Category Archives: Säkerhet

Safer Internet Day 2017

Imorgon 7 februari är det Safer Internet Day över hela världen. I Sverige uppmärksammas den bland annat av Surfa Lugnt som ger ut gratis material för lärare om säkerhet på nätet för unga.

Det är även imorgon som Surfa Lugnt-priset ska delas ut. Vid ett seminarium på Fryshuset ska det avgöras vem som får det prestigefulla priset. Jag har ju tidigare berättat att jag var en av åtta nominerade och nu är jag i final. Så jag är en av tre som har chansen att få Surfa Lugnt-priset 2017. Och oavsett hur det går kommer det att bli en rolig dag. Jag ska nämligen föreläsa på seminariet. Läs mer här.

Seminariet kommer att direktsändas och jag återkommer med info om var man kan följa det.

 

Releasemingel för Bamse

Den 7/2 kommer nästa nummer av Bamsetidningen ut. Ni har säkert inte kunnat undgå att detta nummer handlar om källkritik och att jag varit med som expert.

Det är självklart ett av de roligaste samarbeten har haft och nu är det dags att fira. Kom och fira detta med mig! Vi träffas i Learning Space (Naturvetarhuset, en trappa upp, följ skyltarna med Bamse) på min institution kl 16. Jag bjuder på snacks och dryck. Ca 16.15 berättar jag lite om samarbetet och visar bilder. Jag kommer att ha några ex av tidningen att bläddra i.

Varmt välkommen! Anmäl dig direkt till mig via mail (elza.dunkels @ umu.se) eller sms 0702735323 eller i Facebookeventet.

OBS om du vill vara säker på att få tag i en tidning bör du köpa den redan på utgivningsdagen, tisdag 7/2. Det har tryckts upp en extra stor upplaga men det finns ändå risk att den tar slut.

A Digital Safety Model for Understanding Teenager Internet User’s Concerns

Idag är jag i Tallinn och agerar opponent på Birgy Lorenz avhandling A Digital Safety Model for Understanding Teenager Internet User’s Concerns.

Jag kan ju inte säga nåt om den så här innan allt är klart men ämnet är såklart mycket aktuellt så den bör intressera många forskare världen över. Återkommer med recension.

 

Surfa Lugnt-priset 2017

Om du inte har röstat på någon av kandidaterna till Surfa Lugnt-priset 2017 är det dags att göra det nu. På söndag 15/1 är sista dagen. Därefter går några till final och avgörandet sker på Safer Internet Day 7 februari.

Jag är naturligtvis väldigt, väldigt stolt att vara en av de nominerade och jag skulle bli extremt glad om jag fick priset men det finns många andra välförtjänta kandidater. Några av mina närmaste professionella vänner är till exempel nominerade: Nätkoll och Fryshuset nätvandrare (alltså de riktiga nätvandrarna).

Så gör din röst hörd! Vem har gjort mest för ungas säkerhet på nätet, tycker du? Rösta här!

 

Sätt inte upp regler för barnen!

Fler barn har råkat ut för en manipulativ förövare, nåt som bland andra Aftonbladet rapporterar om. Nu är risken stor, igen, för att föräldrar ska få dåliga råd av de som drivs av panik men inte har kunskap. Det vettigaste vore att lyssna på de som har verklig kunskap om de här frågorna och skippa de dåliga råden som riktar sig till barn, om hur de ska uppföra sig för att inte bli utsatta. Nåt av det farligaste man kan göra är att sätta upp regler för barn när det gäller nätanvändning! Gör det inte! Se till att lyssna och visa intresse och lova dem att aldrig bli arg, ledsen eller ens upprörd när de kommer till dig med funderingar eller larm om nåt som har med nätet att göra. Läs mer i Efter våldtagen på nätet och Farliga säkerhetsråd.

