänkt att ge nya tankar och nya infallsvinklar. Om ett kollegium läser och diskuterar boken kan det vara en bättre och billigare lösning än att jag ska komma förbi ett par timmar. Det är bra och nyttigt att lyssna till föreläsare men om arbetet stannar vid denna enda föreläsning, då är risken att det blir mer underhållning än inspiration. Om man både vill arbeta vidare och höra mig prata vill jag naturligtvis gärna komma ut och föreläsa och då kan man boka mig här. Utöver föreläsningarna och att tipsa om min bok försöker jag vara uppdaterad på material som skolor och andra kan använda sig av och här kommer den senaste listan. Det är gratismaterial som kan läsas på webben, laddas ner, spridas, skrivas ut och i vissa fall även beställas som pappersbok. De första är material som är tänkt att användas tillsammans med elever och den senare delen är informationsmaterial riktat till vuxna.

Utbildningsmaterial för yngre

Statens medieråd: Nosa på nätet – ett utbildningspaket för yngre barn. Tanken är att utveckla ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än att träna sig i specifika nätbeteenden.

Statens medierådJag <3 internet - ett utbildningsmaterial för barn i mellanstadieåldern. Här har jag lite kritik. Det är ett bra material men de envisas med rådet att inte använda sitt riktiga namn på nätet. Farligt och dumt! I övrigt är det ett väl genomarbetat material. Jag skulle dock vilja uppmana den lärare som ska använda det att vara uppmärksam på ifall eleverna svarar som de tror att de borde svara. Många barn är lika påverkade av medierapporteringen och debatten om unga och nätet som deras vuxna och vet ungefär hur vi förväntar oss att de ska säga. Försök visa att de får tänka fritt kring de här frågorna, så får alla ut mer av övningarna.

UngdomsstyrelsenSes offline? – ett metodmaterial för dig som arbetar på högstadiet eller gymnasiet, i fritidsverksamheter eller ungdomsorganisationer.

InternetfondenUnga och Internet - en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel. (Den här tar jag upp även bland vuxenböckerna eftersom den både innehåller viktig kunskap för vuxna och konkreta tips på arbete med elever).

Informationsmaterial för vuxna

Elza DunkelsRåd till vuxna - tips till dig som har unga nätanvändare i din närhet.

InternetfondenUnga och Internet - en guide för lärare och föräldrar som tar upp ett antal vanliga scenarier som kan inträffa på skolan, i hemmet eller i kompiskretsen. Till varje fallbeskrivning hör ett antal frågeställningaroch reflektioner från en expertpanel.

Net Nanny svarar på dina frågor - en frågelåda om unga och nätet, där Elza Dunkels besvarar frågorna utifrån aktuell forskning. Du kan ställa frågor anonymt och få svar i bloggen eller personligen via mail.

Fråga forskarna; Unga online - en webbtjänst där forskare från svenska universitet svarar på frågor om unga och internet med utgångspunkt i vetenskaplig forskning. Just nu bemannas frågelådan av Elza Dunkels ( http://www.kulturer.net ) och Marcin de Kaminski (http://www.cybernormer.se ).

Statens medierådVåldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011. En sammanfattning av vad forskningen säger om våldsamma datorspel och aggression.

Ungdomsstyrelsen: Utsatt – en sammanfattning av de viktigaste resultaten ur rapporten Se mig, Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2012 samt myndighetens erfarenheter av regeringsuppdraget kring sexuell exploatering av unga via nätet.

InternetfondenCopyright – Copyleft – förklarar vad upphovsrätt är och hur den påverkar skapande och kommunikation, samt att hjälpa den som vill använda sig av upphovsrättslicenser. Här förklaras hur öppna licenser kan användas för att hjälpa skapande människor att dela med sig av sina alster.

InternetfondenKällkritik på Internet - en guide för att navigera på nätet. För att kunna värdera trovärdigheten hos informationen på nätet behövs verktyg och även grundläggande kunskaper om hur webben fungerar. Oavsett om du gör research för ett skolarbete, surfar för nöjes skull eller arbetar med informationsinhämtning finns det metoder att tillgå i sökandet efter fakta och sanningar på nätet. Guiden tar upp allt från traditionell källkritik till hur du spårar upp nättjänsters geografiska hemvist.

Joakim Jardenberg: Får jag fotografera dig naken? - fem frågor på tal om näthat. Resurs för att förstå upphovsrätt och annat relaterat på nätet. Diskussionsmaterial.