Den här föreläsningen är fortfarande aktuell men den har några år på nacken så kvaliteten är inte så god. Sprid den gärna, för det vore ju bra om paniken och skräckföreläsarna inte får utrymme. Ställ gärna frågor till Net Nanny om du har funderingar.

Ungas säkerhet på nätet

Svt har gjort en granskning om sexuella förövare som kontaktar barn på nätet. Jag skulle vilja att alla som ser det programmet också ser den här föreläsningen. Den är två år gammal men tyvärr lika aktuell fortfarande. Det är nämligen extremt viktigt, för vissa barn livsviktigt, att vi inte reagerar med panik efter det hemska som granskningen kommer att berätta om.

 

Utredning om den personliga integriteten

Regeringen har utfärdat ett kommittédirektiv kallat Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten. Det är ett utredningsuppdrag för att möta de krav som samtida teknik för med sig. Man skriver att samtida teknik har “medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten tagit nya former.” Man har också identifierat att “strafflagstiftningen på området till viss del ålderdomlig”. Direktivet innebär att utredaren ska “göra en bred översyn av det straffrättsliga skyddet för enskildas personliga integritet, särskilt när det gäller hot och andra kränkningar”.

Bred översyn är verkligen ledordet här. Utredaren är tydlig med att frågan är för stor och komplex för att bara handla om juridik. Jag har fått i uppdrag att samla in tankar från forskare från alla tänkbara discipliner. Så jag går ut med det här till alla forskare som finns i mitt flöde och uppmanar er att bidra till att den här utredningen och den förmodade lagändringen ska bli så bra som möjligt.

Det här är alltså en inbjudan till dig som är forskare. Läs igenom frågorna nedan och hör av dig till mig med dina funderingar. Det går självklart bra att höra av sig direkt till utredarna om du inte vill gå omvägen via mig men planen är att jag ska sammanställa och lämna över till dem. Och självklart: sprid gärna till forskare som kan vara intresserade av att bidra!

Specifika frågeställningar om kränkningar på internet och annan elektronisk kommunikation

  • Har ni någon uppfattning om omfattningen av problemet med hot, kränkningar och mobbning via internet(och annan elektronisk kommunikation)? Är det ett växande problem?
  • Skiljer sig hot, mobbning, kränkningar etc. som sker via internet från annan mobbning och dylikt? Hur sammanhänger de? Finns det särskiljande drag?
  • Har ni en bild av vilka typer av kränkningar, hot, förtal etc. som är vanligast förekommande på internet?
  • Finns det ”beteenden” på internet man inte tänker på direkt men som kan innefatta/användas till kränkningar och dylikt?
  • Har det skett några förändringar på senare tid – finns det ”trender” vad gäller sådana beteenden? Kan man förutse förändringar framöver?
  • Har ni uppfattning om vilka kränkningar som uppfattas som allvarligast, mest integritetskränkande etc. för de som drabbas?
  • Känner ni till beteenden/handlingar på internet som upplevs som kränkande men som inte är kriminaliserade eller där det är gränsfall huruvida de är olagliga eller inte?

Specifika frågeställningar gällande årgärder mot kränkningar på internet

  • Finns det brister i lagstiftningen idag? Otydligheter, beteenden som borde vara straffbara etc.?
  • Kan rättsväsendet hantera dessa frågor bättre (polis, åklagare, domstolar)?
  • Vilka andra åtgärder behövs för att motverka kränkningar på internet? Insatser från myndigheter, civilsamhället etc?

Efter Våldtagen på nätet

Nu har Uppdrag granskning precis tagit slut. Ni kan se det i efterhand här. Ni kan också chatta med mig, eller läsa chatten i efterhand.