 

Read More
TOP

Net Nanny några år senare

Idag har jag haft ett utvärderingsmöte om Net Nanny och passar på att påminna er om projektet. Net Nanny började som en av alla dessa idéer som jag ofta får. Vi hade ett möte om vår forskning och jag mer eller mindre shanghajade en kollega att göra en liten film om idén som vi tänkte skicka till någon lämplig tv-kanal. Nu tackade alla tv-kanaler nej. En förklarade att det var en trevlig idé men att det inte går att visa program som inte bygger på en konflikt. Såna program får helt enkelt inga tittare.

Till slut fick jag i alla fall medel från Internetfonden för att ta fram en webbplats där allmänheten kunde ställa frågor om unga och nätet. Ambitionen var att nå ut till allmänheten med vetenskaplig kunskap om unga och nätet. Det är alltid kul att få chansen att prata om sina hjärtebarn så jag är glad att Internetfonden ville utvärdera projektet även så här långt efteråt. Jag fick prata om Net Nanny en hel timme!

Jag inser att jag inte nått upp till projektets mål att skapa en väl använd frågelåda; jag får väldigt få frågor, vilket har många förklaringar. Men jag har nått en bra bit på vägen när det gäller syftet med projektet; att bidra till folkbildningen kring unga och nätet. Net Nanny har framträtt i många fler forum än bara sin lilla frågelåda på nätet. Jag har föreläst, chattat med läsare, diskuterat med elever och mycket annat som mitt alter ego Net Nanny.

Men fortfarande återstår målet att få driva frågelåda i ett annat forum än en webbplats. Jag vill att Net Nanny ska få en frågespalt i en tidning, en fast chattid, vara ett fast inslag i ett radioprogram eller tv-program, ge ut en bok. Ja, idéerna saknas inte men ännu har ingen nappat. Jag tror att jag ska intervjua Net Nanny här i bloggen någon dag. Stay tuned!

Read More
TOP

Det sociala arvet på nätet

Jan Gulliksen som arbetar med digital delaktighet skrev i januari en debattartikel om att den Största faran – att inte ha tillgång till nätet. Med det menar han, delvis baserat på resultat från EU Kids Online, att det kan uppstå sociala klyftor i förhållande till nätanvändning.

Barn som kontrolleras hårt lär sig inte att hantera de verkliga riskerna utan tenderar snarare att vara passiva eller rent av helt välja bort nätet när de konfronteras med nackdelarna. Här finns också en socialt ärftlig aspekt, där barn till föräldrar med stor internetanvändning har mycket större motståndskraft mot nätets faror än barn till internetovana föräldrar.

Den här tolkningen har jag inte själv gjort (fast jag har presenterat våra resultat om och om igen), vilket bara visar hur mycket bättre det blir när man tänker tillsammans. Gulliksen som arbetar med delaktighetsfrågor hela tiden plockade upp den här tråden ur vårt material och genast blev resultaten ännu viktigare. Naturligtvis har vi inte råd att skapa ännu större klyftor i samhället! Naturligtvis ska alla barn göras delaktiga i den digitala utvecklingen!

Read More
TOP

Öppen föreläsning på Google +

Idag kl 15 ger jag en öppen föreläsning om ungas säkerhet på nätet. Det är ett sätt att sammanfatta kritiken mot de okunniga uttalanden som gjorts i samband med näthatsdebatten och efter händelserna i Kumla. Jag ska försöka hålla det kort men vi får se hur det går med den saken.

Föreläsning: Ungas säkerhet på nätet
Plats: Google+ alternativt Youtube
Tid: Onsdag 20 mars kl 15

Läs också om föreläsningen i Umeå universitets kalendarium.

Föreläsningen kan ses direkt eller i efterhand på Youtube. Om ni har frågor efteråt kan dessa ställas till mig på Net Nanny eller Facebookgruppen Vad gör unga på nätet? alternativt till mig och Marcin de Kaminski på Forskarna svarar; Unga online.

Vill någon diskutera eller fråga något före föreläsningen finns det ett event på Facebook.

Föreläsningen får spridas och användas i utbildningssammanhang. Ni får mer än gärna bädda in Youtubefilmen där den gör nytta, t ex på en skolas webbplats eller om du bloggar om de här frågorna. Nästa vecka kommer jag att följa upp föreläsningen med litteraturtips här på Nätkulturer och på Net Nanny.

Read More