Den del där jag kommenterar är 6 minuter och 20 sekunder långt så ni förstår att allt jag ville säga inte kom med. Mitt viktigaste mål var att ta så mycket taltid som möjligt och det lyckades jag ju bra med. Det var viktigt att inte tid slösades bort på innehållslöst prat från skräckföreläsaren som var med mig i studion. Men det fanns mycket mer att säga och här är några av de sakerna:

Min viktigaste poäng är att vi inte ska fokusera så mycket på vad barnen ska göra och inte göra. Det som behövs idag är vuxna som tar ansvar för sin relation till barn. På allvar, inte bara på ytan. De nya strömningarna med hårda tag och gränssättning mot unga kommer inte att tillföra något när det gäller barns säkerhet på nätet.

Forskningen är idag enig om att det inte finns några råd vi kan ge barn som garanterar deras säkerhet. Det finns inte heller några tekniska hjälpmedel som ökar barns säkerhet på nätet, oavsett vad marknadsföringen säger. Vi ska inte, som en polis sa i tv efter självmordet i Kumla, se till att våra barn inte lägger ut bilder på nätet. Tvärtom! Att vi ger det rådet är att spela förövarna i händerna. Det är precis det som utgör grunden för en utpressningssituation, som många av de här barnen blir utsatta för. Om det inte finns någon skamlig hemlighet, går det inte att använda den för att tvinga fram andra handlingar. När vuxna skuldbelägger barnen ger vi bränsle till den manipulativa process som ofta föregår vuxnas sexuella exploatering av unga via nätet.

Det här är allvarliga saker och det blir allt allvarligare. När jag började varna för detta, för 8 år sedan, fanns mest en oro för att unga skulle få det svårare än nödvändigt. Men sen kom forskningsrapporter som gav stöd för det jag sagt och på senare tid har det blivit mer och mer tydligt att för många unga är detta en fråga om liv och död.

Nedan ger jag några korta råd till vuxna och barn. Men det är lite vanskligt att göra såna här sammanställningar. Jag oroar mig lite för att den kommunikation mellan barn och vuxna som jag förordar ska används som ännu ett vapen mot unga. Det får aldrig vara ett krav att berätta allt. Det ska vara ett erbjudande från vuxna, ett gott råd till de unga. Inget annat. Om unga inte vill berätta måste det vara deras val och frånvaron av förtroende får inte användas för att skuldbelägga någon.

Se gärna min webbföreläsning Ungas säkerhet på nätet och ställ frågor till Fråga forskarna – unga online. Eller ställ en fråga till Net Nanny.

Vad ska vuxna göra?

  • Se till att tydligt signalera att du är beredd att lyssna. Moralisera inte. Bit ihop om din första reaktion och sov på saken, hellre än att visa att du blir upprörd.
  • Fundera på, och diskutera med andra, hur annorlunda världen ser ut idag. Det faktum att alla finns på nätet gör till exempel att det inte är lika allvarligt om det finns en olämplig bild där ute. Avdramatisera digitala fotspår snarare än att hota med dem.
  • Lär dina barn att känna efter och följa sina känslor. Tala om att det är ok att svika ett löfte om det inte känns bra att följa det.
  • Ge lite tips på hur man kan ta sig ur en knivig situation utan att såra någon. Förklara att alla kan göra misstag men att inga är så allvarliga att de inte går att rätta till.

Vad ska unga göra?

  • Om du oroar dig, prata med nån. Det är alltid, alltid bättre att berätta än att gå med på att sånt du inte vill.
  • Träna dig själv att känna efter: Vill du göra det som den andra föreslår? Ger er relation dig något eller är det mest bara du som ger? Den typen av frågor behöver alla ställa sig på och utanför nätet.
  • Tänk på att inga misstag är så allvarliga att de inte går att rätta till. Berätta för någon!

Internets möjligheter och risker bland europeiska barn

Från EU Kids Online III och The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, vid Nordicom, Göteborgs universitet

Internets möjligheter och risker bland europeiska barn

Det stora forskningsprojektet EU Kids Online år 2006-2014 – om möjligheter och risker för barn på internet – summerar resultaten i en slutlig, interaktiv rapport, EU Kids Online – Findings, methods, recommendations, se http://lsedesignunit.com/EUKidsOnline

Under projektets gång har europeiska barns aktiviteter på internet förändrats kraftigt. Till exempel använder de internet allt mer och på allt fler platser i sitt vardagsliv, något som underlättas av mindre, mobila apparater (surfplatta, smartphone osv). Detta innebär också att allt yngre barn är online.

Länderna skiljer sig åt. Sverige ingår i ett likartat kluster tillsammans med Danmark, Finland, Nederländerna och Norge där barn använder internet mest intensivt i Europa. Omfattande internetanvändning innebär större möjligheter – men också fler risker att utsättas för något som kan vara obehagligt eller skadligt.

Resultaten visar även att barnen i Sverige inte har tillräcklig medie- och informationskunnighet. Dock är barnens föräldrar i dessa länder också aktiva internetanvändare och engagerar sig i allmänhet i att stötta barnens internetupplevelser, t ex genom att tala om dem. Ändå finns en, om än relativt liten, grupp sårbara barn i de här länderna som inte får sådant föräldrastöd.

Policyförslag för Sverige

Sverige saknar nationella direktiv avseende ungas säkerhet på internet. Resultat från EU Kids Online i Sverige visar att medierna är en av föräldrarnas främsta källor om information om internet. Det kan vara ett problem eftersom unga människors internetanvändning ofta framställs på ett sensationellt sätt i medierna.

Många av de intervjuade föräldrarna önskar mer information om internetsäkerhet från skolan. Ett nationellt direktiv gällande ungas säkerhet på internet skulle alltså kunna rikta sig till skolan. Åtminstone den obligatoriska skolan är en mötesplats för alla barn. Man kan också nå i princip alla barns föräldrar via skolan.

På ett övergripande plan är det viktigt att internetsäkerhet fokuserar på ett allmänt kritiskt förhållningssätt snarare än på specifika detaljer. Det ökar chansen att barn och vuxna är förberedda på ett fortsatt förändrat medielandskap. En sådan utbildning skulle stötta barnen både offline och online och för tekniska villkor som vi inte kan förutse idag.

Mer information:

Projektet EU Kids Online, som letts av professor Sonia Livingstone och dr Leslie Haddon vid London School of Economics and Political Science i London, har genomförts av ett nätverk av 150 forskare i 33 länder. Under de allra senaste åren har kvalitativa studier i nio länder kompletterat resultaten från den stora enkät som tidigare gjordes med 25,000 barn och deras föräldrar.

På hemsidan www.eukidsonline.net återfinns de ca 50 publicerade europeiska böckerna och rapporterna. Dessutom har byggts upp en särskild databas av mer än 1,500 andra undersökningar om barn och internet i Europa. Projektet har finansierats av EU-kommissionens Safer Internet Programme.

Forskarna i det svenska nätverket:

Cecilia von Feilitzen, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, Södertörns högskola, cecilia.von.feilitzen@sh.se

Elza Dunkels, docent, Interaktiva medier och lärande, Umeå universitet, elza.dunkels@umu.se

Olle Findahl, professor, Medie- och kommunikationsvetenskap, forskningsledare vid .SE (Stiftelsen för internetinfrastruktur), olle.findahl@gmail.com

Ulrika Sjöberg, docent, Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola, ulrika.sjoberg@mah.se

Karl Dahlstrand, dr, Rättssociologiska institutionen, Lunds universitet, karl.dahlstrand@soclaw.lu.se

Rapporter på svenska:

Olle Findahl, Elza Dunkels & Cecilia von Feilitzen (2013): Med egna ord. Barn och deras föräldrar om vad som kan vara obehagligt på internet. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet  (30 s)

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011): “Vad nytt om barn och internet i Sverige? Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online”, Nordicom-Information, årg 33, nr 4 (s 71-79)

Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (2011): Hur farligt är internet? Resultat från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. The International Clearinghouse on Children, Youth and Media, Nordicom, Göteborgs universitet (46 s)